Jag är inte speciellt sportintresserad, men kan tillåta mig själv att ryckas med i spänningen när det är avgörande landskamper som idag.. Det hade dock varit betydligt mycket roligare om jag inte hade varit ensam i stundens hetta.

Jag glädjs åt de familjer som tar varandra i hand och som väljer att uppleva dessa relativt enkla stunder tillsammans.. samtidigt som en bit av mitt hjärta dör av avundsjuka, då det näst intill aldrig skulle hända hemma hos oss..

Om jag inte hade jobbat till spelstart (kl 16:00) idag, hade jag lätt tagit med mig barnen och dragit in till stan.. Inte för att jag skulle veta vad vi skulle göra där, men jag är övertygad om att där säkert hade funnits någon som hade haft koll och som gärna hade delat med sig..?!

Nåväl!
Sverige vann med 3-0 mot Mexico (om någon skulle ha missat det) och det är väl egentligen det som räknas..

Kärlek & Ärtor

Jaha, så var det fredag.. IGEN..?!
Jag hinner fasiken inte med.. fastän jag skyndar mig hela tiden..?! (Vilket jag vet kommer att bli min död, så jag jobbar verkligen på att tagga ner..)

Har börjat käka D-vitamin och börjat göra lite yoga på kvällarna med fokus på andningen.. något som ännu är för nytt för att kunna utvärdera.. Men det finns hopp om förändring.

Har tankar som stör mig, som jag kanske borde lyssna mer på, men som jag just nu gör allt som står i min makt för att bekämpa.. (Fan inte lätt att fylla fyrtio och börja inse vad som egentligen bör göras för ett hälsosammare liv..?! *smile*)

Men, men.. så är det och snart är det dags att skynda igen. Det har varit en maxad vecka, som vanligt, men med fågelkvitter och många goa skratt.. ligger allt nog i sin ordning..?!

Ha en störtskön fredag!
Kärlek & Ärtor

Jaha, så var dagen kommer då gästerna kommer..

Jag startar dagen med en kopp kaffe i uterummet och värmer på så sätt upp inför det sista jag har att färdigställa på listan. Jag har skymtat två av de yngsta barnen, de andra två (ungdomarna, varav en kompis till Jonathan som sovit över) ligger nog fortfarande och sover..?! Konstigt vore det väl annars..?! *smile* Och Tomas, som kom upp bra mycket tidigare än mig, ligger i soffan och tittar på formel 1, vad jag förstod det som, när jag gick förbi och serverade honom en kopp kaffe..

Jag känner mig inspirerad inför dagen, men har samtidigt en tryckande känsla i kroppen som får mig att skaka lite lätt i händerna.. men jag är nästan säker på att det försvinner när musiken sätt på och städtagen får kroppen att svänga med..?!

Ja ja.. Har inga planer på att bli långrandig här idag.. ville bara titta inom och säga hej.. Vilket jag anser mig själv ha gjort nu, så bye bye.. Vi ses en annan gång. 

Kärlek & Ärtor.. och fågelkvitter..

Det har varit ett tufft år, med många känslostormar både inombords och utåt sett. Och för att beskriva allt som hänt, med ett ord, skulle jag skriva "galet".. Inte bara i negativ mening, för det har varit många positiva händelser i "upp-och-ner-form"..

Jag tänker på flytten från två lägenheter i tidig våras.. där jag blev tvingad till uppskov tidsmässigt pga. en hiss som strulade varje gång vi skulle lasta.. (Inte helt kul att flytta från sjunde våningen utan hiss, kan jag erkänna..)

Sen att bo i kartonger från två hushåll, med sovrum i vardagsrummet, kändes något bakvänt.. även om det gick förhållandevis bra, trots alla ungar som dagligen hoppade i sängen..

Sen har det varit en galen sommar i trädgården! Galen som underbar, skön, fantastisk och efterlängtad.. Galen som i en dröm! *kärlek*

Vi har haft sommarkalas för dottern och sommarfest för bara vuxna, där vi invigde vårt uterum med härlig stämning..

Vår planerade Värmlandsresa blev helt galen, då hunden fick för sig att springa ut i parken och blev påkörd, i samband med att vi höll på att packa bilen. Familjen blev splittrad när Tomas och de två yngsta åkte som planerat och jag och den äldsta fick stanna hemma med hunden som behövde komma på återbesök bara några dagar efter midsommarafton.

..men det gick att fira midsommarafton i Malmö också.. även om det kändes helt upp-och-ner..

Sen har vi, hela familjen varit på ett kärt återbesök i Åhus, där jag och Tomas träffades för första gången.. för 22 år sedan..?!!

Hunden har tuggat upp väggar och karmar i källaren.. innan hon lärde sig att vara ensam på dagarna.

Vi har gjort klipp genom blocket när vi köpte ett matbord i massiv ek för åtta personer med stolar till. (Var på jakt efter utemöbler, men man kan ju inte få allt..?! *smile*)

Jag har målat om vardagsrummet..

