Mitt problem här i livet brukar vanligtvis vara tisdagsmorgnar.. men jag är inte den

som är den och kan visst prova på något nytt.?! Det är ju bara måndag idag.. och

klockan är bara 09:46.. men jag har redan lyckats ha en riktig "tisdagsmorgon"..?!

Tro nu inte att jag sitter här och gråter, för det är egentligen bara komiskt.. nu såhär när

läget är under kontroll igen..

Okej.. Detta har jag i alla fall lyckats med.. eller ska jag skylla på mina

barn..?! Oavsett, så har min måndag erbjudit mig följande:

Vaknade.. lite försent.. Klockan var halv åtta, vilket innebär att vi låg cirka en

halvtimme back.. Jonathan åt frukost.. inga problem.. Charlie, som är ledig från dagis

på måndagar och som brukar äta frukost med mig, efter vi lämnat Jonathan på skolan,

satte sig på tvären och skulle tvunget äta frukost han med..

Ja ja.. Det har hänt förr och är inte märkvärdigare än att han får äta

han också.. Även om det blir lite stressigare, så är det fullt möjligt!

Så kommer vi då till "dags att åka".. Jonathan blir klar.. Jasmine blir klar.. och till sist,

blir även Charlie klar med jacka och skor.. Men så händer det.. Jonathans gympaskor 

saknas och vi kommer fram till att de är kvar hemma hos pappa..

- Okej, då får vi skynda oss, inom pappa och hämta skorna.. Det har vi också varit med

om tidigare.. Det blir tight, men det går.. Bella får koppel på och vi tar oss ner till bilen.

- So far so good!

Väl på parkeringen hemma hos Tomas, säger Jonathan:

- Oj, jag kom precis på att skorna ligger i pappas bil.. *Suck!* Men jag går ändå upp och kollar i hallen, mest för att vara på den säkra sidan.. Och helt riktigt.. skorna är INTE hemma hos Tomas. Jag ringer till Tomas, på vägen ner tillbaka till bilen och han lovar att han ska komma och lämna skorna under dagen.. Tro det eller ej, men det har också hänt tidigare..

Halvvägs till skolan upptäcker vi att Jasmine inte har någon napp, då hon börjar knorra över att hennes jacka inte verkar vara lika tillfredsställande som nappen..

Ungen är alltså på väg att fullständigt äta upp sin jacka..?!

Ja ja.. Vi kommer fram till skolan.. Släpper av Jonathan.. Vinkar och kör hemåt igen..

Även om det redan har varit en del "klydd" så är det egentligen först när jag, Charlie,

Jasmine och Bella kommer tillbaka hem och upp från garaget, som det hopar sig..

Okej är du med nu för nu blir det mycket på en gång..

Med Jasmine på armen, drar Bella in under staketet, för att "göra nummer två". Samtidigt ringer min telefon. Innan jag får upp telefonen, är Bella klar och snurrar in sig i staketet. Jag svarar i telefonen och det är Jonathan (?!) För att kunna plocka upp efter Bella, sätter jag ner Jasmine på marken och går över staketet och in bland buskar ock blad.. Samtidigt passerar två andra hundar ute på trotoaren. Bella vill hälsa och blir "tokig". Jonathan, på andra sidan luren, säger då: "Mamma, jag hade glömt, men vi har studiedag idag." Samtidigt skriker Charlie: "Ööööh MAMMA! Jasmine tog i en fågelbajs!"

- Aja men va' f.a.n HUR ÄR DET MÖJLIGT?!

Charlie får order om att gå och slänga Bellas påse. Jag tar mig ut från buskar och blad. Bellas koppel trasslas ut.. och jag lyckas precis fånga upp Jasmine, innan hon stoppar handen, med det nyfunna, spännande, klet.. i munnen..!! *Suck, pust och stön*

Vi tar oss upp i lägenheten. Lämnar Bella. Tvättar av Jasmine..

.. och går ÅTER IGEN ner till bilen.

Här tycker man nu, att det borde vara bra för idag, men halvvägs bort till skolan, ringer

telefonen igen..?! Det är Tomas.. Va' bra tänker jag.. "Du behöver inte komma till skolan, Jonathan är ledig idag", säger jag.. Var på Tomas svarar: "Ja, jag vet, men jag är redan på skolan och Jonathan vill följa med mig till jobb".. - GAAAAAH!!

Vi möttes upp utanför skolan och det blev att Tomas åkte tillbaka till jobb och Jonathan följde med oss hem. Lite lustigt.. som pricken över i:et, när jag trodde att "klyddet" var över.. säger Jonathan att hans skolväska hamnat i Tomas bil.. och att den nu följt med Tomas till jobb..

*Ha ha ha* Ja, vad ska man säga.. Vad KAN man säga..?!

Just nu är läget under kontroll igen.. i alla fall..

.. Även om jag inte vet hur länge det kommer att hålla i sig..?!