Idag, förstår ni.. har jag och ett gäng andra tjejer, varit och ridit islandshästar i.. (?!) 

.. Brösarp, tror jag att det hette.. Om jag nu inte har helt fel för mig..?!

- En upplevelse, som heter duga.. *smile*

Vi åkte redan i morse.. och vilken underbar dag det blev!

Med det bästa vädret, inte ett moln på himlen.. och med en "guide".. (ja, vi kallar henne så)

som hade en härligt, harmonisk syn på livet.. Efter genomgång av några regler och lite 

annan information, var vi ett gäng på sju stycken tjejer + vår "guide".. som red iväg..

Ut i den vackraste naturen..! Skog med enorma lövträd, buskar och blommor.. Mysiga

gläntor, vatten och små stigar.. Och allt som sagt, med solens strålar över oss..

"Guiden" var bra på så sätt att hon lyckades "fånga upp oss".. och då menar jag inte

att vi trillade av.. men hennes sätt att "se" alla i gruppen var beundransvärt.. och allt

var ju så klart, från hästryggen.. Men även hennes sätt att känna sina hästar på var

helt fantastiskt!! Man har ju sett tv-program.. om hur vissa hästar (alldeles för många)

lever under miserabla förhållanden.. Men i jämförelse med dem, så var hästarna vi red

på, galet älskade och ompysslade.. En riktig fröjd att få uppleva!!

Så.. Hur kändes det då att sitta i en sadel igen.. efter.. (?!) typ 20-25 år..?!

- Njaaah.. *smile* Något ovant, måste jag säga.. men det var faktiskt lite som att cykla..

Har man väl lärt sig, så sitter det liksom..?! Däremot, kunde jag erfara att jag inte var riktigt

så "mjuk i kroppen", som jag trodde att jag var.. (skyller på mina tre barn här..?!) Men det gick

bra ändå.. *smile*

Hästarna var fantastiska.. man märkte att de mådde bra, allihop.. Sådär lagom

vana och införstådda med vad som skulle hända, men ändå med lite egen vilja..

Jag hade inte riktigt koll på klockan, men vi var nog ute i tre timmar, inklusive en

fikapaus, som vi hade i en liten glänta.. mitt i den sommargröna skogen.. Och när

vi kom tillbaka till gården, fick vi hjälpa till att pyssla om hästarna, innan de fick

komma ut i sina hagar..

- Ah ja.. Det var riktigt nice, måste jag säga! Så det kan jag lätt rekommendera!!

Strax innan klockan slog 14:00 var vi "hemma" igen.. (Hade samkört från Tomas syster)

Och det var dags för mig att åka hem till mina barn, som.. efter Tomas, blev passade av

sin farmor.. Vi stannade dock inte hemma, utan åkte ut till "syster" igen, för ännu mera sol.

Och ja, så gick dagen.. Barnen lekte.. I poolen.. på framsidan.. ute på gatan.. (återvändsgata!)

Tillsammans.. två och två.. två och tre.. med hunden.. utan hunden.. och i poolen igen..

*smile* Det är något speciellt med sommar och barn..! En härlig kombination! *smile igen*

Vi åt.. och då hade ett par goda vänner till familjen kommit.. och gjorde oss sällskap..

Först till maten och sedan till kaffet.. Lika trevligt, som alltid!! När vännerna hade gått hem,

satt jag och "syster" på verandan och njöt en stund av kvällen.. och det faktum att barnen

äntligen hade lugnat ner sig.. och tystnaden kom.. Men så vid 22-tiden, vaknade Jasmine till

och det blev dags för mig och barnen att packa ihop.. och åka hem. Fick dock bara med mig

de två minsta + hunden.. då Jonathan ville.. och fick.. sova över till imorgon..

Och ja.. nu sitter jag här.. i mitt kök.. och njuter av en härlig dag.. tillsammans med trevliga

människor.. som gett mig en minnesvärd upplevelse.. *smile*

Ni vet.. sådana där dagar.. som innehåller något av det där lilla extra..?!

