Alla inlägg under oktober 2008

Av Jenny-Blue - 21 oktober 2008 23:30


Hade en bokad tid hos barnmorskan i morse klockan nio och tro det eller ej, men jag kom upp ur sängen i god tid.. Däremot ville Jonathan inte vakna.. Typiskt att han väljer en dag som denna att vara morgontrött, när han de flesta andra dagar går upp samtidigt med Tomas klockan 06..


Ja, ni förstår ju säkert själva att det blev lite tjafs mellan mig och Jonathan i morse.. Resultatet: Jonathan kom till dagmamman med mackan i handen iklädd tröja, strumpor, jacka, halsduk, mössa och.. pyamasbyxor..?! Observera då att han sover i endast kalsingar..?! De där pyamasbyxorna vet jag inte varför han satte på sig.. hittade inga mjukis, sa han.. Ja ja, det gick ju bra ändå.. Jag orkade helt enkelt inte att tjata och jag vet hur dåligt han hanterar att bli stressad.. Så det finns ingen nytta i det.


Besöket hos barnmorskan gick bra! Allting var som det skulle, vilket jag förmodade.. däremot hade ¨bebis¨inte fixerat sig som jag hade hoppats. Jag börjar tröttna lite på det här med att vara stor och tjock och att bara gå och vänta.. Nu vill jag ha min bebis.. som alla andra som fött runt omkring mig.. i famnen och inte i magen. Sparkarna mot blåsan, gör mig tosig i mellan åt.. det är riktigt obehagligt!! Och halsbrännan.. *Suck*


-Nej nu vill jag in på förlossningen och föda barn.. Så enkelt är det!!

Av Jenny-Blue - 20 oktober 2008 23:59


Nu ska jag gå och lägga mig!

Ska på undersökning imorgon hos barnmorskan..

-Natti natti..

Av Jenny-Blue - 20 oktober 2008 23:39


Mamma var inom mig ikväll och tog en kopp kaffe.. Trevligt, men ändå inte.. Hon har varit med min morfar på akuten idag.. igen.. därav.. inte trevligt! Det verkar som om han snart ger upp.. och även om jag kan förstå  honom, så känns det ändå skitjobbigt! Det spelar liksom ingen roll hur gammal han är, han är ändå trots allt min morfar och har ju alltid funnits här.


Det jobbigaste är nog tanken av min mormor.. Hon dog tre månader efter det att Jonathan föddes.. Om tre veckor är jag beräknad att föda igen.. barn nummer två.. och morfar är på väg att ge upp.

Kommer ihåg att tanken om Jonathans födsel och mormors död plågade mig.. länge.. Är livrädd för att det ska hända igen..


-Man föds och man dör.. så är livet, jag vet, men det känns ändå som om att: Kommer det en, måste någon annan försvinna..

I mitt fall, föd ett barn och du förlorar dina morföräldrar..

Jag vet att jag kanske verkar lite drastisk och kanske lite överdramatisk, men jag kan väl inte hjälpa hur jag känner..?


-Usch, jättejobbigt!

Av Jenny-Blue - 20 oktober 2008 10:58


När jag fick in Jonathan på dagis, på andra sidan stan, fick jag veta att avdelningen som han skulle gå på var nyöppnad, efter att ha varit stängd under en tid.. På dagiset fanns det två andra avdelningar som redan var öppnade med barngrupper i blandade åldrar.


Jag som själv jobbat inom barnomsorgen, tog för givet att den nyöppnade avdelningen skulle innehålla några av de äldre barnen, från de andra avdelningarna, så att fördelningen blev human för både barn och personal. SÅ VAR DOCK ICKE FALLET!!!


Jonathan började sin inskolning 2004 i slutet av mars, tror jag att det var.. En inskolning varar i två veckor och då brukar det vara att just det barnet får full uppmärksamhet, för att så snabbt som möjligt anpassa sig till den nya miljön.. Två veckor gällde även Jonathan, däremot kan man inte påstå att han fick full uppmärksamhet, då det var SJU andra ETT-ÅRINGAR som skulle skolas in samtidigt!!


-När jag tänker på det såhär i efterhand, skulle jag ALDRIG ACCEPTERAT DETTA!! Men som ovetande, nybliven mamma.. *Suck*..


Hur som helst. Två veckor gick, inskolningen var över, för Jonathan och de andra sju.. Då var det dags för de andra ÅTTA ETT-ÅRINGARNA att skolas in..

