Ja vad ska man säga.. Det är måndag..

.. och här kommer dagens egobild:

Jag har rast och sitter utanför jobb och lapar sol..!!

Kärlek & Ärtor!

Första december är här och lyckan var total imorse, när barnen äntligen fick lov att öppna den första luckan!

Min bloggkalenders första bild blir den här:

.. som är hämtad via Google.

Dagens egobild blir den här:

- Jag iklädd mössa på jobb!
Tänkte köra en "egobild" varje dag fram till jul.. bara för att jag kan! *smile* (Hade ingen kalender förra året, så vi slår på med stort i år! *hahaha*)

Kärlek & Ärtor!

Det är måndag.. och det måste nämnas, att det är en väldigt bra sådan!

Något som många kanske tar för givet, likväl som lika många säkert känner till, mer än väl.. så är det så fantastiskt mycket lättare och smidigare.. när man är två föräldrar som kan hjälpas åt med morgonens barn-bestyr.. I morse fick jag hjälp av Tomas, min klippa.. då vi stannat kvar hos honom efter helgen.. Och jag bara måste få hylla detta fantastiska samarbete, som gav den absolut bästa starten på dagen!

Det blåser halv storm, vet inte den korrekta vädertermen, kanske är det mer, eller mindre än storm..?! Men vi kan väl alla vara eniga om att det blåser kraftigt utomhus.. Något som får en att vilja bädda in sig i en varm filt i tv-soffan och bara mysa till levande ljus och kanske någon skön musik i bakgrunden..?! Men allt det där mysiga får vänta några timmar till, då det vankas jobb igen så fort rasten är slut.. (Vilket den är alldeles strax..)

Jag ville nog egentligen bara berätta om den suveräna morgonen och önska er alla en härlig dag! Solen skiner ju trots allt!!

Kärlek & Ärtor!

Idag, började med sovmorgon, eftersom jag börjar sent på torsdagar..
Sen körde jag Jonathan till skolan, eftersom han sovit över från igår och för att han också hade sovit lite längre än vanligt..
När jag kom hem igen tvättade jag håret, gav mig själv en ansiktsmask och sminkade mig lite lätt, för att liva upp stämningen lite.. (Konstigt det där, att man kan lura sig själv med att må bättre, genom att se lite bättre ut..?! Misstolka mig rätt.. *smile*)

Dagen har än så länge varit helt okej på jobb.. Vi har hunnit att skratta tillsammans och kreativiteten har fått sig en sväng om, när vi pysslade en stund med barnen innan vi gick ut på gården för att leka (läs njuta) i solen..

Ikväll är det full fokus på mina barn, då jag ska "hjälpa" Tomas, under tiden som han är iväg på hockey.. Ska hämta dem hos farmor efter jobb och tänkte sedan passa på att köra en omgång tvätt, innan Tomas hinner hem igen..

Men nu, mina söta bloggläsare, är min rast alldeles strax slut och det är dags för mig att avsluta för att återgå till arbetsuppgifterna..

Kärlek & Ärtor

Jag är inne i en sådan period, just nu, då jag känner mig så in i *censur* effektiv..?!

Det tar förvisso mycket av min "fria tid", men det känns så gött att faktiskt få någonting klart! Kom inte ifrån jobb igår förrän klockan 18:30.. (slutade kl 17) men WOW! Blev nästan klar, har bara lite sortering kvar, inne på kontoret, med min ommöblering och organisering..

Förra veckan, när jag inte hade barnen, alltså för två veckor sedan, var det personalrummet som fick sig en omgång.. Hörnsoffan fick en ny hörna att "hänga i".. Tavlor sattes upp på väggen.. Bord, vilstol, hylla och mattan fick också nya platser och som pricken över i:et blev belysningen mysigare med bättre fördelning/placering..

Jag vet att man kanske lätt glömmer bort sig själv i vår verksamhet, då det är barnen som står i fokus.. Men som pedagog är det minst lika viktigt att trivas själv, för att man ska kunna prestera bra!

Kärlek & Ärtor

Ja det är ju inte tisdag för ingenting..?!

Lite av panik på jobb, precis mellan ute och inne, när det var åtta av nio små, som grät i kör av olika anledningar..?!

Men nu är det vila och därmed lugnt och stilla.. Och jag är på välbehövlig rast..!!

Kärlek och Ärtor

Kan inte låta bli att njuta av hur vackert det är ute idag.. även om det är kallt.. Tackar solen för att den lyser!

Kärlek & Ärtor!

Under utbildningsdagen i mindfullness, "Drömmen om det goda".. fick vi lära oss en övning som gick ut på att man skulle ligga, eller sitta bekvämt, samtidigt som vår lärarinna sa de olika fingrarna, ett och ett. Efter varje finger hon sa, räknade hon till fem och vi skulle tänka bara på det finger hon sagt under tiden..

Igår, efter att Tomas hade åkt hem kände jag att jag skulle prova att göra denna övning, då jag trots fått lugn i kroppen av Tomas närhet, kände att jag behövde ännu mer stillhet..

Jag lade mig rak lång på golvet i mitt vardagsrum och tänkte "tumme på höger hand" samtidigt som jag räknade tyst till fem.. Fortsatte med pekfinger.. Ett, två, tre, fyra, fem.. Långfinger.. Ringfinger.. och sen minns jag inte mer förrän jag vaknade igen en timme senare..?!

Fullständigt ledbruten av att ligga på ett golv i självdrag, kom jag fram till att detta kanske är en övning som bör göras lite oftare, fast kanske något tidigare på dagen..?! Vill tro någonstans, att kroppen behövde det mer än vad jag kanske kan förstå, eftersom jag däckade totalt..?! Lite som om hjärnan ville berätta något för mig..?! (Jag har nämligen väldigt svårt för att somna när jag ligger raklång på rygg.. Vill gärna somna på sidan.. Men som sagt, igår hade jag inga problem med detta..?!)

Tror att jag nämnde samma övning i ett tidigare inlägg, men att jag då drabbades av hjärtklappning och att den gav mer obehag än välmående..?! Med andra ord.. Det kan vara rätt att prova övningarna vi lärt oss, fler än en gång!

Kärlek och Ärtor!