Något som får dagen att bli sådär lite extra minnesvärd.. Ett smile från någon okänd, man möter på gatan.. En komplimang, från en kär vän.. Ett oväntat telefonsamtal.. Eller en fyra-årings historia, berättad med enorm inlevelse..?! Och det är lite skrämmande egentligen, hur lite det är som krävs, för att det ska blir en riktigt bra dag.. Sen att allt handlar om inställning till saker och ting, spelar så klart en stor roll.. men ändå..?!

Ja, ni förstår ju, redan här, efter mina första rader.. att min dag, har "råkat ut" för just det där lilla extra.. och ni kan då också förstå min lycka.. Mycket mer än så behöver jag egentligen inte säga.. Det har bara varit en väldigt bra dag.. helt enkelt..!! Och smilet på mina läppar sitter som fastklistrat.. fortfarande..

Jag tänkte försöka hålla mig kort idag.. *smile* då jag har bokade planer inför morgondagen, som börjar redan klockan 7.. Lite lustigt denna veckan, då jag känner mig som en tonåring.. Dels att jag var ute och cyklade med Jonathan härom dagen.. (Har alltså inte cyklat på flera år..?!) och dels för att jag imorgon ska iväg och rida.. häst.. ska jag kanske tillägga *smile igen*.. vilket jag inte har gjort sedan jag började i mellanstadiet.. för typ.. väldigt.. några.. ett par år sedan.. *hi hi hi*

Det ska bli riktigt roligt.. och jag är övertygad om att smilet på mina läppar kommer att sitta kvar..

Så.. Ja, jag vet att det kan komma som en chock, i alla fall för er som följer min blogg..?! MEN.. jag säger faktiskt god natt redan nu.. Måste vara "fit 4 fight" imorgon, när klockan ringer..!!

- God natt..

Skulle kunna pladdra på om dagen som varit.. om denna fördömda tisdag.. men

hejdar mig lite..?! Känner spontant, att pga risken för att upplevas som tjatig.. då ni

som kanske följer min blogg, redan läst om mina "skit-tisdagar" hundra gånger tidigare..?!

- Så idag, gör vi det med bilder i stället.. Lite grann som i uttrycket, när man är yttert lite

intresserad.. "Skriv en bok.. men MÅNGA bilder"..?! Så ja.. Here we go:

(Klicka på "minibilden" för större bilder..)

Jag tittar ut genom mitt V-rumsfönster..

och tänker att det är dags för sängen..?!

Kommer dock aldrig till sängen.. utan

somnar och vaknar över bordet i köket..?!!

Tittar upp på klockan på väggen..

- PANIK!! Vi är VÄLDIGT sena!!

(Riktigt tisdags-sena.. Precis som vanligt..?!)

Pojkarna (som kan tisdags-rutinen) får på sig sina kläder,

snabbt som ögat och kastar i sig vars en yoghurt till frukost..

Sen är det 110km/h först till skolan.. och sen

till dagis.. eller förskolan..! (så ingen blir putt)

Väl hemma igen är det välling-time..

"Mina Jasmine" är grymt duktig på morgnarna..

(Kan vänta med sin frukostvälling ganska länge..)

Under tiden lillan äter, plockar jag fram..

och fixa frukost till me and my self..

 Knäckemackor.. och så klart..  Kaffe!!

Sen loggar jag in.. och gör ett inlägg, eller två..

Kollar facebook.. och lägger ut en ny bild på mig

själv på instagram..

- Hello!!

Sen blir det lite lull-lull*

(*egentligen ingenting.. men som trebarns-

mamma.. en MASSA, som inte märks eller

syns.. eller läggs på minnet, för den delen..)

Hämta Charlie på dagis..

Handla.. Hämta Jonathan på skolan..

Till Burlöv C.. för att skämma bort ungarna med

vars en glass för TJUGOTVÅ kronor styck..?!

