Under förmiddagen var Tomas och Jonathan på fotbollsträning.. Jag fick en liten stund för mig själv ute på balkongen, då Jasmine somnade och Charlie fastnade med ett spel, på Jonathans rum.. När Tomas och Jonathan kom hem, skulle jag precis resa mig upp för att hämta grejer för att fixa naglarna, men Tomas tänkte att vi kanske kunde ta ett "städrace", innan hans mamma kommer för att passa de små.. (Jag har bingokväll på Almåsa och Jonathan har match, därav behovet av farmor..)

Jag lade planerna för mina naglar, åt sidan och började så smått att plocka och torka lite på balkongen.. medan Tomas lade sig på sängen, för att vila en stund.. Med musik på, eskalerade mitt "småplock" dock, till "grundlig städning".. Och nu när "vi" är färdiga med hela köket.. funderar jag på om jag ska ta tag i mina naglar, eller om jag ska skita i det..?! Tomas sover fortfarande, men vaknar nog snart..?!

Nej.. jag bryr mig inte om naglarna.. Orkar inte nu..?! Dessutom är det snart dags att göra mig iordning för Almåsa.. (Svettigt värre att storstäda en strålande dag som denna..?! *smile*)

- Peace out, lovers and friends..

Underhållning av Jasmine, under tiden som jag sitter och skriver inlägg..?!
- Mammas lilla galenpanna! *haha*

Tänk vad tiden går fort.. och så mycket som egentligen kan hända på ändå så kort tid..
Dagen är här, då vår älskade "Mina Jasmine" fyller år.. Två år idag! Men trots den enorma glädjen, mitt i allt firande.. dyker tankar och känslor upp från hur mitt liv såg ut då.. I historien om mitt liv, i samband med min efterlängtade, älskade dotter Jasmine.

Idag för två år sedan, stod jag som nyförlöst trebarns- singelmamma..
Samtidigt som mitt liv rasade under mina fötter, i ett kaos av separationen från Tomas, var jag världens lyckligaste då min dröm hade gått i uppfyllelse och jag äntligen fått mitt tredje barn och första dotter.. "Mina Jasmine"..

Idag känns det lite overkligt, allt det där som var då.. Under den där tiden..
Först glädjebeskedet om att Jasmine skulle komma.. sen hela graviditeten, med allt vad det innebär, samtidigt som jag och Tomas bestämde oss för att separera.. Min flytt ifrån vårt gemensamma hem sedan sju år tillbaka.. in till ett främmande, skrämmande nytt och ensamt hem, som skulle fyllas med nya möbler.. Allt från noll..

All den enorma energi, som gick åt för att bara lyckas hålla huvudet över vattenytan.. hemma, på jobb, i affären.. Alla tankar och känslor, som härjade fritt både morgon och kväll.. dag som natt.. Och alla tårar som kunde komma precis när som helst.. precis var som helst..

Förlossningen av Jasmine, blev inte alls som de andra två, eftersom jag då bara hade "en vän" vid min sida och inte min partner.. Jo, det var Tomas som var med, men det kändes väldigt konstigt eftersom han inte var där som min, utan bara som far till barnet..?! (Svårt att förklara, men så var det i alla fall..)

Jag var lätt den fräschaste, nyförlösta mamman i byggnaden, då jag hade varit väldigt noga med att ta med mig sminkväskan till bb.. Tvingade mig själv.. och hade gjort ett tag.. att sminka mig varje dag, för att inte trilla ner i något tjabbigt träsk av "tycka-synd-om-mig-jag-skiter-i-hur-jag-ser-ut".. Och bara för att jag var nyförlöst, betydde det inte att jag kunde låta mig själv förfalla.. Jag var ju för tusan singel?! (Ett bra tips till alla andra nyförlösta kvinnor, att använda sig av sminkväskan. Oavsett om man är singel eller inte.. Inte bara för sin egen skull, men även lite för mannens skull.. som i sin tur, i retur, blir för sin egen skull..?!)

