Sitter och stirrar på skärmen.. Vet inte vad jag ska skriva..

Skulle kunna skriva något i stil med:

-Fan, helvete och jävla skit.. men vad hjälper det..

Har haft en riktig SKITDAG idag, där allting har gått emot mig, känns det som.. När jag har sådana dagar, så är jag skitförbannad hela tiden, men framåt kvällen känner jag mig bara ledsen.. Jag låser in mig på toa och bölar hysteriskt och när jag är klar blir jag apatisk..

Sitter och stirrar.. Det är vid sådana här tillfällen som jag hatar att vara jag. Trots att jag känner mig fullständigt lugn inombords, så hatar jag mig själv.. Det är bara det att jag inte orkar göra något mer väsen av det..

Känner mig ensam och bortglömd, förbisedd och fruktansvärt orättvist behandlad. Uppgiven, ingen fattar hur det är.. ingen i min omgivning i alla fall..

Det värsta är, att jag vet, att det är detta som är jag. Har alltid varit sådan, trettio år.. och kommer förmodligen att vara såhär i resten av mitt ruttna jävla liv..

-Åh, denna typiska fisk..

Kreativ och spontan och världens lyckligaste, när allting ligger på topp.

Men samtidigt en av de mörkaste, mest hatiska, när något är fel.

Fylld med tankar och lika lätt som lyckans rus, kan hon falla handlöst ner till det mörkaste mörker.. Denna ständiga kamp inombords..

Ensamheten, upprymdheten, omständigheten.. evigheten..

-Visste ni att en ¨fisk¨ har större tendenser till att bli alkoholist än andra stjärntecken.. I wonder why..?! Kan det vara behovet av att fly från sig själv?! Och ska man ta den lätta vägen, passar flaskan alldeles utmärkt.

-Och så är det lagom fegt också..

Min mamma sa till mig, för många år sedan nu, men vid ett tillfälle som detta:

-Det kan inte vara lätt att vara en sådan tuff tjej som du och ändå vara så sårbar och skör som du..

De orden ekar fortfarande..

Om man är svag, blir man trampad på.. Om man är stark, ska man tåla hur mycket stryk som helst..

Jag är en människa, som man inte trampar på.. men tyvärr klarar jag inte hur mycket som helst..

Nu skiter jag i detta för idag.. Pallar inte mer!

Vi ses väl imorgon.. som förhoppningsvis blir bättre än idag..

 

Louise

22 september 2012 21:37

Det du beskriver i ditt inlägg känner jag mycket väl igen... Hatar att vara fisk...! Fruktansvärt men ändå så underbart.. Lider med dig!

//tvättäkta fisk.

Jenny-Blue

24 september 2012 20:29

Hej Louise.

Jag skrev detta inlägg.. "i fiskens tecken.." när jag var inne i en väldigt mörk period 2008.. Jag vill inte påstå att det inte är sant, för det var precis så jag kände just då, men jag kan säga att jag mår mycket bättre idag!

Man ska inte hata sin personlighet eller sina egenskaper.. De drag man inte kan acceptera, kan man försöka ändra på.. Man KAN bli en bättre människa och må bättre inuti, trots det som står skrivet i stjärnorna..

- Ta hand om dig *blubb.. blubb*

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag har tagit bort mitt förra inlägg. Ber om ursäkt och yrkar på sinnesförvirring..  - Kärlek & Ärtor till alla!      ...

  Idag har jag haft en hel rad av tänkbara rubriker att blogga om.. fram tills nu..?! Så jag skriver bara några rader om hur tacksam jag är för att jag har så fina barn. Jag är så stolt över alla tre, att jag skulle kunna spricka emellanåt.. Känner...

  Igår var jag i Åkarp med uppdrag aniktsmålning för barn. En givande uppgift en solig lördag, för mig som pedagog och konstnär..    Man skulle kunna säga att det är den perfekta kombon..?! Även om ansiktsmålning är något helt annat än akryl ...

  För ett halvår sedan kunde jag knappt hantera frågan. "Vad ska vi äta idag mamma?"   Idag kör jag och handlar efter jobb.. åker hem och packar in matvarorna i kylen, för att sätta mig i bilen igen och köra bort till fotbollsträningen som jag ...

  Jag har ändrat runt lite i menyn och uppdaterat några texter.. Och jag firar att jag varit driftig som attan under dagen..    Först jobb, med start 7:30.. som jag överlevde.. ?! (Bara det är en bedrift..) Sedan lyckades jag hitta ett spec...