Här "Mina Jasmine" utanför toaletterna.. då

Charlie hade mer glass i huvudet än i munnen..

*suck*

Läser rubrikerna på Metro, på vägen ut till bilen..

och blir lite smått irriterad..?! "Vad fasiken ska de

hitta på nu då?!" Fler rondeller? Från 40km/h-20km/h?

Fler farthinder? Eller ska de bara återställa allt igen..?!!!

Och så kommer vi hem igen!

T. kommer och jag och Jonathan tar en cykeltur

tillsammans, medan T. "passar" Charlie och Jasmine..

Får med mig ett gäng av mina favorit blommor..

- Syrener hem.. *smile*

 +

.. och tre liter mjölk, från affären, som jag missat tidigare..?!

Vi äter..

Barnen busar/stimmar..

(alternativ driver mamma till vansinne en stund..)

Välling.. Blöjbyte.. Tandborstning..

Charlie får posera med sin "fina" tröja..

som var ren i morse, men som nu är full av

fläckar från yoghurt, glass, chokladsås, mm..

Sagostund.. i Charlie's säng..

- Och så äntligen.. Tillbaka..

Till min kära blogg igen..!!

Mmh.. Det var min dag i bilder.. En tisdag, som började i fullständig PANIK!!..

Men som bara blev bättre och bättre! Och mycket mer än så, kan man väl inte begära..?!

 

Och när jag ändå håller på och "taggar" mig själv.. Så tar vi denna också..!

Kanske inte samma "happy-music".. men den ger mig ändå kraft och har faktiskt

gjort det, ganska länge nu.. *smile*

Det var redan innan jag flyttade ifrån T. som jag råkade, av en ren slump, höra denna låten..

Och sedan dess har den varit lite av en powerboost.. Den stämde liksom in, trots att kärleken

han sjunger om.. kanske symboliserade kärleken till mig själv, mer än till någon annan..?!

- En bra låt hur som helst.. *smile*

Ps.. Det är kanske inte den absolut bästa videon..?!

Men jag hittade ingen annan.. och dessutom, är det ju faktiskt mest öronen som ska njuta..?!

Med denna "happy-music".. säger jag..

.. NU är tisdagen mycket bättre! Det är något visst med mig och tisdagar.. som inte klickar riktigt..?! Men efter att ha peppat mig själv med denna glada låten.. känns allt mycket bättre..!! *smile*

.

Så äntligen fick jag svar från Försäkringskassan.. (?!) De där två arbetsdagarna, de talade om via telefon i måndags.. var alltså det samma som fyra arbetsdagar.. och en helg.. Vilket får mig att tro, att de jobbar "halv styrka".. med ob-tillägg..?! Ja, jag kan ju ha fel, men det spelar ingen roll egentligen.. då knuten löser sig på fredag.. *smile*

Hörde på tv-reklam att man kunde tävla och vinna en bartender..?!

- Och jag kan inte låta bli att undra.. Men skulle han blanda drinkar då..?!

Eller fick man använda honom till vad som helst..?! *smile*

För ja, det måste ju vara en man.. annars kan det väl klassas som kvinnoförnedring?!

Efter vad jag har fått lära mig idag.. borde det fasiken finnas

"körkort" för att få lov att ha barn.. Dessa fantastiska små varelser..!!

- Shit vad vi har mycket kvar att lära oss om dem!!

Om man har hundra kronor.. och river dem i småbitar.. är man jäkligt stark..

Inte bara pga att man kan "kasta bort" hundra kronor.. men också för att mynt är svåra att riva..

Och här kommer några kloka ord.. ihopsatta till något ännu klokare..?!

- Men det är bilden som gör det! *smile*.

   

  

En av de tyngsta frågorna, som jag har tampats med under det senaste året..

Eller i alla fall under det första halvåret, precis efter min och T's separation.. har

varit "Vad är kärlek?"

