Nedröstad av mina inre demoner..
- Vad skulle vara så speciellt med att just jag bryter ihop..?! Alla bryter ihop.

Alla har något att gå runt och bära på. Alla mår dåligt över något.. så vad får mig att tro att jag skulle vara speciell..?!

- Ingenting faktiskt!

Jag är så trött..
Dag in och dag ut kämpar jag i det tysta och jag undrar hur länge jag ska klara av det denna gången..?! Jag gör så gott jag kan, men det räcker inte. Det är inte bra nog.
Undrar hur många gånger jag orkar resa mig igen, innan jag når punkten där jag bryter ihop helt och hållet för att inte kunna resa mig igen..?!

Torkat tårarna.. Jag lyckades denna gången i alla fall.
- Hipp hurra.. *suck*

Kärlek & Ärtor.

.. och jag har liksom fastnat i en arg-period..?!

Det händer att jag gråter, men oftast är det bara när ilskan blir för stor och måste tystas.. (Vilket den behöver göras hela tiden, känns det som..?!)

Känns som om jag tar alldeles för mycket skit.. Att jag accepterar saker som jag egentligen inte vill. Att jag tvingas till att vara något jag inte är. Och det gör mig så *sensur* innerligt förbannad!!

Tiden springer ifrån mig. Jag hinner knappt tvinga mig upp ur sängen, förrän jag måste tvinga mig ner i den igen. Och allting fallerar runt omkring mig. Hushållssysslorna staplas. Läsläxor glöms bort.. Kvällsmiddagar uteblir och mina blommor i fönsterna håller på att dö.

Jag känner mig negativ. (Överraskning!!) Pessimistisk till den milda grad att jag skulle vilja få barn att gråta och säga att kattungar är fula.
-!!
Jag hatar kylan. Jag avskyr mörkret. Och jag skulle vilja slå sönder varenda klocka i hela världen.

Jag har försökt att använda min enorma (för att inte kalla den gigantisk) ilske-energi till något nyttigt.. men jag pallar funk inte det.
-För till vilken nytta, tänker jag..?!

Känner mig inkompetent och trampad på..
Och jag äcklas av fasader som i mina ögon lyser av fjäsk eller rena lögner..

Allt är bara så in i *sensur* *sensur* nattsvart just nu.. att jag inte kan se något annat..

Skulle vilja beskriva mig som en aningen mer vuxenanpassad Häxan Surtant.. (googla om du inte vet vem denna fantastiska kvinna är..) Men med vassare kommentarer, elakare skratt och med en *sensur* massa mer bitterhet..

Nåväl..

Jag skulle vilja säga bajs ihop med apa*..
..men det låter kanske inte så trevligt..?! (Och trevlig måste man ju vara.. *sensur* *sensur*..)

Så jag säger:
-Kärlek & Ärtor istället, som jag brukar.. och bjuder på en selfie..

.. men va? *sensur* är detta för filter..??!! Från det ena till det andra..

Gulligt med hjärtan, kanske någon tycker, men kom ihåg vad jag sa om kattungarna..

Alla hjärtans dag..?! Vänliga veckan..?! Vilket *sensur* bajstema tänker jag.. för precis så negativ känner jag mig just nu..

(*Bajsapa är ett av mina egna favoritord, som används flitigt när något är fel..)

.. och jag undrar vad fasiken jag håller på med egentligen..?!

- Är det verkligen såhär det ska vara..?!
- Ska det verkligen kännas såhär..?!
- Och vad är det jag känner egentligen..?!

Dag in.. och dag ut.. samma jäkla göra..

- Det känns som om alla tar mig förgivet.. ingen som bryr sig liksom, så länge maten ställd på bordet och strumporna sorteras.

Dag in.. och dag ut.. samma krav.. samma otacksamhet..

.. och jag känner mig så ensam.

Kärlek & Ärtor!

Jag vet inte hur många gånger jag har öppnat bloggen, för att göra ett inlägg.. för att sekunden senare inte hittat orden och därför lämnat igen.

Känns som om jag har många tankar i huvudet som snurrar för tillfället.. För många tankar.. och de liksom bråkar om vilken som ska komma först.. Ingenting hör ihop med något.. och därav blir det ingenting skrivet..

Kanske blir det bättre nu när jag erkänt och har bekräftat kaoset i mitt huvud..?! Kanske blir det bättre när jag får tiden till att sortera mina tankar..?! Oavsett, så blir det ingenting vettigt skrivet idag heller..

Kärlek & Ärtor!

