Jag blir varm i hela kroppen när jag tänker på det! Alla dessa fantastiska människor, som finns i vår närhet.. Och alla kära återseenden som blev, mellan personer som inte har träffats på flera år, fick mig att må så underbart bra.. trots att det inte var mig de kommit för att fira.. Bäst av allt var att Tomas var så glad. Det lyste i ögonen på honom, hela kvällen och det var riktigt skönt att få se honom må så bra!

Till en början handlade upplägget med att ha festen på en resturang, om att göra det så smidigt som möjligt.. Att inte själv behöva stå för en massa inköp, att slippa leta lokal för att få plats.. Att inte behöva tänka på maten som skulle lagas, alternativ serveras med catering.. Och att slippa allting efteråt, så som disk och städning.. Att spara tid helt enkelt, men även att hålla kostnaderna inom budgeten.

Och ja, visst var det smidigt. Men i slutänden var det ändå resultatet som räknades.. Och resultatet blev ju helt fantastiskt!
Varm mat som serverades till 65 personer, så gott som allt samtidigt.. Tallrikar som plockades undan, allt efterhand som gästerna ätit färdigt. Jag är imponerad över att efterrätten serverades så bra, trots att folket hade börjat röra på sig.. 65 personer är ändå många att hålla koll på, tänker jag.. Och så hade vi det här med baren.. öppen för de som önskade sig mer än det som ingick till maten, med ett garanterat större utbud än vad som hade varit möjligt att köpa in till en fest hemma..

- Det blev en kväll att minnas, med andra ord! Med god mat, bra service och ett fantastiskt sällskap!

Presenterna som Tomas fick var en skön bekräftelse, på hur bra människorna i hans närhet känner honom.. och jag vet att han blev innerligt glad för varenda en! *smile*

Blommorna (som på bilden ovan) fyller hans lägenhet med en ljuv doft, vilket vi båda har kommenterat mer än en gång.. båda helt överens om att de även är fantastiskt vackra att titta på..

Nåväl.. Presenter och blommor i all ära..
Ett stort TACK till alla er som var med och förgyllde Tomas dag/kväll igår..!!
Ni fick honom att känna sig precis så speciell som han faktiskt är och för det vill jag tacka er!

Kärlek & Ärtor!

Jaha.. Så var det redan tisdag.. och jag sitter här, på min rast och lyssnar till kråksången som pågår på gräsmattan intill mig..

Idag lyser solen, lite skönare än vanligt.. Himlen är lite vackrare än vad den brukar och fågelsången är lite klarare än vanligt..

Om allt vill sig väl, då kommer det att fortsätta så.. Allting med lite mer harmoni i kroppen, än vad som brukar vara andra bra dagar..?!

Jag skriver i gåtor, förlåt.. Men jag lovar att jag snart ska berätta om allt som händer i mitt liv just nu..

Men tills dess säger jag fortsatt skön vecka!

Kärlek & Ärtor!

Idag, mina vänner, känner jag mig som en tonåring.. Lycklig och förväntansfull, orädd, crazy och förälskad i livet..!!

Kroppen håller just nu på att explodera, efter dagens alla stora intryck.. Jag har nog aldrig haft så många tankar snurrandes i mitt huvud, gällande så många olika saker, på en och samma gång..?!

Lite tråkigt för er, att jag inte tänker berätta för er vad alla dessa känslor och tankar surrar och snurrar om.. Men så är det och det får ni leva med ett tag till, innan jag kan göra allt "officiellt"..

Ja, men okej då.. Ni kan få EN sak.. Bara precis för att jag känner mig så crazy i själen idag..
- Vi väntar tillökning.

Det har varit känt av oss ett tag nu, men eftersom det funnits en del risker inblandade så har jag valt att inte berätta något, här på bloggen.. förrän just nu, när jag kände att jag bara MÅSTE få berätta något..?!

Och nej.. Det är ingen bebis!! *smile* Gudarna vet att jag/vi har ungar så att det räcker! *hahahaha*

Nej, vi väntar på vår lilla Spira.. En liten blandras-tik, adopterad från Spanien. Jag ska bli hundägare igen.(Tycke om detta är välkommet, men jag kan inte lova att jag kommer att bry mig om vad ni säger, så vida det inte är något positivt. *smile*)

Nu ska jag gå och försöka sortera lite tankar.. och förhoppningsvis ta mig ner på jorden igen, så att jag kan gå och lägga mig och på något sätt lyckas med att somna..
- Önska mig lycka till!

Kärlek & Ärtor!

Jaha..
Så blev det ännu en husvisning..
Inte riktigt i vår storlek, men ändå av intresse, då möjligheterna fanns..

Har dock inga som helst förhoppningar om att lyckas denna gången heller.. men ja.. Nu är det gjort! Så får vi se, vad vi kommer fram till vid middagsbordets diskussion..?!

Fortsatt trevlig söndag!
Kärlek & Ärtor

Enligt mina planer för dagen, som jag skrev i tidigare inlägg imorse.. har vi nu kommit lite mer än halvvägs ungefär..