Det började.. eller ja slutade.. (?!) med att T. sa att han inte älskade mig längre.. och det är nog de hårdaste orden jag någonsin hört. Samtidigt som det kändes som om jag fick en hel betongmur över mig, var det som om jag blev släppt som ett papper för vinden.. Galet svårt att förklara, men de flesta av oss har väl blivit dumpade någon gång i livet.. så jag tror nog ändå att ni förstår..

Hur som helt.. På något vänster, fråga mig inte hur, för det vet jag inte själv.. Men på något sätt, kunde jag acceptera att T. inte älskade mig längre.. men jag tror att det hade blivit mindre konflikter i mitt huvud om han hade varit "en skitstövel".. missförstå mig rätt.. då det rimmar bättre med att inte älska.. än när man som i mitt fall.. HELA TIDEN får full backup..

Jag har kunnat ringa till Tomas klockan två på natten.. och väckt honom.. och tio minuter senare har han stått i min hall.. något yrvaken, men med störta intresse inför att hjälpa.. Han har hela resan igenom.. tagit sig tiden till att lyssna på mitt ältande.. Han har tröstat.. lugnat.. och som sagt, alltid funnits till hands.. oavsett när, var och hur.. Och hela tiden har han respekterat och hyllat mig för det jag faktiskt har åstadkommit.. både med mig själv och med våra barn.. (Och detta gör han fortfarande, för er som undrar..)

Så ja.. Ni kanske kan förstå mina inre konflikter, då allt han gjort.. för mig.. trots allt.. har sett ut som kärlek i mina ögon.. Men hans ord.. den tyngsta meningen i mitt liv.. har ekat, så det blivit rundgång i mitt huvud..

Idag.. ett år senare.. har jag kommit på att det faktiskt är kärlek.. men det är en annan typ av kärlek, som är så mycket större.. (om man kan säga så, utan att få på fan..?!) Den grundar sig i ett tolv år långt förhållande, med allt vad det inneburit.. toppar och dalar.. men störst av allt, ömsesidig respekt.. Ja och så klart att vi faktiskt har tre barn tillsammans.. *smile*

Det är dock en kärlek som saknar passion.. gnistan.. glöden.. eller vad ni nu vill kalla det..?! Det där lilla extra, som får kroppen i gungning, vid den minsta beröring.. Som får det att kittlas i magen, vid bara synen av varandra.. Och jag tror att det var det som saknades.. eller jag VET att det var i brist på det där lilla extra, som fick T. till att säga som han gjorde..

Som jag sa till T. för inte så längesedan.. "Det må hända att jag kanske 'valde fel man'.. Men det var i alla fall.. RÄTT, fel man.." *smile* Och det är precis så det är.. Att det finns en mening med allt, är jag övertygad om, men som alldeles nyseparerad, kan det vara svårt att se meningen just då.. Idag är det ljusare och jag vill tro att jag och Tomas är menade.. som väldigt, väldigt bara vänner..?!

Jag vet inte varför jag sitter och tänker på detta just nu.. men jag satt och blev lite förbannad på ett uppslag i en tidning.. som handlade om singlar.. Just detta upplägg, handlade om hur fantastiskt bra det är att vara singel.. Friheten.. Att kunna sitta på krogen en onsdagskäll, eller dricka en GT, tillsammans med vännerna en torsdagskväll, utan något som helst krav från någon partner som vill ha middag på bordet eller rena strumpor i byrålådan.. Att kunna göra precis det man själv vill.. precis när man vill.. (?!) Ja, det låter ju helt fantastiskt.. men hur fungerar det i verkligheten..?! Jag är singel.. men jag kan inte gå till gymmet när som helst.. Jag kan inte ta en sista minuten resa och bara dra en vecka.. bara för att jag är singel..?! Och det där gällande att "älska män, men inte behöva bestämma sig för en".. Helt ärligt..?! Jag är trebarnsmamma..!! Jag skulle inte orka ha en "massa spring.." 

