Hur kommer det sig att så många ber om ursäkt

för att de inte bloggat på ett tag..?!

- Varför gör man det egentligen?!

Skriver man inte i bloggen, för att man själv vill.. NÄR man själv vill?

Är det inte själva bloggarens prioriteringar som räknas?

Men okej.. Vill man ha många läsare, eller HAR många läsare, så vill man väl inte göra de besvikna.. Men ändå.. ?!

Jag kan tycka att det är lite fel att vi (räknar med mig själv)

kan känna ett tvång till att blogga..

- Ja men, varför är det så?!

För visst måste det ligga lite ånger bakom varje "Ursäkta att jag inte uppdaterat bloggen på länge, men jag har..."

Nu vill tilläggas att jag inte kritiserar någon, för jag har gjort precis likadant själv.. Detta är bara en tanke som slagit mig, när jag

har läst andras bloggar, varav MÅNGA ber om samma ursäkt..?!

Numera har jag slutat att be om ursäkt för att jag inte bloggat på

länge. Jag är tvåbarnsmamma.. Herre Gud.. Det är inte alltid jag

hinner sitta ner vid datorn och skriva något klatchigt om dagens bravader, tänkta tankar och grundliga funderingar..

Jag vägrar låta bloggen bli till ett tvång och därför har jag

slutat att be om ursäkt för att jag har annat att göra!

Och kanske.. bara kanske.. är det

anledningen till att jag fortfarande

- ÄLSKAR MIN BLOGG!

Skolorna har börjat och alla barnen har kommit tillbaka till dagis, efter sommarlov och semestrar.. Skönt tycker en del.. att återgå till vardagsrutinerna.. mestadels föräldrar kanske.. men även en del barn, som ser fram mot att få börja i ny årskurs..

Jag tycker nog varken det ena eller andra..

För mig kan det kvitta, då vi inte haft mer än en veckas semester och barnen varit på dagis och fritids i stort sett hela sommaren. Barnen tycker nog inte heller att det är så speciellt.. (Bortsett från Jonathan, som nu går i tvåan, istället för ettan.) Den enda skillnaden på dagarna nu, är att alla andra barn är tillbaka. Vad gällande dagis, så är det nya barn som håller på att inskolas.. annars är allt som vanligt där också..

Men så har vi ju det där.. som varje år gör oss påminda om att vi är dödliga varelser.. och som i mitt fall även småbarnsförälder..

FÖRKYLNINGAR!

Som sagt, så har båda barnen varit på skola och dagis, i stort sett hela sommaren och det har inte varit några som helst problem..

.. men bara några dagar in i den första skolveckan, har båda barnen blivit sjuka..

Igår fick Jonathan stanna hemma från skolan och jag fick åka till Vårdcentralen med honom, för att kolla om han hade halsfluss.. då han känt sig tjock i halsen sedan i måndags.

Nu var det som tur inte det, så han är tillbaka i skolan idag.

Men nu har vi ju en liten parvel till.. Lilla Charlie.. som redan igår visade klara tecken på kommande hemmavistelse, då han nös hela kvällen.. och som idag är jätteförkyld med feber.. Alltså hemma från dagis..

Så.. åter till vardagsrutiner.. vilket i vårt fall.. just nu.. är rinnande näsor och gnälliga barn..

- Mmmmh.. Visst är det HÄRLIGT!