Kanske inte det smartaste jag gjort, men ibland är det ödet som styr oss..

För första gången sedan jag började på mitt jobb, stannade jag idag upp i dörröppningen för att i tanken tyst checka av att jag slängt alla sopor, stängt dörrar och fönster och låst allting som sig bör.. När checken var gjord smällde jag igen dörren bakom mig.. för att omedelbart slås av tanken ?nycklarna?..

Och ja, mycket riktigt.. Jag gick ut i bilen tidigare idag för att hämta min jobbetröja och eftersom det skulle vara samling på gården, hamnade nycklarna i fickan.. (och inte i väskan.. *suck*) Naturligtvis lät jag jobbtröjan hänga kvar på jobb, för vad ska jag med den hemma och göra..?! Och nu sitter jag här.. i gråzonen mellan dörren in till jobb och bildörren.. som båda är låsta.. och jag kan inte göra ett skvatt, mer än att vänta på hjälp.

Jag tar det dock med ro och intalar mig själv att det är universum som försöker få mig att varva ner..?! (Erkänner att jag har det rätt gott i solen där jag sitter.. *smile*)