Inlägg publicerade under kategorin

Av Jenny-Blue - 19 januari 2019 11:18


Egentligen har jag haft en hel del att skriva om, men varje gång jag har satt mig ner för att skriva har något eller någon avbrutit mitt fokus och texterna har gått förlorade i tiden.

Som tillexempel utekvällen i fredags för en vecka sedan.. Med trevligt sällskap och med ett nytt och väldigt inspirerande möte med en vilt främmande man under gasolvärmaren på Lilla torg.

Eller som när jag i måndags blev glatt överraskad med lite vardagslyx i form av ostbricka, rödvin och filmen om Ted Gärdestad.. (En film som jag förövrigt bölade till mer än halva tiden..?!)

I onsdags slog det mig att veckans sämsta dag.. tisdagen.. redan hade passerat och att det faktiskt redan blivit lillördag.

Torsdagen började med ett möte med lärarna på skolan, gällande min mellersta grabb.. där jag insåg hur mycket jag läser av de så kallade tysta signalerna, som i form av kroppsspråk, mm.. när det gäller människor i min omgivning.

Och så var det fredag igen.. som igår då.. med en givande dag på jobb, där jag fick känna hur duktig jag faktiskt är på mitt jobb (och på att bekräfta och stärka barnen..)

Men som sagt.. nu är det lördag. Solens strålar värmer.. fåglarna kvittrar och hoppet om våren känns inom greppbart avstånd.

Idag ska jag träffa en massa hundmänniskor, tillsammans med Spira och alla deras hundar, vilket jag hoppas blir lika trevligt som alltid.

Nu dock, ska jag gå in och hälla upp dagens tredje kopp kaffe.. så jag kan njuta en liten stund till av lugnet, ljuset och ljuden från fåglarna i min stilla ensamhet i uterummet.

Kärlek och Ärtor!

Av Jenny-Blue - 10 januari 2019 13:04


.. för såhär i efterhand.. tre dagar senare.. kan erfarenheten berätta att det har varit allt annat än just ordning och reda?!

Svårast har varit på morgnarna.. så klart.
- Att få upp barnen är fortfarande omänskligt stressande. Att sedan springa 190 på jobb för att man yrar, känns inte heller så bra..
- MEN.. jag klappar mig på axeln för mina kunskaper i att andas. För även om jag fortfarande har lätt för att gå från 0-100 på bara några sekunder, kan jag idag stanna upp när behovet av tempo är över och andas mig till ett inre lugn igen. Förr kunde stressen hålla i sig hela dagen och allt jag rörde vid blev nattsvart inombords. Idag är det som sagt mycket bättre.. trots allt. Därav mår jag därför bättre än tidigare..

Jag vet inte hur långt jag kom i min berättelse i somras/höstas, gällande min deppresion, men i dagsläget är jag tillbaka på jobb 100% och väntar på tid hos psykolog den 1/2-19.
Känns sådär att behöva gå tillbaka till depressionen när jag väl kommer till psykologen, men även om jag mår bättre idag, vet jag att problemet fortfarande finns kvar inom mig. (Det som låg uppe vid ytan i somras, har sjunkit till botten och det kommer att krävas en hel massa mer för att hitta.. men jag har hopp om det och jag förmodar att det är just hoppet som är en del av att jag faktiskt mår bättre idag..?!

Kärlek & Ärtor!

Av Jenny-Blue - 25 december 2018 18:16


Tacksamheten flödar och jag har svårt att koncentrera mig på en syssla i taget.. En himla massa spring. Åka hit. Åka dit. Hinna sova.. kanske..?! Äter gör vi hela tiden! Traditioner kan kvitta, men kärleken är innerlig!

Det har varit glest med uppdateringar.. men det är INTE för att jag inte mår bra.. Tvärtom så mår jag så himla bra att jag njuter av varje sekund i nuet.. och bloggen är en av de så kallade tekniska saker som får vänta tills den omtalade julefriden lägger sig..

Jag hoppas att er julhelg går i välmåendes tecken och att ni har tålamod inför det som komma skall..

Kärlek & Ärtor!

Av Jenny-Blue - 16 juni 2018 21:51


Som yngre brukade jag ha ?uppe-nätter?, där jag i ensamhet ältade, spydde (med penna på papper) och samlade ihop mina tankar, för att mötas av morgonljuset och hoppet om en ny start..

Då, kallade jag dessa nätter för nödvändiga, för att återställa ordningen av kaoset som hela tiden skapas efter dagar av tankar som lagrades och fyllde mitt huvud..

Men något hände..?!
Livet för att tillfredsställa andra tog över och kampen mot klockan för att hålla mig inom samhälls-ramen tvingade mig till att prioritera om.. Tempot och stressen som dagligen pressat på har helt enkelt fått mig att glömma bort mina livsviktiga nätter..

