Usch.. klockan är mycket och tankarna snurrar..

Jag är inte ledsen.. men tankarna snurrar.. Känner mig lite som en observatör av mig själv

just nu.. Livet jag levt.. livet jag lever.. och livet jag ska leva länge till.. Allt som har hänt

mig och som har gjort mig till den jag är..

Om man aldrig har blivit sviken, är det svårt att förstå hur illa det egentligen gör själen..

Man kan inte föreställa sig de känslor, som uppstår.. eller förstå att det inte är något som

bara försvinner med tiden.. Det blir kanske lättare att hantera, ju längre tiden går.. men

"det" finns alltid kvar..

Det jobbiga är inte sanningen.. utan det jobbiga är förtroendet, som aldrig kan bli

det samma.. Det skaver på ens inre och själen kommer aldrig att bli sig lik igen..

Det kan vara små besvikelser och det kan vara större.. oavsett, så sårar de alltid..!

Jag ser mig själv som en tuff brud.. Och efter allt jag gått igenom under det senaste året,

vill jag tro att det finns fler än jag som tycker det.. Jag tycker att jag har klarat mig rätt bra

och jag ser ljust på min framtid. Kanske är det just därför jag vill poängtera att svek sårar..?!

För även om jag skrattar och mår bra, finns det en historia.. ett svek som skaver min själ..

Jag försöker att inte ta åt mig av alla de känslor som triggas igång, när påminnelsen dyker

upp.. men det är inte alltid så lätt..

- Såra mig hellre med sanningen.. än gör mig lycklig med en lögn..

Kloka ord att lägga på minnet..

- För vad du än gör.. (även för din egen skull) ljug aldrig för någon..

Det kommer att få konsekvenser som är större än alla "förlåt" tillsammans.

Man kan aldrig få det ogjort.. och som sagt, kommer det ALLTID att finnas kvar..

Jag vet inte varför det blev så viktigt för mig att berätta detta, just nu..?!

Kanske är det löftet jag gav till Charlie, tidigare.. om att vi skulle spela spel..

.. men som rann ut i sanden, då allt annat skulle göras och tiden inte räckte till..

Kanske var det det som fick mig att minnas, när jag själv var barn..

Jag vet att min pappa lovade mig en massa saker.. men som aldrig blev av..

Nu såhär i "vuxet" tillstånd, förstår jag att det aldrig var hans mening att bryta

sina löften.. Han hade visioner, som han delade med sig av, men som aldrig blev

av pga. tidsbrist.. (Precis som mitt löfte till Charlie..) För han ville verkligen göra

allt det där, han sa.. annars hade han inte sagt dem..?!

Som tonåring, bestämde jag mig därför, att aldrig lova något.. Jag slutade till och med, 

med att ge nyårslöften.. och jag har hållt fast vid detta resten av mitt liv.. Fram tills nu..?!

Lite bra ändå.. att jag fick mig en tankeställare.. För jag vill verkligen inte att mina barn

ska tro mindre om mig.. och kanske sluta tro på mitt ord..!!

Det är så fruktanskvärt starkt.. det här med tillit och förtroende..

Jag försöker lära mina barn att det är fult att ljuga.. men barn gör inte som man säger..

Barn gör som de vuxna gör.. så från och med nu ska jag inte säga "att vi kan spela spel"

bara för att det ska "låta bra".. Från och med nu, blir det ett "vi får se".. Så har jag i alla

fall inte lovat något, som jag inte kan hålla och på så sätt inte ljuga..

Detta lilla exempel är, i mina ögon, det "lilla sveket".. Det finns ju betydligt mycket värre

saker man kan ljuga om.. men ändå.. Det är inte okej.. även om det bara är litet..!!

Så, med andra ord.. För dina barns.. och för din familj's skull.. För din släkt och alla dina

vänners skull.. Men framför allt för din egen skull! Ljug inte!! Det sårar!! Mer än du tror..

Som min psykolog sa till mig.. (när jag gick till henne hösten 2010)

"Lev ditt liv, baserat på hur du vill bli ihågkommen på din begravning.."

En mening som har följt mig sedan jag hörde den.. Lite hårt kanske att

tänka på sin egen begravning..?! Men ändå..

- Ingen vill väl minnas för sina lögners skull..?!

Charlie kom och gnällde över att han inte hade något att göra..

Och vad gör man då..?! Som den konstnärliga och pyssliga mamma

jag är.. så.. fanns det ju bara en sak att göra.. PYSSLA!!

Så det blev till att plocka fram färger och penslar, underlagspapper

och glitterlim.. Mysigt att pyssla tillsammans.. även om det blir

VÄLDIGT MYCKET torka, skölja, tejpa, plocka upp..

