Alla inlägg den 2 augusti 2012
Med risk för att vara tjatig.. kommer dagens inlägg här..
Att vara ensam med ett litet spädbarn, kräver sitt tålamod..
En sak att vara ensam på dagarna, när "mannen" är på jobb..
Man kan gå en runda i parken, eller ta en liten shoppingrunda
i stan, eller på något köpcentra.. Eller så åker man och fikar
hemma hos någon..?! Allt är möjligt och ovanstående altenativ
fungerar alla bra för mig. Men som ensam.. HELT ensam.. så
kommer man på, efter ett tag, att det är inte helt lätt att orka
med kvällarna, efter daglig fart och fläng.. inte nätterna heller
för den delen..
Men även om man stannar hemma, tär det på krafterna.
Frustationen, av att se sitt hem förfalla, under högar med disk
och smutstvätt, dammråttor, bajsblöjor och amningskupor..
Att inte känna att man har två minuter över till något annat, även
om man ändå faktiskt får en timme eller två, mellan amning och blöjbyten..
Jag får nästan lite beslutsångest, inför allt som MÅSTE göras och det jag VILL göra..
Och oavsett vad jag väljer, så finns det andra fortfarande kvar.. och trycker på nerverna.
Det var det praktiska.. Sen har vi det där med känslorna och tankarna.. det inre..
Att vara ensam när man inte själv önskar ensamhet är nog det värsta..
Skulle till BVC idag och träffa en barnmorska.. Jasmine skulle vägas och jag skulle
få prata av mig lite. Men trots bokat möte, blev det inget.. För när jag äntligen
kom fram, var dörren låst, ljuset släckt och inte en själ i sikte..
Först blev jag paff.. sedan lite irriterad..
(Hade trots allt dragit upp Jasmine när hon sov som godast, klätt på henne, stoppat ner henne i bilstolen,
packat skötväskan, tagit mig ut och ner i hissen, bökat mig igenom alla tunga dörrar och ner för trapporna ner till garaget, spänt fast bilstolen, plockat isär och fått in vagnen i bilen, kört hela vägen, parkerat bilen, fått ut och ihop vagnen, lastat på handväska och skötväska, fått ur Jasmine sovandes ur bilstolen, lagt ner henne i vagnen och gått
den sista biten till BVC.. för att upptäcka att det var igenbommat..?!)
För att allt inte skulle vara i onödan.. tog jag ett snabbt beslut om att åka ner till Biltema, för att komplettera mitt senaste TV inköp, med lite antennsladd och dylikt.. Men det hjälpte tyvärr inte
självkänslan.. Och det blev inte bättre när vi kom ut och det började regna.. Det blåste som f*n och vagnen klyddade.. Väl inne i bilen började tankarna snurra. Känslorna trykte på och sedan rann tårarna hela vägen hem..
Äntligen hemma igen.. och Jasmine sov fortfarande..
Jag gjorde ett val och fixade antennsladden till tv:n, jävla meck, för en liten sovrums-tv..
.. Dock bara provisoriskt. Tanken är att Tomas ska få hjälpa mig att dra sladden längst väggarna sedan, men just nu ligger den igenom hela lägeneten.. Men TV:n fungerar och det är huvudsaken!
Trots min stora prestation, med att få upp väggfäste och TV, sladdar och mög.. något
som vanligtvis hade gjort min dag, kände jag mig nere.. Mest ensam och övergiven..
Jag ringde min mamma, men hon hade redan hunnit hem från stan..
Vi pratade en stund och det kändes liiiite bättre, men långt ifrån bra.
Under vårt samtal, ringde Tomas så jag ringde upp honom efter jag pratat färdigt med mamma..
- No good! BIG NO GOOD!!
Tomas ska på fest imorgon och de som håller i festen, behöver hjälp med att sätta upp partytält..
Men eftersom Tomas har ungarna och inte lämnar dem förrän imorgon vid tre, visste han inte hur
han skulle hinna hjälpa till, med tanke på att det är en bit att köra fram och tillbaka..
Anledningen till att Tomas ringde mig var att han ville berätta att han löst "problemet"..
Att han och pojkarna skulle på äventyr.. åka dit redan ikväll, för att sova över i festfixarnas
husvagn och sedan ha tid imorgonbitti, att hjälpa till med tälten.. innan han kommer hit och
lämnar över barnen.
När Tomas sa att de skulle sova i husvagn, tappade jag kontrollen och kunde inte längre
behärska mig.. Tankarna på att han aldrig ville göra sådana saker, med mig och barnen, när vi var tillsammams, men att han såg det som ett äventyr nu.. fick mig att känna mig så fruktansvärt.. oälskad.. ensam.. och övergiven. Och så sprutade tårarna igen..
Tomas blev så klart berörd och sa att han stannade hemma om jag hellre ville det, men jag
menade att han inte kunde göra pojkarna besvikna, då han redan hade lovat dem ett äventyr..
Och dessutom, skulle Tomas närvaro bara trösta för stunden..
Vår situation är ju fortfarande den samma.. oavsett om jag gråter eller inte..
Nu är klockan 23:25 och jag har ammat Jasmine varannan timme, sedan klockan 18 ungefär.. om inte så skriker hon och jag orkar inte med det alls idag.. Får väl gå och lägga mig snart..
.. Kanske titta lite på min nya TV..?! Eller bara sova..?!
Min lilla pärla ville INTE att jag skulle blogga igår..
Men vi var på kalas.. och vi hade det väldigt trevligt!
Jag hittade till och med något att ha på mig..
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |||||
6 |
7 | 8 |
9 |
10 | 11 |
12 | |||
13 | 14 |
15 | 16 |
17 |
18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
26 | |||
27 |
28 | 29 | 30 | 31 | |||||
|
16 augusti 2023
15 augusti 2023
Följer du länken ovan, hittar du info om bokade utställningar, mig och mina verk, presenttips, mm..
- Välkommen!