Men så i natt hände det.. och det går inte att beskriva den förlösande känsla av lugn och kontroll som nu råder i min kropp. Som om att jag mött mina inre demoner, bråkat och blivit sams igen. *kärlek*

För två dagar sedan kände jag mig otröstlig, hopplös och totalt dränerad på ork till att fortsätta med min inre kamp.. idag känner jag mig stark.

Jag inser att jag kommer att behöva slåss för MIN rätt mot ?ramen? och ?klockan? men med dagar som denna kan det kännas värt det!


Texten ovan skrev jag i förmiddags, strax efter jag vaknat, efter ett par timmars sömn, och druckit dagens första kopp kaffe.. men jag blev tvungen att bryta pga. dagens planer innan jag hann publicera inlägget. Så därför kan jag ge er hela min dag och berätta att det inte bara var morgonen/förmiddagen som var tillfredställande för kropp och själ.

Jag har hållit mig sysselsatt hela dagen, men med en fridfull harmoni rådandes inuti, vilket har fått dagen till att bjuda på fler än ett hjärtligt skratt och ?tycka-om-känsla?..

Dottern har varit på kalas. Jag har varit och handlat.. två gånger.. Jag har lagat mat, ätit med alla barnen (plus en vän till den äldsta) och till och med hunnit ta hand om disken. Och mellan varven, innan jag tog tag i ?köksgörat? har jag lullat runt i trädgården och myst till doften av sommarregn, ljudet av fågelkvitter och i sällskap av en och annan humla.

Med andra ord.. Jag kommer definitivt att ägna mig mer och framför allt oftare ?uppe-nätter? med full fokus på att organisera mitt inte kaos, eller i alla fall försöka hålla det i schack, så att jag kanske kan återförenas med den Jenny jag så länge saknat..?!


Kärlek och Ärtor!

Ps.
På bilden på mig ovan kan man ana en gnutta hopp i ögonen, kalla det glimt.. och jag är så lycklig över att ha fångat den på bild.
Känns som om det var länge sedan jag såg (eller kände den för den delen) sedan sist.

Den andra bilden är på min murgröna, som likt mig själv växer sig starkare och större för varje dag som går..

Ds.

Av Jenny-Blue - 7 januari 2018 12:10


Det känns tryggt i kroppen på något vis, när man får göra sådant som man brukade göra.. Lite som att man känner igen sig själv..?! Ett kärt återseende, efter en lång tids frånvaro..

Idag har jag fått sova länge.. något som varit lite av ett signum för mig genom hela livet, men som inte hänt på evigheter känns det som..

Jag vet inte om det är solens varma strålar som skapar harmonin jag känner just nu i kroppen, eller om det är en följdkänsla av att jag känner mig utvilad..?! Det har varit så mycket stress inombords de senaste åren att jag nästan glömt hur det känns att vara såhär avkopplad.

Minns förvisso min fantastiska första semester i huset, som också var galet avkopplande, men tiden runt det har slukat min energi i känslostormar inombords.

Nåväl.. Det är söndag och jag njuter av ännu en kopp kaffe i ett solfyllt uterum. Fåglarna kvittrar i bakgrunden och även om minusgraderna biter mig i fingrar och tår, känner jag mig varm i hela kroppen..

Hoppas ni får en underbar fortsatt söndag.. jag har just börjat min. *smile*

Kärlek & Ärtor!

Av Jenny-Blue - 9 augusti 2017 23:33


Det har gått drygt en vecka sedan jag skrev sist och mycket har hänt.. Har inga större planer på att berätta allt här och nu dock.. men det kan ju hända att ett och annat dyker upp längst vägen..?!


Under mina tre veckor semester, helt utan några planerade aktiviteter.. mer än de som spontant dök upp.. kom jag till insikt med en galet skön grej.. och det gjorde semestern till en av mina bästa semestrar sedan barnsben. Nämligen att jag fyller fyrtio om bara lite mer än ett halvår.. Och någonstans känner jag ett galet lugn över det hela..?! Kanske har det att göra med att jag sakta börjar hitta tillbaka till mig själv, som får mig att känna mig så lugn? (Jag har ju alltid i grund och botten varit trygg i och med mig själv.) Eller så är det det faktum att jag faktiskt anser mig vara så pass gammal nu, som gör att jag inte behöver oroa mig över de små petitesserna här i livet? Jag vet att "mindfulnessen" hjälpt mig i massor och att det är tack vare den som jag kan "andas" igen, men jag vill ändå tro mig känna en sorts trygghet i all min erfarenhet som åren gett mig genom livet..?! 