- Korkar som ska av.. Färg som ska fyllas på.. Korkar trillar ner på golvet..

Färg på tröjan.. Oj tappade penseln.. Lim på golvet.. Glitter i håret.. Färg

på näsan.. Förmycket färg.. Förmycket lim.. Hjälp det rinner..!!

- Mamma! Jag tappade penseln igen..

Som sagt.. Hur mysigt som helst.. *smile*

- Här kommer ett gäng bilder på "förödelsen".. eller nä.. men på vårt pyssel..

Mina figurer är inte klara än.. I wonder why..?!

Men när de blir klara.. lovar jag att visa upp dem..!

Igår kom min fd. svärfar hit, tillsammans med sin fru..

Med sig hade dem en tavla som det tidigare varit en reva i, men som nu är lagad.

Anledningen till att de hade den med sig hem till mig igår, var för att de vill ha hjälp

med att fylla i färg som flagnat, runt revan.. Jag har lovat att försöka fixa den, i alla

fall så att revan inte syns så mycket..

Men nu var det egentligen inte tavlan jag skulle berätta om.. utan det var det där

andra.. som "frun" hade med sig.. Nämligen kvällsfika till mig och pojkarna!!

 +   = 

Och så en kopp  på det..

- Ja ni förstår ju själva hur gott det var..?!

Det blev en trevlig liten avslutning på söndagen, med äpplakaka och vaniljsås.

Ungarna fick hemmagjord läsk till, medan jag njöt av en kopp kaffe..

Allt tillsammans med en film, som ingen av oss hade sett innan..

- Myspys!!

.. är det viktigt att ta det med ett smile..

- Speciellt om det är en måndag morgon..?!

En ny vecka är alldeles strax på väg att dra igång.. 

Pojkarna ska till skola och dagis.. och det ska handlas inför

veckans alla middagar. En del telefonsamtal måste göras..

och jag tror bestämt att det kommer att bli en eller två

"Vanilla Latte" på Espresso House.. under veckan..?!

Annars har jag inget sådär speciellt, planerat.. bortsett från att jag ska tvätta

på fredag.. men det är inte förrän på fredag.. så det behöver vi inte tänka på än..

Var tog helgen vägen..?! Sist jag skrev var det fredag.. och nu är det söndag..!!

Om en timme, cirkus, kommer pojkarna hem och det blir åter igen liv i luckan..

Missförstå mig rätt.. Det är livet i luckan, som gör susen i livet..?! Invecklat

kanske, men sant! Veckan som snart är slut, har gått fortare än vanligt.. och

jag har knappt hunnit känna efter att jag saknat pojkarna.. Men sen å andra

sidan, kan det kanske ha att göra med, att jag träffat dem näst intill varje dag..?! 

Skönt för själen, men även för pojkarna.. och Tomas med för den delen..

Det verkade i alla fall så.. när jag kom hem till honom igår, för att laga middag..

En efterlängtad fläskpannkaka, med lingonsylt.. Kanske inte det mest glamorösa,

att äta en lördag.. men ack så omtyckt av pojkarna.. alla tre..! Jonathan åt som

en häst och stämningen vid bordet var på topp.. Charlie bjöd på sitt hjärtliga skratt

flera gånger om och det smittar alltid av sig, så i mina ögon, var det en av de

trevligare middagarna på länge.. trots att det bara var fläskpannkaka på tallrikarna..

När ungarna kommit i säng, skulle jag och Tomas se en film.. men det gick inget vidare

för min del.. för jag somnade i soffan..?! Det är något speciellt med den där soffan..?!

När jag vaknade var rummet tomt och Tv:n avstängd.. Jag tittade på klockan och såg

att den egentligen var mycket nog för att gå upp, men jag smög ändå in i sovrummet

och lade mig i sängen, intill min lilla dotera, som snarkade sött.. Var precis på väg att

somna.. då Tomas reste sig upp och klev ur sängen.. Jag låg kvar en liten stund, men

så kände jag doften av nybryggt kaffe och suget efter en kopp blev för stort, så jag

gick upp jag med..

Ungarna vaknade och kom och gjorde oss sällskap i vardagsrummet..

Och så satt vi där.. hela familjen.. Jag satt och matade Jasmine, Tomas och Jonathan

tittade på Formel 1:en och Charlie pendlade mellan de båda sofforna.. så som bara han

kan..?! En skum känsla slog mig..

- Det var som om det senaste året aldrig hade hänt..?! Fast ändå inte..?!

Jag har lärt mig sååå mycket sedan jag och Tomas separerade..!!

Vem man vänder sig till, när det krisar i olika situationer..