Jag minns lyckan som lyste i ögonen på både Jonathan och Charlie, två oerhört stolta storebrödrar, när de fick träffa sin efterlängtade lillasyster för första gången.. Och hur varm jag blev i både kropp och själ, när jag tittade på mina tre barn tillsammans, sittandes där, i en av de två fåtöljerna, inne i mitt rum på patienthotellet..

Jag minns också det enorma stödet jag fick av personalen, som hade fått höra min historia (via min journal..) Där fanns bland andra, en speciell tjej som jag pratade lite extra med, som verkligen gav sitt allt, för att visa sitt engagemang..

Ja.. Många minnen, som sagt.. och jag skulle nog kunna fördjupa mig hur mycket som helst, men känner ändå att jag inte behöver göra det just nu.. Det var då och nu är nu..

Jag ångrar ingenting, av det som varit.. är tvärtom tacksam, tro det eller ej, för allt jag fått vara med om.. Det har lärt mig mycket och jag har på så sätt också fått bättre förståelse för andra, i liknande situationer.. Men ja.. Nog om detta!

Idag är det Jasmine's 2-årsdag.. Solen lyser och det är ljuvligt att leva!
Vi har inte planerat något speciellt, mer än att vi ska göra något tillsammans, hela familjen.. Jag förmodar att det kommer att bli en eller två glassar idag dock, eftersom det är det bästa Jasmine vet..
- Hon trodde att det var glass i det inslagna paketet, hon fick på sängen imorse..?! * hahaha* Älskade änglatroll!!


Grattis på födelsedagen, min älskade skatt!!

Jasmine, nästan tre dygn gammal.. i sin bilstol på väg hem från patienthotellet 2012..
(Bilden är tagen och lånad av Tomas)

Jag är ganska så säker på att man inte behöver vara någon speciell hundvän, för
att kunna uppskatta dessa underbara bilder..?!

- Skön fortsatt sommar till er Alla!!
Puss & Kram

Det finns fortfarande många människor som anser att facebook är mer ett fördärv, än något bra..
Och ja, visst kan jag hålla med om detta i vissa lägen.. men alla har vi våra egna erfarenheter..

Somliga har ett konto, sedan år tillbaka.. och är nöjda med det. En del har haft ett konto, men av
olika anledningar, stängt ner det igen.. Andra "vågar vägra" fortfarande..

Inget är varken rätt eller fel, enligt mig.. Känns som om det kvittar liksom..
- Alla har ju rätt att få välja själv! (än så länge i alla fall..?!)

Ja, men ändå..?!
Det jag skulle komma till var, i alla fall det, att ibland.. tack vare facebook.. "trillar" man över saker som är riktigt coola.. Saker som man kanske inte annars hade fått ta del av.. Saker som jag tycker förtjänar all uppmärksamhet de kan få.. Så idag tänkte jag dela med mig lite av "de coola grejer" jag har sett via facebook..

- Varsågoda..

Sen ibland hittar man sånt som man bara blir glad över att se.. Sånt som värmer hjärtat och får en att le..
- Som dessa glada hundarna tillexempel..

(Hunden längs upp till vänster, på bilden här ovan är min absoluta favorit.. så otroligt söt.. och glad.. *smile*)

- - - - - - - - - - - - -

Fler coola grejer är de här bilderna på olika statyer, skulpturer, som jag lätt hade kunnat ha hemma i trädgården.. (som jag inte har..)

(Bilden med människorna som kommer upp ur marken, är helt klart en av mina favoriter..!)

Ja, det var väl lite av det goda.. Hoppas det smakade..?!
- Toodeloo!!

Vi säger att igår var en typisk måndag.. är idag, allt annat än en typisk tisdag..?! Kan det ha att göra med att jag somnade klockan 18:27 igår.. och sov till klockan 05:56 imorse..?!
- Lovely!!

Idag är det fullt ös på jobb som gäller.. och svetten lackar.. men det får de stackars sommarjobbarna får ta..?! Inget småfjams här inte.. *smile*

Tur att jag fått sova lite extra.. För ikväll är det bingo på Almåsa som gäller, för min del.. så det kommer att bli en lång dag..