Vi har köpt en gigantisk soffa, som Tomas fick in i huset alldeles själv och monterade efter att han hade fått ut den andra klumpen..

Jag har målat barnens rum.. En lila vägg till dottern och en grön till en av sönerna.

Vi har köpt en stege så Tomas kunde tömma rännorna på huset OCH putsa sitt första fönster.. *smile*

Jag har varit på Big Slap.. *kärlek*

Vi har renoverat källaren och fått klinkers på alla golv.

Jag har målat sovrummet i källaren.

Vi har fått indrager fiber till huset. Något som påverkade oss i båda ändar.. Prova gärna att leva några månader helt utan tv och datanät tillsammans med tre ungar.. *gasp*

Jag har målat hallen.. både den lilla och den lite större..

Jag har fått flertalet blombuketter av Tomas..

Och jag har provat gjuta för första gången..

Jag har fått ordning på röran i garaget och lyckats uppleva drömmen som jag haft sedan många år tillbaka..
- Min egen ateljé!

Vi har haft brandutbildning på jobb..

..och jag har busat galet mycket med min närmaste arbetskamrat.. (som exempel att ställa upp en massa pärlor över hela golvet i köket.. *smile*)

Jag har fått äran att bli fadder, eller gudmor som jag hellre föredrar att titulera mig som, till gullungen Astrid.. *smile*

Jag och familjen har haft galet mycket fredagsmys och tillsammans har vi sett åtskilliga animerade filmer tillsammans.

Den röda tråden genom året har varit min trofasta vän.. Min fyrfota pälskling Spira som värmer mitt hjärta varje minut av tiden.

Vi har provat att vara jourhem åt en andra hund och fått uppleva allt som har med det att göra.. Något som jag med all säkerhet kommer att göra igen.

Ja, året har verkligen varit fullt av action.. Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst.. men känner att jag kanske borde avsluta mitt skrivande och gå och nanna kudden en stund innan det är dags för årets sista fest..?!

Gästerna kommer till oss i år, vilket också känns lite galet.. (det har varit många trevliga tillställningar i huset sedan vi flyttade in..)

Nåväl.. Det är dags..
Jag tackar för året som har varit. För alla skratt jag har fått. För alla värmande ord och handlingar som kommit min väg, men också för de nederlag som gett mig lärdom och vishet. Jag tackar för kärlek och hopp och önskar alla ett riktigt gott nytt år!

Kärlek & Ärtor!

Tiden mellan inläggen blir längre och längre..?! Inte för att jag inte loggar in, för det gör jag ganska ofta.. men för att jag allt oftare raderar det jag skrivit och lämnar bloggen tom..

Jag är liksom alldeles för känslosam när jag skriver.. Mina ord blir hårda och jag ser de som alldeles för starka för att publicera..?!

Känslorna bakom, får meningarna att vrida till det och får det att låta som om jag lever ett uselt liv..
- Det gör jag inte.. men eftersom jag skriver som jag tänker.. i bilder.. är det svårt att skriva av mig, utan att trampa någon på tårna.. (alltid retar det någon..?!)

Svårt att förklara.. Kanske borde jag göra som jag brukar..?! Och radera även detta..?!

Nej, den här gången låter jag bli.
Tar ett glas rött istället och hoppas på att det kommer att göra susen..?!

Kärlek & Ärtor..
..och en ljuvlig andra advent..?!

Har fått gjort en hel del i hemmet, med undanplockning och iordningsställande och så. En tavla har kommit upp på väggen i vardagsrummet, som jag äntligen blev färdig med.. (Egentligen hade den inte tagit mer än några timmar att göra, men ja.. När man skapar som jag gör numera så bygger det på tio minuter i stöten liksom, innan man måste släppa allt för att göra något annat, vilket innebär att den har tagit flera månader att göra..?!)
Hur som helst, så kom den i alla fall upp på väggen under helgen.. Precis som mitt vita hjorthuvud i papp, som tack vare tidigare inköp av betongkrokar, kunde hängas upp på sin tänkta plats på väggen i trappan, ner till källaren.

Igår lördag, hade vi gäster.. Min goda vän, som jag inte träffat sedan vi flyttat in i huset, hennes man och dotter, kom över på middag och det blev en riktigt god och trevlig kväll!

Idag söndag kan jag inte minnas att jag gjort något speciellt under dagen, mer än att jag hade dotera med mig till hundrastgården, när jag skulle "springa Spira".. som jag kallar det. Den äldsta grabben har varit hos kompisar i Kävlinge sedan i lördags och lillgrabben var först på kalas och sen hemma hos en kompis, så ingen av mina pojkar har varit hemma idag..

Innan vi åkte och hämtade "lilleman" hos kompisen, var jag, sambon och dotera på resturang och åt en riktigt god söndagsmiddag, vilket var högt uppskattat av både mig och dotera.. (som faktiskt var den som kom på den lysande idéen om att vi skulle äta ute.)