För de som vill ha svart på vitt:

-16 STYCKEN ETT-ÅRINGAR på en och samma avdelning. Personal: 2,75% dvs två som jobbade heltid 100% och en som jobbade 75%.


Jag lämnade Jonathan varje morgon, med en stor klump i magen.. inte nog med att det var första gången man lämnade bort sitt lilla barn som man haft vid sin sida hela tiden sedan det föddes, vetskapen om att det är OMÖJLIGT för tre personer att hålla koll och TA HAND om 16 st ettåringar, gjorde mig gråtfärdig.

Det var en fruktansvärd tid och jag hade dåligt samvete varje dag!!


Men så fick jag ett brev från Sdf.. tre och en halv vecka efter Jonathan börjat på dagiset.. I det stod det att det fanns en dagmamma i min stadsdel som hade en ledig plats fom 1 maj 2004. Gissa om jag ringde henne direkt! Jag ringde, presenterade mig och refererade till brevet och platsen from 1 MAJ. Personen på andra sidan luren skrattade till lite ironiskt och sa: Ja, sen första maj..? Jag har haft en ledig plats sedan strax innan jul..


-S E D A N   S T R A X   I N N A N    J U L  ! ! !


Hon har alltså haft denna lediga plats, som jag SPECIFIKT ville ha redan när jag var i kontakt med Sdf första gången! Kan ni förstå hur förbannad jag blev på kärringen på Sdf..?! Och inte nog med det, för sen när jag ville flytta Jonathan från dagiset till dagmamman skulle jag betala dubbla avgifter under uppsägningsmånaderna..


-Ah ja men, vad är detta???


Nu slutade med att Tomas, min klippa till sambo, fick på sitt lugna och metodiska sätt, att få kärringen till att inse att detta var deras fel och att vi inte skulle behöva betala en krona under de sk. uppsägningsmånaderna.


Att flytta Jonathan var det bästa vi har gjort. Han var ett år och fyra månader cirka, när vi kom in till dagmamman för att hälsa på och för att se hur det fungerade. Jag var lite nervör, eftersom han hade varit så ledsen och tillbakadragen på dagiset.. Hur skulle en flytt påverka honom..? Men vi hann inte in genom dörren, förrän han satt inne på rummet med de andra fyra barnen och lekte och skrattade. Och nu såhär fyra år senare trivs han fortfarande lika bra och jag har inte haft dåligt samvete en enda dag, sedan han lämnade dagiset och kom till dagmamman..


Till Alla Er Föräldrar som har eller som snart ska ha in era barn i barnomsorgen: STÅ PÅ ER! Och kom ihåg att ni är INTE ENSAMMA! Det är fler som tycker och tänker.. känner och undrar.. Ta kontakt med varandra och håll ihop. FLER GÖR MER!


-Kram, så länge..

Av Jenny-Blue - 20 oktober 2008 10:27


Läste i tidningen i morse om kölistorna till våra dagis i våra olika stadsdelar.. Så som jag förstod det hela så får det inte finnas något som heter förtur i ens egen stadsdel.. Jag känner mig kluven..


-Jag håller med om att en kölista är en kölista och att näste man på tur ÄR näste man på tur.. Men samtidigt måste man väl ha rätten till att få lämna sina barn nära hemmet? Ok, om det är en grannsadsdel med ett dagis som ligger nära, men om man hamnar på andra sidan stan??!!


När jag skulle börja jobba, ville jag ha dagmamma i första hand. Detta sa jag till om varje gång i alla telefonsamtal. Och på alla papper som skulle skickas in.. men det fanns det ingen, som det hette..


Eftersom mina mammadagar, började lida mot sitt slut fick jag ta dagis i panikval.. Tvingad till, enligt mig.. Jag hamnade på plats nummer 37 på kölistan. Jag ringde upp Sdf igen dagarna senare, för att stressa på och fick då veta att nummer 37 i tid, skulle bli någon gång i september.. Detta var i januari månad!!

Tantan på andra sidan luren frågade om jag hade sökt plats i någon annan stadsdel, vilket jag inte hade, men som jag nu kände mig tvungen till eftersom jag inte kunde vara hemma i åtta månader till..


Vi fick en plats.. på andra sidan stan.

-Det tog ungefär 20 minuter att köra dit, från det att vi klev in i bilen och sedan ut ur bilen.. Är det normalt?!