Ha en härlig tisdag Alla!
Puss & Kram

Ja, det är måndag.. och för att krydda på den galna morgon jag haft.. står vi nu utanför jobb, i regnet.. och väntar på att brandlarmet, som har gått, ska tystna..?!

*Hahaha*
- Welcome to my world..

Det är måndag.. och jag har kört till jobb med Jasmine's skor i väskan..?!!

Det är måndag.. och jag har glömt att ta med dagens lunch, som står kvar i kylen hemma hos Tomas..?!

Det är måndag.. och jag har inte fått något kaffe än..?!!

Mina glasögon ligger där hemma, glömda de också..?!

Det är måndag.. och jag har redan ont i huvudet.. och magen.. Och nerverna håller på att stryka med då det är en hel jädra vecka kvar, innan det är semester igen..

MEN..
- Om bara en vecka, är det semester..!! (Och Tomas, min hjälte, fixar allt och återställer läget, med rätt sak på rätt plats..)

Dagens husletande, vilket bestod av två objekt.. var som vanligt (?!) inte rätt för oss..

Det första vi var och tittade på var ett renoveringsobjekt ARNE!
Fin trädgård, lite unik, med nivåskillnader.. Rätt antal rum.. Stora möjligheter, absolut.. men OJ!! Så mycket att göra?!! Alla fönster - bytas.. Fasad - sprucken.. (Fanns faktiskt sprickor både ute och inne..) Tak.. Dränering.. Golv.. Väggar.. Kök.. Badrum.. Ja, det var alldeles för mycket att göra.. och det hade tagit precis all vår tid.. som vi inte har.. (?!) till att renovera.. Kanske säger det en del om huset.. (och om den nuvarande ägaren..?) att det inte var gjort ett dyft, någonstans..?! Bara en sådan sak.. (vilket ändå var lite coolt att få möjlighet att få se) som att elen och fläkten i köket var original från när huset byggdes 1965.. Lätt avancerade grejer *hahaha*

Så.. Hus nummer ett.. Nej tack!

Hus nummer två däremot.. (med liknande planlösning som det första..) var i betydligt bättre skick.. och då för "bara" 600-tusen mer..?! Nytt kök, bättre våtrum, aningen mindre trädgård, men med ett gigantiskt inglasat uterum.. Det fanns en del att göra där med, men i betydligt mindre skala än i det första huset.. Och så klart, fräscha rum till alla.. Och det var som vi sa, både jag och Tomas.. "Det hade gått".. Men vi vill inte köpa hus tillsammans, bara för att vi får plats, hela familjen.. Det måste liksom finnas något mer.. Och dessutom har jag lovat mig själv att inte "godkänna" ett hus.. bara för att det "skulle gå".. (Tomas känner likadant) - Känslan måste finnas där, tillsammans med allt annat som ska klaffa också, naturligtvis.. Och ska ärligheten fram, så fick varken jag eller Tomas någon "hemma-känsla"..?! Så vi var rörande överens när vi lämnade huset bakom oss..

- Nej tack! Till hus nummer två..

Så med andra ord.. Letandet fortsätter.. *suck*
Visst känns det lite sådär.. skit-jädra-trist.. MEN.. Det kommer..!!
Gissar på att vi har varit och tittat på tio - tolv.. (?!) hus, än så länge.. (om man räknar från det att vi blev tillsammans igen) och jag förmodar att vi kommer att behöva titta på minst tio stycken hus till, innan vi hittar "hem".. Men det får man väl ta..?!

"Den som väntar på något gott.." som man brukar säga..?!
".. Kan vänta till man ruttnar.." som jag brukar säga..?! Men nu ska vi ju inte tänka så..?!
"Upp med hakan.. och le en liten smula, om du kan.." Är bättre att tänka.. så vi gör så istället..

Nu är klockan mycket dock.. och sängen kallar.. (så tankarna får faktiskt vänta de med)
- Natti natt, säger jag därför då.. och sov så gott!