Jag är fortfarande jag.. Jenny med ett jädra humör.. snabb i vändningarna.. och stor i känslorna.. men jag vågar ändå påstå att jag tagit mig till en annan nivå av mig själv.. Och jag kan inte säga annat, än att det behagar mig!


Sen är jag ju fortfarande ung! Vet faktiskt inte om jag någonsin kommer att bli äldre än 25 i sinnet..?! Men erfarenheten.. kunskaperna.. Det känns liksom som om jag faktiskt har någonting att komma med..?! (För den som är intresserad av det jag kan, naturligtvis..)


Utan att snöa in på några detaljer har jag ju faktiskt hunnit uppleva en hel del som ett liv har att erbjuda.. inte bara för mig, utan för de flesta.. Sen är det så klart, olika upplevt och hanterat av oss alla.


- Det förgyller mitt liv, när jag får dela med mig av min erfarenhet.. När jag kan skapa en strimma ljus för den som lider av att ha gått in i väggen och jag får ge lite av mig själv för att visa att man faktiskt kan komma ur sina mörkaste tankar.. Jag känner att jag växer som människa, när jag kan ge någon andra tankar än bitterhet, efter tillexempel en separation, eller en otrogen partner.. Jag fullkomligt njuter av att öppna upp andras tankesätt, gällande "våra barn" där vi behöver "bygga starka människor" hellre än att dalta sönder de små livet innan de ens har hunnit fylla femton.. 


Jag vet hur det känns, när man inte vill leva mer.. Jag vet hur man tänker, vad man känner, vad man tycker.. Att lida av mental ohälsa är bland det värsta som finns här i livet och mitt hjärta blöder för alla de barn och undomar som inte vet hur de ska hantera sina inre demoner och begår självmord.. 


En sak som livet missat att ge mig erfarenhet i, är mobbing.. men jag vet hur utanförskap känns. Att bli bortstött och "släppt" är fasiken inget roligt det heller.. Jag kommer aldrig att glömma känslan, när min dåvarande sk. chef, gjort det klart för chefen över att han inte ville ha mer med mig att göra, då han ansåg mig vara för "komplicerad".. och "svår att hantera".. (Hade han vågat säga det till mig personligen, hade jag kunnat berätta för honom anledningen till varför jag gjorde som jag gjorde.. Men eftersom han inte vågade fråga mig en enda gång, ens om hur jag mådde strax innan jag gick in i väggen, tog han den lättast utvägen och bad om att få slippa ansvaret över mig..)

- Men det är historia nu. Jag är inte bitter längre. Men jag kommer alltid anse honom som pest.. och så var det bra med det.




.



Ja tänk va' lite oplanerad semester kan ge.. Att få stanna upp. Se nuet. Känna känslan av lugn..


Nu är vi snart tillbaka i vardagen på riktigt, då höstterminen 2017 kan börja efter alla kommit tillbaka till jobb.. Ett nytt läsår för framtidens barn.. Nya visioner, nya mål och allt med ännu mer kärlek, känsla och erfarenhet.



Och med detta säger jag

- Kärek & Ärtor!


.

.

.


      

Av Jenny-Blue - 1 augusti 2017 10:33

Jaha.. så var den sista semesterdagen kommen.. och imorgon är det tillbaka till verkligheten igen.. Jag hade klarat av att ha semester en eller två veckor till, men det ska ändå bli skönt att få komma igång med vardagen igen.. Hoppas bara att jag klarar av att behålla mitt lugn, som jag övat upp under de senaste veckorna. Är något orolig för att tidsramarna som ingår i vardagen ska knäcka mig, men håller modet uppe och försöker att inte tänka på det..
- Den tiden den sorgen, som man brukar säga..?!

Semestern som nu lider mot sitt slut, har varit skön och jag är tacksam över att jag har lyckats hitta mitt lugn. Tidigare år har pressen varit stor över att hinna med allt det där som man så gärna vill göra, framför allt med barnen.. men i år har jag bara precis skitit i det. Jag har tagit en dag i taget, i solsken eller i regn och bara precis försökt att vara närvarande i stunden, även om det "bara" har varit på alla fyra i rabatten.. Erkänner att andras semesterbilder på instagram, mm från soliga stränder eller på drinken i baren har varit som små taggar i sidan, men jag har medvetet valt att se dessa bilder som ren och skär övning på att inte lägga någon vikt på det.. om ni förstår vad jag menar..?! Huvudsaken är att man mår bra, med inre frid, som jag lite flummigt vill kalla det för. Allt annat kan kvitta.

En annan sak som är helt olik mina tidigare år med semester, är att i år har jag firat den som husägare, med fri tillgång till eget pyssel i trädgård.. istället för att hållas instängd i en lägenhet, med ett ständigt behov efter att få komma ut och med en rastlöshet som bara växer..
- Första året i huset, vilket rättfärdigar en oplanerad semester, på något sätt..? Och som sagt, den inre friden känns behaglig!