Tomas och Jonathan kom hem till oss andra och vi åt frukost tillsammans.. Sen var vi och träffade barnens farfar och fick en hel dröse päron med oss hem.. Huset vi var och tittade på efteråt, var galet underbart, men tyvärr lika galet mycket i renoveringsbehov. Vår oplanerade aktivitet gick till att åka till svågertorp för att köpa skruv, mm som Tomas var i behov av.. (Själv hittade jag målardukar och svart färg, som jag inte kunde låta bli att köpa.. inte helt otippat kanske?! *smile*)

Kvar på planeringen återstår nu "bara" middagen med kusinen och hans familj.. vilket det är alldeles strax dags för att göra sig iordning till..

Ja.. Lite kaffe på det och sen var saken biff..
Ha det gott, vi ses!

Kärlek & Ärtor

Septemberkylan påminner om att hösten är på ingång..
Dessa vackra dagar.. med regn och sol varvat med vind.. får längtan efter tjocketröja, värmeljus och mys i soffan att växa sig större.. Höstens alla färger är inte långt bort nu!

Det har varit en händelserik sommar 2016.. som började med att vår älskade hund gick bort.. Sorgen och saknaden har satt sina spår, men vi har försökt att njuta ändå.. Midsommar i Värmland.. Äventyr på Skånes djurpark.. En resa till Stockholm, med utflykter till glashytta, akvariemuseet, gamal stan, och Gnesta city bland annat.. Sena kvällar, husvisningar, bröllop, grillade måltider, kalas, bingo och allt med en fantastisk gemenskap i grunden.. Barnen har sålt leksaker på loppis, ridit, lekt med kompisar, silat stenar, sovit länge och vuxit..

Med hösten börjar nya utmaningar.. Nya projekt och visioner på jobb.. Nya planer inför framtiden.. Lite som en nystart, på fortsättningen..?! Kärleken finns och hoppet är stort.. (Tro det eller ej *smile*)

Min medvetenhet om att mörkret är på väg och hur mina inre demoner brukar reagerar såhär års, får jag att ana oro inom mig.. men jag väljer att inte mata känslan.. Accepterar att den finns där, men ignorerar den för att den inte ska kunna ta fäste och växa sig större.. Och även här finns det hopp om att allting ska bli bra.. Att allting kommer att bli ännu lite bättre än tidigare.. Jag är ett år äldre, ett år klokare och har i år ett ess gömt i rockärmen.. *smile* (Mer om det i ett senare inlägg..)

Nåväl..
Det är den tredje september.. Det är lördag och utsikterna inför dagen ser lovande ut..
Jag, Charlie och Jasmine har redan hunnit måla lite.. (Jasmine skapar fortfarande) Snart blir det frukost och vi hoppas att Tomas och Jonathan kommer och gör oss sällskap.. Sen ska vi träffa barnens farfar och plocka päron.. Åka och titta på ännu ett hus.. Göra något oplanerat.. Och senare ikväll ska vi hem till en av mina kusiner och äta middag tillsammans med hans familj..

Ha en underbar dag!

Kärlek & Ärtor!

Det går inte att beskriva, för den oförstående, hur mycket jag njuter av att, som nu, sitta på en trätrappa i solen i bara nattapinka.. Att gå från sängen, ut genom en dörr och komma direkt ut till sol och fågelkvitter.. Att känna den friska luften och höra bruset i träden..
- Ja, det är så obeskrivligt avkopplande!

En kopp kaffe på detta hade varit pricken över i:et.. men samtidigt har jag inte riktigt lust att resa på mig och gå in, så det får faktiskt vänta..

Det har varit ett par trevliga och sköna dagar, tillsammans med familjen, hemma hos min härliga morbror och hans underbara fru.. Med rundvandring i huvudstaden, besök på museum, upplevelse i glashytta, mysiga fikaställen, god mat, sena kvällar och underbar natur..

(Som sänt från ovan, kom just min morbrors fru, tillsammans med katten, med en kopp kaffe till mig.. *kärlek* Ja, sa ju att hon var underbar!! *smile*)

Barnen har fått röra sig fritt på gården och jag måste säga att det är skönt när de inte ses som ett störmoment, trots att det kan gå rätt vilt till mellan de tre emellanåt.. De har varit med och matat hästarna, varje dag som vi varit här och idag tror jag visst att Jonathan sa att han skulle få lov att rida på en av dem.. Jag älskar mina barns självsäkerhet som låter de göra det de gillar, utifrån sig själva och att de inte känner sig hindrade av vad kanske andra tycker.. Inte helt vanligt att killar erkänner sitt gillande för hästar i hans ålder..?! Eller ja, det kanske bara är oldschool som sitter i sedan jag själv var yngre..?! Hur som helst är det roligt i alla fall!!

Jag har sölat lite på kanten, men wow vilken god kopp kaffe!!
Känner mig verkligen bortskämd!

