Efter att ha firat jul i massor, sedan den 23 december, har idag varit den första riktiga vilodagen sedan julledigheten kickade in den 19 december. Och tro mig att det kändes skönt att vakna klockan 13:30 idag och inse att jag fått sova ut ordentligt..!! *lovely*

Årets julfirande har gått bra. Trots att vi fått flänga fram och tillbaka, har stressen hållt sig på en behärskad nivå och trivseln har toppat allt stök och bök. Mat har ätits så det sprutat ur öronen. Gemenskapen har varit fylld av välbehag. Julklappspel, nötter, julgranar och kulor. Bra och fina klappar från tomten. Juldricka med och utan alkohol att förtära till toner av julmusik, skratt och barnens väsen.. Svårslaget helt enkelt!!

Men vila är också bra!
Ensamhet i uterummet. Tvåsamhet i tv-soffan. Familjemys vid matbordet och lugnet med hunden på promenad..

Tacksamheten har fått ta sin plats och genomskådat min kärlek till närvaron. Och jag är så innerligt glad över året som varit och som nu lider mot sitt slut.. För konstigt nog tackar jag min depression som spred sjukdom genom hela min sommar, med självmordstankar och bitter aura. För utan den hade tacksamheten nog inte vågat visa sig lika starkt..?!

Mörkret som hängde över mig och som färgade min sommarvärld svart.. är som bortblåst. Ett minne blott. Och bland alla julgransljus, hängande julstjärnor och glänsande ljusslingor som pryder slott och koja gror hoppet sig starkare för varje dag som går.

Julen är en underbar tid på året, med all sin kärlek och gemenskap.. men är också en av de svåra högtiderna, då saknaden av bortgångna kära, känns extra tung då de i tanken borde ha varit med och delat glädjen och värmen..

Min tacksamhet har varit större än någonsin.. bortsett från barnsben.. men jag har nog samtidigt aldrig tänkt på och saknat så mycket, de själar som inte längre delar vårt jordeliv, som jag gjort i år..?! Kanske är det för att jag själv var så nära att lämna..?! Kanske är det bara åldern..?! Oavsett anledning så har tankarna och saknaden varit ett faktum och jag hyllar de saknade själarna i min vunna tacksamhet, så än i det tysta..

Jag vet vem jag vill vara i året som kommer. Jag vet vad och vem jag ska prioritera.. och jag vet anledningen varför.

Jag hoppas innerligt att din jul varit lika god som min, även om jag är fullt medveten om att den kan ha varit precis det motsatta. Och jag önskar av hela mitt hjärta, både till dig jag känner och till dig som är för mig okänd, att livet vill dig väl. Skulle det vara så att livet känns göra dig orätt, önskar jag dig kraften till att vinna striden. Jag önskar dig styrka för att fortsätta kämpa, för tro mig.. Livet är värt att fightas för!! Varje tår, varje ångestattack, varje gång hjärtat håller på att gå sönder.. allt mörker, alla tunga bördor, alla hopplösa nätter utan sömn.. ALLT kan övervinnas om man fortsätter kämpa!

Jag tror på dig. Så snälla tro på dig själv!

Kärlek & Ärtor!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag har tagit bort mitt förra inlägg. Ber om ursäkt och yrkar på sinnesförvirring..  - Kärlek & Ärtor till alla!      ...

  Idag har jag haft en hel rad av tänkbara rubriker att blogga om.. fram tills nu..?! Så jag skriver bara några rader om hur tacksam jag är för att jag har så fina barn. Jag är så stolt över alla tre, att jag skulle kunna spricka emellanåt.. Känner...

  Igår var jag i Åkarp med uppdrag aniktsmålning för barn. En givande uppgift en solig lördag, för mig som pedagog och konstnär..    Man skulle kunna säga att det är den perfekta kombon..?! Även om ansiktsmålning är något helt annat än akryl ...

  För ett halvår sedan kunde jag knappt hantera frågan. "Vad ska vi äta idag mamma?"   Idag kör jag och handlar efter jobb.. åker hem och packar in matvarorna i kylen, för att sätta mig i bilen igen och köra bort till fotbollsträningen som jag ...

  Jag har ändrat runt lite i menyn och uppdaterat några texter.. Och jag firar att jag varit driftig som attan under dagen..    Först jobb, med start 7:30.. som jag överlevde.. ?! (Bara det är en bedrift..) Sedan lyckades jag hitta ett spec...