Grejen är den.. att det inte är första gången jag läser en sådan artikel, eller vad man

nu kallar det..?! Och jag kan bli lite irriterad över glorifieringen över att vara singel..

- JA, det ÄR skönt att inte ha någon annan att ta hänsyn till.. och JA, det ÄR nice att slippa ytterligare en vuxen människas garderob i tvättkorgen..!! Eller andra irritationsmoment, som skor ivägen i hallen, sporten på tv:n, tomma ölburkar på diskbänken..?! Men jag kan ändå inte se mig själv på krogen en onsdagskväll.. (Om det inte är något speciellt, naturligtvis..) Helt okej kanske om man inte hade haft tre barn.. men hej.. Alla inslag som jag har läst, som hävdar att singellivet är toppen, verkar vara baserade på HELT SINGEL.. Det vill säga att man varken har partner ELLER barn..?!

Men hur många är egentligen utan barn då?! För jag vill ändå tycka, att även om det har sina fördelar, att vara själv.. så är det FRUKTANSVÄRT krävande att vara själv med barn.. Jag kan inte rekommendera någon att bli singel, (med barn) bara för att slippa skorna i hallen..!! Eller för att denne någon ska "få frihet" (konstigt uttryckt kanske?) till att kunna gå på krogen eller till gymmet, när än han eller hon behagar..

OBS! OBS! OBS! Jag måste dock säga.. Att det är bättre att

bli singel och vara singel.. än att leva i ett trasigt förhållande!!!

(Mest nu så att ingen tror att jag tycker att man ska uthärda vad som helst..

För det tycker jag INTE!! Allt har sina gränser..)

Känner att detta blir ett vääääldigt långt inlägg..?! Ett ämne som ligger mig nära hjärtat..

*ha ha ha* Fattar ni..?! Kärlek.. Hjärtat..?! *ha ha ha* Så jädra torr humor jag har.. *smile*

Jag är tacksam idag, att det gick som det gick.. Att det blev som det blev.. för mitt och Tomas förhållande var inte helt 100.. Det tog ungefär ett halvår innan jag insåg det.. och idag kan jag skillja på kärlek.. och kärlek.. Och tids nog, ska jag träffa någon, som kanske aldrig kan älska mig som Tomas har gjort/gör..?! Men som kanske kan få mitt hjärta att slå dubbla slag.. Någon som vill göra mitt liv till ett ännu större äventyr.. Någon som vill visa mig platser.. uppleva saker.. känna mig levande! Någon som vill uppfylla mina drömmar.. Vilja förstå sig på mitt inre.. (Kan vara omöjligt, men dock..) Ge sångtexterna en mening.. om ni förstår vad jag menar.. *smile*

Det är svårt att inte bli "djup" när man tänker på något så stort.. Men jag är inte alls orolig över min framtid.. Jag lovade mig själv att först och främst komma på fötter.. Att bara koncentrera mig på mig själv och mina barn.. framför allt på lilla "Mina Jasmine", under hennes första levnadsår.. Jag lovade mig själv att inte bli bitter, för att jag inte hade/har det där "fantastiska singellivet", som andra (som bara har barn varannan vecka, eller som står helt utan) kan ha..

Jag har fortfarande drömmar.. och ett helt liv.. om så bara för en dag till.. framför mig och jag är ganska så säker på att jag kommer att träffa min prins.. Om inte förr.. så senare.. *smile*

..

Här är en bild på en "lista" tagen från tidningen jag läste nu senast..

 

Tyck vad du vill.. *smile* för det gör jag!

Ps. Finns en del saker jag skulle kunna tillägga.. in i mellan vissa rader, men jag väljer att inte göra

det, utan ser hellre att ni kommenterar om det är något ni tycker känns helt fel.. Eller bara kommentera!

Skriv vad du tycker och ge mig en annan infallsvinkel..?! Bara för att jag tycker att det är intressant!

Peace - Love - Understanding!