Dagarna går fort och snart är det dags för vardag igen..
Ska jobba på måndag, men har sedan resten av veckan ledig.. Dock börjar barnen skolan igen på onsdag, men det känns inte så galet längre, som det gjorde precis i början, när jag kom på min felkalkylering gällande min semester.. Det blir nog bara bra, att komma upp lite tidigare på morgnarna..?! Och så får barnen, i alla fall Charlie en mjukstart utan behov av fritids på eftermiddagarna.. Jasmine dock, börjar inte allvaret förrän vecka 34, då allt är tillbaka till det "normala" igen..

Nu ska jag faktiskt slita mig från denna underbara plats och stund..
Jag hör att barnen har vaknat och det är dags att dra sig mot köket för att äta frukost..

Kärlek & Ärtor!!

Hade en fantastiskt mysig kväll och natt igår.. Tillsammans med hela familjen, var jag hemma hos en av Tomas barndomsvänner och hans trevliga familj.. Vi åt och drack, fick hembakad kaka med glass, var iväg och badade och sällskapet var helt fantastiskt.

- Finns det något bättre än platser, där öppna, ärliga och kärleksfulla människor välkomnar en med öppna armar.. Platser där man känner att man kan vara sig själv helt och hållet. Inga krav, ingen som dömmer, inget skitsnack bakom ryggen.. "Bara" välkommen och ärligt uppskattad för precis den man är..?! Varken mer.. eller mindre..

Alltså.. Jag mådde så bra, ni kan inte ana..?! Svårt att förklara, men det är en känsla som möter en redan i dörren och den skänker så mycket välbefinnande inuti hela kroppen, att man liksom svävar som på moln hela tiden..

Jag höll mig till kaffe och läsk, hela kvällen, eftersom jag var shaufför och jag blev förvånad över mitt lyckliga och lugna inre, trots bristen på alkohol i blodet..?! (För om sanningen ska fram så är alkohol en stor hjälp många gånger, när man är någonstans och man pga. olika faktorer inte riktigt kan slappna av..)

Nåväl.. Kvällen blev, som sagt natt.. Den hann till och med att bli tidig morgon, innan vi kunde slita oss från vårt trevliga sällskap och åka hem.

So far so good..

- Inte lika roligt i förmiddags dock, när det skulle förberedas inför Jasmine's kalas, dom skulle hållas hemma hos mig klockan 15:00..

Vi gjorde så gott vi kunde och tillslut blev äntligen båda tårtorna klara.. Gästerna som började trilla in redan 14:40 (?!) fick vänta en stund, men så fick det bli, när det inte blev som det skulle..?!

Tråkigt nog, lämnade gästerna ganska så snart därefter.. Tror att de väntade längre, än vad det tog för de att dricka upp sitt kaffe och äta sin tårtbit..?! Och därav dagens rubrik..

Det kändes så jädra surt, när jag äntligen blivit klar med allt jox i köket och faktiskt fick chansen till att umgås lite, så skulle mer än hälften av gästerna gå..?!

- Så helt klart INTE värt besväret..!
Hårt kanske, men nä.. Då är det kanske bäst för alla att skita i sånt här istället..?! Jag vet att jag gör fel, men jag tog det väldigt personligt. Som om mitt hem inte är bra nog. Som om det jag bjöd på inte var gott nog. Och framför allt att jag inte var värd mer av deras dyrbara tid..?!

Kontrasten mellan: det hjärtliga, från näst intill okända människor igår, till "snabbt in och snabbt ut" från familj idag.. skaver en aning och mina värderingar får sig en tankeställare, vare sig jag vill det eller inte..

Men skit i det nu.. Jag behöver inte sånt som drabbade mig idag.. Jag har inget som helst behov av att kyssa röva.. Jag gör som jag känner vara ärligast och passar inte det så kan jag ingenting göra. Jag vet hur mycket jag har att ge, men om man inte vill ha det, så finns där ingen anledning för mig att engagera mig.. Då finns det andra som förtjänar mig bättre. Personer som respekterar och värdesätter mig för den jag är.. och som uppskattar mig trots mina fel och brister..

Gnälligt värre nu..?!
Otacksamt av mig att inte uppskatta de gäster som faktiskt stannade kvar och som ville prata även med mig en stund..

Jag är inne i en dipp just nu och upplever allt jag gör som bara fel. Är fruktansvärt självkritisk och ser mitt egenvärde som obefintligt.. Kanske därav min reaktion idag..?! Men jag vill ändå inte ursäkta mig för det jag upplever, då det är sanningen i mina ögon..

Väljer att tänka på igår och försöker att återfinna lugnet. Kommer på mig själv med att sitta och hoppa med ena benet och jag vill tro att det är frustrationen som försöker att få igång mig..

- Helvete.. (Ursäkta min franska)
Allt kommer på samma gång!
Irritation, ilska, rastlöshet, saknad, sorg..

Och till råga på allt borde jag gå och lägga mig, eftersom jag börjar jobba klockan 08:00 imorgon. *suck*

Tror att jag får gå en runda, så kanske allting släpper..?!

Kärlek & Ärtor..
Oavsett om du anser mig vara värdig eller inte.. *smile* (Jag är nämligen större än så.. *hahaha*)