-Ah ja men.. Jag blir så förbannad! Men det värsta var ändå inte bilresan..  För det som verkade så bra, med en nyöppnad avdelning, med nya saker och nytt, nytt, nytt.. Blev bara en REN KATASTROF! Mer om detta snart..


-Fortsättning följer!!

Av Jenny-Blue - 19 oktober 2008 18:59


Så var hela prosseduren (stavas det verkligen så) med maten klar.. Skönt!


Jag hatar att laga mat och en dag som denna så är det extra trist, eftersom jag inte alls kände för att skämma bort min familj..

  

-Jag är bara så AStrött på att hela tiden känna att jag ska passa upp, men att aldrig få något tillbaka.. Och det här med att ALLTID behöva AVSLUTA allting gör mig tokig!! För att ta ett exempel: Tomas sätter igång en omgång tvätt.. han stoppar den i maskinen.. sen tumlar han den.. och sen får jag vika och sortera.. annars står den där i säcken och blir dammig.. vecka in och vecka ut.. *Suck*

-Ah ja men, det är väl en rättvis fördelning tycker du.. och ja visst hade det varit det.. Men när jag tvättar nere i tvättstugan.. SJU maskiner.. bär jag ner tvätten.. tvättar.. tumlar och hänger upp.. plockar ner.. bär upp.. och får ABSOLUT NOLL hjälp med att vika eller sortera..


-Dagens i-landsproblem.. ja jag vet.. men dagar som denna blir man bara så TRÖTT!!

Av Jenny-Blue - 19 oktober 2008 03:18


Det började med en film som Tomas ville se.. vet inte vad den hette, men jag tror att det var en thriller.. eller skräck.. Vet faktiskt inte, det beror väl på vem man frågar och hur känslig man är..

Jag då, som är av den känsligare typen skulle nog kalla den för skräck.. även om det finns fasiken så mycket läskigare filmer..


Hur som helst så är klockan tokmycket nu, men det kan inte hjälpas.. Tomas gick och lade sig efter filmen, jag däremot fastnade med nästa film. Jag har sett den tidigare, men det är nog något eller några år sedan.. ¨I am Sam¨ med bla. Sean Penn och Michelle Pfeiffer.

-En jättebra film! Tycker jag.. Kanske för att den är så gripande och fin.. men även för att den är en klar tankeställare!


Filmen är i alla fall slut nu.. och jag har bölat som en gris.. (kanske tur att Tomas gick och lade sig) .. jag tror att jag behövde lätta på trycket.. få böla ut ordentligt.. och det är inte det lättaste om Tomas sitter i soffan brevid..


En bra film oavsett.. men nu är det sängen som gäller.. Natti natti!

Av Jenny-Blue - 18 oktober 2008 02:52


Natten är halvvägs förbi och min dusch var underbart skön!!

Känner mig så mycket lugnare nu och inte alls speciellt jättedeppig..

-Skönt!

  

Jaha och nu sover alla i min omgivning..

  • Bella ligger på rygg och drömmer.. hon gnyr till i mellan åt..
  • Jonathan som har lekt med två av sina kompisar, efter lekgruppen idag, har sovit sedan klockan halv nio..
  • Tomas som precis gick och lade sig har nog också somnat nu.. Kan ana hur han snarkar..

-Jaha, där slog klockan 03:00.. Jag tror att jag också ska sova nu.. God Natt!

LITE MER OM MIG...

KALENDER

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11
12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Oktober 2008 >>>

   

 

      Privat konto: 

     jenny78blue 

 

    Konst konto:

     jenny78blue_art

 

      MaryKay konto:

     jennyblue_mk

 

 

LETAR DU EFTER NÅGOT SPECIELLT? SÖK HÄR:

SIDOMENYN UPPDATERAD

    16 augusti 2023

 

BLOGGFÄRG UPPDATERAD

    15 augusti 2023 

 

MIN KONST - HEMSIDA

www.jennyblueart.com

 

Följer du länken ovan, hittar du info om bokade utställningar, mig och mina verk, presenttips, mm..     

 

      

     

     

         

            - Välkommen!

 

 

LÄNKAR TILL ANNAT VIKTIGT

     

         

     

        

     

 

     

 

     

 

 

KATEGORiER

BELLA i mitt minne

   7 sep 2005 - 15 jun 2016

PitaPata Dog tickers

ARKiV

   

 

 

 

       

 

 

 

       

 

 

 

      

 

 

 

       

 

 

 

      

 

 

 

       


Skapa flashcards