Jag köpte en tidning igår.. "Andas".. som jag förvisso bara har bläddrat igenom än så länge, men som ändå verkade intressant.. Halleluja! Jag har hittat något som verkar intressant..?!

Nåväl..

Det lilla jag sett i tidningen styrker det som mitt inre skriker om, men samtidigt som det känns behagligt bekräftande, kan det irritera mig.. eftersom det är något jag redan känner till, men som jag misslyckas med att verkställa.. 

För att ta ett exempel: Välj ut en plats och städa upp.. Prestationen kommer att få dig att må bra och resultatet kommer att få dig lugnare, med färre intryck av skräp och smuts omkring dig.

- Jag vet detta. Jag försöker detta. Men i verkligheten blir resultatet mer irriterande än lugnande, då det i slutändan känns som om jag blir motarbetad av resten av familjen som ger mig ungefär tre sekunder av ett städat hem innan det fylls på med skit igen.. Och att hela tiden gå att plocka upp efter alla andra, som om jag var en inhyrd städare utan betalt, även kallat slav.. får mig att se rött.

Skaffa dig en hobby: Din kreativitet kommer fokusera tankarna på resultatet och harmonin i att få sitta i ensamhet och pyssla kommer att lugna ditt inre.. 

- Jo, jag hade en atelje.. som nu är så fullpackad med skit som bara precis har tryckts in, då ingen orkat städa sakerna till rätt plats. Så för att kunna skapa.. måste jag (som vanligt) städa upp, vilket jag numera vägrar att göra. Kontentan av det hela.. ingen plats.. ingen hobbyverksamhet. 

Gör saker tillsammans: Er gemensamma upplevelse kommer att stärka banden mellan er och samtalen om den kommer att ge er inblick i varandras tycke och tänk..

- *Stort GARV* De gånger mina tillsynes tråkiga och totalt ointressanta påhitt till upplevelser får gehör framför soffa, tv, eller annan skärm.. slutar det oftas med gnäll och skapar mer känsla av obekvämhet än glädje.. ("Att göra saker med mig är alltid ett 'projekt'.." som jag har fått höra och med de i vetskap känner jag ingen direkt drift efter att blanda in några oskyldiga offer i mitt..) 

För mig hade en gemensam upplevelse kunnat vara en sådan enkel sak som en promenad med hunden, men det är alltid för tröttsamt och väldigt sällan av intresse.. 

Ja ja.. Mitt liv i ett nötskal..?!

Men jag tänker ändå läsa min tidning.. och jag lovar att jag ska försöka lista ut ett sätt som gör min så kallade läkning möjlig..?! Men tills dess får ni stå ut med mitt gnällande.. om ni nu orkar det..?!

Kärlek & Ärtor