Det har inte varit överdrivet med soliga dagar, men det har gått bra ändå.. Fördelningen av dricka under de senaste tre veckorna är i runda slängor, två glas vatten, ett tiotal cider, fem glas vin och typ 70 koppar kaffe.. Fördelningen av mat är en tredjedel grillat, inklusive räknat med de gånger vi varit bortbjudna.. en tredjedel hemlagat och en tredjedel pizza eller annan hämtmat.. En skön fördelning, då jag verkligen hatar att laga mat..

Antal timmar utomhus vs inomhus är helt klart mycket mer ute än inne.. och jag skulle gissa på, i tanke på stt jag trotsat regnet mer än en gång, att det skulle kunna vara typ 70% ute och 30% inne..?! (Gillar min statistik, bara på känsla, helt utan underlag..?! *smile* och totalt onödigt! *hahahaha*)

Mina tider, som jag inte har följt utan som har kommit inifrån, är att jag har vaknat och gått upp vid 9-10 tiden, ibland klockan 11 ungefär och gått och lagt mig (eller däckat som bara jag kan helt utan sprit) vid 03-04 tiden.. Livet är som absolut bäst, när man får möjlighet till att bara vara och kunna följa sin egen tid..!! (Något som de flesta av oss nog tycker, trots att det kanske inte är riktigt lika extremt för alla..?!)

Jag har varit nyttig också.. eller vad man nu säger..?!
- Nej, jag har inte hållt mig till sallad.. men jag har gjort mina armhävningar varje dag.. *smile*

Idag skiner solen, likt som igår.. Vår duvfamilj som flyttat in i vårt äppleträd, mot min vilja, retar gallfeber på hunden.. Svalorna susar förbi titt som tätt. Förbipasserande hörs prata utanför staketet. Barnen har vaknat och tjafsar med varandra som vanligt och dagens tredje kopp kaffe är upphällt och väntar på att svalna..

- Dagen ligger inför mina fötter och jag ska njuta av varje sekund som är kvar..


Kärlek & Ärtor!

Av Jenny-Blue - 19 juli 2017 09:57


Känslorna som svämmade över i måndags, har lagt sig och sinnet känns lättare än vad det brukar..

Klockan är halv tio, cirkus.. och jag sitter på trappan in till huset och dricker mitt "morgonkaffe" som faktiskt sambon lagat idag. Barnen sover fortfarande (nattugglor precis som jag) och för bara en liten stund sedan packade sambon bilen full av trädgårdsavfall och körde iväg..

Hunden, the one and only, Spira.. lullar runt i trädgården, smyger på duvor och skäller på tänkbara inkräktare.. (Är helt övertygad om att duvorna djävlas med henne med flit.)

Igår var det bingo på Almåsa.. och idag är det kalas som gäller. Hoppas vädret håller i sig..

Vi ska själv ha kalas imorgon, dotera fyller fem, så jag har en del jag vill hinna med i trädgården under dagen. Men jag lovar inget.. Min trädgård är inget måste! Min trädgård är ett nöje och tiden den får är baserad på vilja, glädje och kärlek.. allt annat än det är inte tillåtet.. *smile*

Ja, sen hade det kanske behövts ett tag med dammsugaren där inne, men det tänker jag att någon av de andra fyra i familjen kan ta ansvar över..?! (Går det, så går det..?! *smile*)

Kärlek & Ärtor!
.. och ja, ha en bra dag!

LITE MER OM MIG...

KALENDER

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2023
>>>

   

 

      Privat konto: 

     jenny78blue 

 

    Konst konto:

     jenny78blue_art

 

      MaryKay konto:

     jennyblue_mk

 

 

LETAR DU EFTER NÅGOT SPECIELLT? SÖK HÄR:

SIDOMENYN UPPDATERAD

    16 augusti 2023

 

BLOGGFÄRG UPPDATERAD

    15 augusti 2023 

 

MIN KONST - HEMSIDA

www.jennyblueart.com

 

Följer du länken ovan, hittar du info om bokade utställningar, mig och mina verk, presenttips, mm..     

 

      

     

     

         

            - Välkommen!

 

 

LÄNKAR TILL ANNAT VIKTIGT

     

         

     

        

     

 

     

 

     

 

 

KATEGORiER

BELLA i mitt minne

   7 sep 2005 - 15 jun 2016

PitaPata Dog tickers

ARKiV

   

 

 

 

       

 

 

 

       

 

 

 

      

 

 

 

       

 

 

 

      

 

 

 

       


Skapa flashcards