Hur man ska göra med barnen.. Hur en bodelning fungerar..

Vilken blankett man fyller i, när man vill ansöka om bostadesbidrag.. mm, mm..

En massa bra saker.. som kan läggas till på listan över livserfarenheter..

Det absolut bästa.. som hänt dock.. är att jag har fått lärt känna mig själv på ett helt

nytt sätt! Jag har alltid sagt att "jag vet vem jag är och att jag står för varje millimeter"..

och det har verkligen varit så.. men nu.. är jag dessutom riktigt stolt över mig själv! Jag

har ställts inför prövning, efter prövning.. och jag har, trots alla omständigheter.. lyckats

att ta mig igenom varenda en, med huvudet hållt högt..!! Oftast är det ju så att man kanske

inte vet hur man kommer reagera i olika situationer.. Inte förrän situationen dyker upp och man

står där och måste göra ett val..  

- Överleva eller gå under..?!

- Skratta eller gråta..?!

- Ska jag, eller ska jag inte..?!

Jag valde att klara det..

Att klara av provet som, en novemberkväll, slängdes i mitt knä och som satte min värld i gungning..

Jag valde att göra mitt yttersta för att inte förvandlas till ett hämndlystert monster och istället

försökte jag hitta det goda, som skulle få min och Tomas vänskap att överleva..

- Hela tiden tänkte jag på, att inte göra skit för mig själv..

Allt som skulle kunna komma tillbaka och slå mig i nacken, höll jag mig ifrån..

Varje gång jag ställdes inför en ny motgång, tänkte jag denna tanke.. och den

har varit guld värd! Både för Tomas och för våra barn, men mest.. framför allt.. för mig!!

Jag har vunnit så fruktanskvärt mycket.. och det är "bara" pga. att jag valt den smartaste

vägen.. och inte den snabbaste eller enklaste.. Jag har valt att se mig själv "större" och på

så vis, aldrig känt behovet av att ge igen, eller snacka skit, för att få mig själv bekräftad..

Jag har tänkt på mina barns bästa.. vilket ibland har betytt att jag har fått sätta mig själv

och mina egna känslor i andra hand, men åter igen.. är det något jag har vunnit på i längden..

Så.. när jag satt där i soffan.. hemma hos Tomas.. med hela familjen samlad.. kunde jag inte

känna annat än tillfredsställelse.. Det må hända att detta.. kanske kommer att vara en händelse

som aldrig kommer hända igen.. Jag kan inte se in i framtiden.. men oavsett.. så är jag glad och

tacksam över att jag och Tomas är som vi är och för att vi har lyckats att göra vår separation

så bra, som vi faktiskt har.. Och jag är stolt över mig själv..

Idag tycker jag att jag har gjort en hel del, trots att jag egentligen inte har gjort ett

sketet skit.. Vaknade i morse.. drack kaffe, gav Jasmine mat.. somnade om..

Vaknade, gav Jasmine mat, ringde tillbaka till min fd. svärmor som hade ringt när jag sov..

(Ljudet på telefonen var avstängt.. som vanligt..?!)

Svärmor kom och "kidnappade" Dotera.. med min välsingnelse.. Hon ville gå en runda med

Dotera i vagnen i det fina höstvädret.. och det passade mig alldeles utmärkt, då jag hade

en "date" med Tomas på Burlöv Center..

Jag och Tomas träffades över en Vanilla Latte/ Tjej Latte och satt och snackade en stund

i solen, utanför Centrat.. Gissar på att vi snackade i ungefär en timme, si så där.. innan T.

skulle hemåt.. Själv tog jag en runda inom H&M innan jag åkte hem.. (Köpte två nya nagellack,

men det kan jag berätta mer om sen, vid ett annat tillfälle..)

När jag kom hem, mötte jag svärmor och Jasmine i trappen.. tio minuter senare gav jag

Jasmine mat igen.. Jag lullade runt lite i lägenheten.. och ett av resultaten var följande:

- Ett smile på ljusknappen i hallen..

Återigen var det mat för Jasmine och när hon var rapad och klar, gick vi ner till affären för att

köpa lite njutning till mig.. i form av ett stort choklad, med hela nötter.. och mat i gatuköket bredvid..

Jag har ätit, tittat på en halv film och nu.. sitter jag här på balkongen och håller på att förfrysa

fingrarna under tiden som jag röker ett bloss och uppdaterar min blogg.. Alldeles snart ska jag in

i värmen igen, tina mina fingrar, sätta mig vid Tv:n och mumsa på mitt stora choklad..

- Life is good! Hoppas att ni håller med mig!

Tjingeling!

- Du är väl inte "nosig"..?!