Nåväl.. Kudden kallar!
Imorgon är det måndag igen.. och jag öppnar på jobb, så det vill till att jag inte är uppe mycket längre än såhär.. Därför säger jag god natt, här och nu.. och önskar er alla en riktigt god natts sömn!

Kärlek & Ärtor!

Något smått nervöst ser jag mig över axeln och blickar tillbaka på veckan som har fullständigt rusat ifrån mig..

I rasande fart har dagarna passerat och den ena känslostormen efter den andra har fått mitt inre att vibrera.. Egentligen började stormarna redan förra veckan, men såhär i efterhand vill jag nog ändå lägga ihop de båda för att i min utvärdering ändå se en viss balans. Förra veckan var det mycket mörker.. Tunga känslor och tankar febrilt sökande efter svar. Svar som ännu inte hittats och som därav färgat även denna vecka. Men någonstans i alla dessa ledsamma tankar, som förvisso fortfarande skaver, har jag ändå fått ovanligt många ljusglimtar.. Näst intill dagligen faktiskt..?!

Som när Tomas kom hem med en stor bukett blommor, efter att ha varit och handlat toapapper, mm..

Eller som kvällen då gardinstängerna i vardagsrummet äntligen kom upp på sin rätta plats..

Eller som i onsdags när jag fick inhandlat både hushållspapper, tops, duschtvål OCH färgglada gardiner till hallen.

Eller som ommöbleringen på ovanvåningen som faktiskt blev av, efter en längre tids längtan och planering..

Eller som den stressade morgonen, när Tomas samlade ihop mina grejer och fixade kaffe "to go".. *kärlek*

Eller som en annan stressig morgon, då Tomas, trots allt med ungar, hund och stirriga mig, ändå på något vis lyckades få med sig alla tomkartonger till att kasta på jobb..

- Ja minst sagt.. Det har verkligen varit många ljusglimtar denna veckan.. Fast sanningen är nog egentligen det faktum att jag faktiskt kommer ihåg de alla..?! För jag vill tro att jag upplever fantastiska stunder hela tiden, men att jag oftast pga. min stress glömmer de lika snabbt som de dyker upp..?!

Nåväl.. Förmiddagen under veckans sista arbetsdag har varit något galen, med (för att göra en lång historia kort) vattenlek inomhus, innefattande tio liter färgat vatten, mjöl och fjorton stycken barn i olika åldrar. *smile*
- En inte helt genomtänkt aktivitet.. *plask plask* Men barnen verkade uppskatta det och jag vill tro att vi alla lärde oss något! *smile*

Nu är det kväll. Arbetsveckan är slut och det står "fredagsmys" på schemat.
FredagsMYS som det så onaturligt heter..?! Ett uttryck som av någon anledning kan stressa mig sjukt mycket, men som faktiskt har börjat bli hanterbart för mig igen..

Och med det sagt, vill jag önska dig en trevlig helg! Det sägs att det ska bli solsken..?!

Kärlek & Ärtor!!

Jag skrev ett inlägg som aldrig publicerades den 30/8-17, vilket jag väljer att lägga ut nu istället.. Denna veckan sätter verkligen min stresshantering på prov och jag ber till gudarna att jag håller ihop..?!

Inte för att allt som händer på jobb just nu, (två inskolningar, ett föräldramöte med föreläsning och en reflektionskväll).. känns speciellt krävande, men för att jag dessutom har två föräldramöten för mina egna barn, varav ett krockar med jobb.. Sen har vi disken, tvätten, alla förbannade strumpor överallt i hela huset och en hel dröse annat "skit" som ska städas och hållas iordning på..

Men det som stressar mig absolut mest är mina annars så underbara kvällar tillsammans med hunden.. Denna veckan får jag helt enkelt inte ihop det och känner redan hur mitt dåliga samvete kommer krypande och hur det trycker på nerverna som behåller mitt lugn..

Jag suckar flera gånger varje dag och jag försöker att stanna upp och andas emellanåt.. även om det känns som om jag inte riktigt har tid..

MEN. Jag har 30 minuters rast under min arbetsdag och jag försöker att fokusera på att jag faktiskt får den, då det resten av dagen känns som om allt går i ett..
- Vila kan man göra när man dör, eller vad är det man säger..?!

Här kommer inlägget från den trettionde:

Eftermiddagar och kvällar som denna, kan jag inte låta bli att undra hur fasiken folk gör för att få ihop allting som ska göras och få den förbannade tiden till att räcka till..?!?!

- Jag tycker att jag gör och gör och gör.. och ändå kommer jag aldrig någonstans.. Trots att jag börjar med mina måsten, där hemma, direkt efter att jag har slagit upp de blå och fortsätter direkt när jag kommer hem efter en heldag på jobb, känns det ändå som om jag har tusen grejer kvar.. *suck* Och listan blir bara längre och längre för varje sak jag tror jag betar av..?!

- Hur är det ens möjligt?!

Sen att jag har ett hundratal saker/projekt som jag skulle vilja göra för nöjes skull..?!
- Ah det är bara omöjligt..!!