Med röd dag i måndags, har veckan sprungit fortare än vanligt.. Men efter dagens planeringsdag (sju timmar fullsmockad av information, besluttagande, utvärderingar, bollande av ideer, mm, mm..) välkomnar jag helgen med öppna armar, som om det var väldigt länge sedan vi sågs..

- Kärlek & Ärtor!

Jag tänkte och ville verkligen ge er en bild redan igår, men faktum är att jag inte kan ge er någon bild ens idag..?!

Ni förstår, jag är född i generationen som inte ännu känner mig helt bekväm med att ta selfies i offentlighet och eftersom jag är bland folk långt in på mörkrets timmar, har jag inte lyckats ta någon rättfärdig bild ännu..

Men för att det inte ska bli hängande i luften och glömmas bort, ger jag er en bild i ord istället:

Jag har samma färg, på längderna som tidigare.. (sparade alltså de ljusa slingorna i varierad blå) och tog beslutet att bara färga botten. Och färgen blev, inte helt överraskande, mörkblå..

Så skillnaden från innan är egentligen bara mörkblå botten, istället för grå..

- Kändes naturligt (om man nu kan säga så när man har blått hår) att gå mot det mörka hållet, nu när det är så mörkt och dystert ute..?! Och allt annat än grått känns bra!

- Inte för att jag har något emot grått hår.. inte alls! Jag gillar mina silverhår.. och kan tycka att det är skitsnyggt på andra, men kontrasten mellan mitt själsliga blå.. och mitt jag-stressar-för-mycket- alternativ jag-är-trebarns-mamma-och-inte-sexton-längre- hår i grått, känns som mer än vad jag kan stå ut med..

- Så med andra ord är jag nöjd.
Kanske kommer där en bild så småningom.. men jag lovar inget.. *smile*

Kärlek & Ärtor!

Det kan vara svårt att hänga med, från den ena stunden till den andra..?!

Jag inbillar mig att anledningen är för att jag är positiv ända in i det sista.. När bägaren sen väl rinner över är det som om jag mått skit i flera år..?! (Något som jag egentligen har gjort om man tänker efter.. *smile)

Igår var jag fylld av energi, lust och entusiasm över att få fixa i hemmet. Nya möbler köptes in och monteringen började bra.. Men så någonstans på vägen, tappade jag plötsligt entusiasmen.. Lusten försvann och energin dalade till bara några droppar kvar på botten.

Imorse, efter tredje gången jag blev väckt gick jag upp med en energi som var totalt obefintlig.. Som om någon/något dränerat mig under natten, eller ja, under de få timmar som jag faktiskt kunde sova.

Men tränad som jag är, vet jag att allt är upp till mig själv.. Att det är JAG själv som väljer hur jag vill ha dagen.. så..
Jag trotsade mörkret och planerade för att åka och titta på äldsta sonen när han spelade match. Kom typ halvvägs, innan jag insåg att dottern vägrade att följa med och allt blev mycket jobbigare ön vad det hade behövt vara. (Vanligtvis tar jag fighten. Det är jag som är mamma och jag bestämmer.. men idag var det inte lönt att ens tänka på.. Det hade inte blivit bra för någon.)

Så jag skippade fotbollsmatchen och bekämpade mitt dåliga samvetet, för att jag än en gång inte kunde närvara. (Det är kanske få som förstår hur gärna jag faktiskt skulle vilja vara med och se min son spela, med tanke på att jag avskyr fotboll..?! Men jag älskar min son och jag skulle mer än gärna vilja vara med oftare!)

Nåväl..
Pensel och duk.. En massa färger och en tanke till ett passande motiv, för att spegla dagens känslor och sinnesstämning.. trodde jag skulle vända mitt mörker till ljus, men nej. Irritationen i kroppen, som får händerna att darra, gjorde mig bara ännu mer dyster. Blir bara arg när jag inte lyckades få fram det jag har i huvudet.
- Så jag sket i det med.. (ursäkta min franska)

Nu sitter jag här, i uterummet. Totalt likgiltig inför allt som var stora planer igår.. Magen skriker efter något att äta, men jag pallar på sin höjd bara att dricka kaffe.. Tog fram lite nötter för att knapra på under tiden som jag skriver här, men även aptiten verkar tryta idag, så de får stå.

Tavlan är som sagt inte färdig, så den ber jag om ursäkt för.. Nötterna kom på köpet..

Kärlek & Ärtor!

.. Bilen lastades full.. men vi klarade på en vända och det kändes som en härlig seger.

Det här med att montera möbler tar dock längre tid än vad man tror.. så om jag inte klarar det själv fortsättningsvis, får jag vänta tills imorgon.. Men först.. Mat!!

Såhär blev förresten garderoben:
-Snygg va?! *smile*

Kärlek & Ärtor