På frågan om man kan le trots att man håller på att gå sönder på insidan, är svaret ja.
Lika ärligt som att gråta floder, utan att någon ser..

Jag har, eller ska jag säga håller, en fasad utåt, som fungerar som en illusion likt magikernas bästa trolleritrick..
- Ingen ser vad som egentligen händer..

Ibland blir jag rädd för mig själv och hur jädra bra jag kan spela för det yttre..

Ni tror att jag är glad. Eller att jag är arg.. Ni tror att jag är ointresserad, nonchalant, besserwisser.. Ni kan till och med tro att allt handlar om er.. och sen tycka synd om er själv för att jag bara ger 85% av mig själv.. (vilket är 90% mer än vad jag har..)

Ni frågar hur det är och jag svarar oftast att det är bra.. eller att det är okej.. eller att det går framåt.. Inte för att jag vill vara oärlig, men för att jag helt enkelt inte orkar att förklara, än mindre låta murarna rasa och låta mitt innandöme brista. (Även om det är väldigt nära gränsen just nu, oavsett mina metoder för att undvika ämnet..)

Ingen vet.. mer än det de antar sig tro..
Känner mig jagad, hela tiden förföljd av någon som behöver mig, drar i mig, piskar mig..

Egentligen är det bara harmlösa frågor, som vad gör du, eller enkla grejer som, kan du ta den till mig.. Eller det som gör mest ont.. jag ville bara krama dig.

Jag förstår att det är svårt för utomstående att förstå.. Hur kan man älska någon och ändå vara så avvisande..?! Men jag orkar inte..

Jag är så trött.
Jag älskar så att det gör ont, men ändå tror ni att jag skiter i vilket. Ni tror att jag är arg och beter er därefter.. Vassa kommentarer, hårda ord.. och ni knäcker mig..

Jag vet att ni älskar lika mycket som jag.. men allting gör så ont.. Och jag är så trött.

De som kanske egentligen kräver mest just nu, men ändå upplevs som de minst krävande..
- Mina två flickor, som nöjer sig med min närvaro. Att jag bistår med tillsyn, mat och motion.. Inga misstolkningar, inga förklaringar, inga hårda ord.. Bara ren och skär villkorslös kärlek.

Så.. ja, man kan vara lycklig fastän man är trasig på insidan..
- Lycklig och oerhört tacksam, trots att man gråter.

Kärlek & Ärtor..
Ta hand om er och var rädda om varandra..

Det är alltid lite nervöst i början, innan man lär känna den nya hunden och får se hur den fungerar ihop med den som redan är på plats.. Men nervositeten varade inte länge.

Det tog inte många minutrar innan vi insåg att detta är rätt. Vårt nya lilla yrväder är underbar, precis som berättat om och jag är så glad för mina två fina tjejer! *smile*

Nu ligger det många dagar framför oss, som vi ska vänja Siggi (the lurcher) in i våra rutiner och med träning på olika kommandon.

Älskade lilla troll kan absolut ingenting vad gäller sitt, ligg, eller dylikt.. men hon är relativt duktig på att komma när man kallar.. än så länge.. *smile*

Nåväl.. Det blev en kort presentation av Siggi, då lunchrasten snart är slut och jag måste återgå till arbete.

Längtar tills jag får åka hem till familjen och våra två hundar!

Ha en underbar måndag.

Kärlek & Ärtor!

Att ha hund kan innebära mer eller mindre action..

Igår när jag kom hem från jobb.. trött och något sliten efter första veckan tillbaka från semestern.. föll det sig naturligt att bara sätta mig ner och njuta av att vara hemma. Och det tog inte många minutrar innan hunden kom och gjorde mig sällskap..

- Älskar när vi kan bara vara..!!

Kärlek & Ärtor!

Jag började denna veckan med en måndag, som jag förmodar funkade, eftersom jag inte har något anmärkningsvärt minne av dagen..?!

Tisdag:

.. var en riktigt skitdag, som innebar krasch på jobb.. Stressen vann och jag var tvungen att bryta ihop, innan jag kunde ta tillbaka kontrollen och fortsätta.. Eftermiddagen bestod av utvecklingssamtal under cirka 1,5 timmes tid, då vi lyckat få ihop det till att klara av båda pojkarna på samma dag. Inte jätteroligt, men nyttigt och ett naturligt krav som mamma. Kvällen däremot blev väldigt trevlig! Tomas hade bokat bord och vi var samlad hela familjen!!

Onsdag:

.. min födelsedag, som började med bland annat att min lillebror kom och hoppade på mig i sängen.. Familjen sjöng och det serverades nylagade pannkakor med lime till frukost innan det var dags att åka till jobb. Min älskade barngrupp sjöng för mig och dagen fungerade trots tråkigt väder.. (solen brukar annars lysa på min födelsedag, men shit happens.. som man säger..)

Torsdag:

.. BAJSDAG!
Väcktes av att en av mina arbetskamrater ringde och väckte mig en kvart efter att jag skulle ha varit på jobb. Efter samtalet tog det några minuter innan jag kunde förmå mig själv till att ringa tillbaka och berätta att jag gjorde bäst i att stanna hemma. Det värker i hela kroppen att behöva svika arbetskamraterna.. men genom mina erfarenheter har jag lovat mig själv att lyssna på mina behov. Att oavsett hur dumt eller taskigt det än känns, sätta mig själv i det främsta rummet och skydda mig själv som om jag var min allra bästa vän..
Hade bokad tid hos psykologen, som nu börjat komma åt kanterna av det som är jobbigt.. Tårarna kommer oftare och hon, liksom jag upplever att vi är på rätt väg.
Bortsett från psykologen gjorde jag inget mer än åt, sov och andades i stort sett..

Fredag:

.. har ett svagt minne av att vi tittade på Talang, men mycket mer än så har jag inte att berätta.. Även denna dag bestod mest av mat, sömn och att andas.

Lördag:

.. Hade en bokad tid att passa, men utan press. Första dagen av två, som jag skulle gå Hanteringskurs med Spira. 3,5 timmar av en massa nya intryck. Hanterbara förväntningar, glädje, spännande nytänk, bekräftelse och kärlek.. Och jag erkänner att jag var lika trött i huvudet som Spira var när vi kom hem igen.

Söndag:

.. idag.
Åter igen 3,5 timmar av intryck i kurs med Spira - Min ÄLSKADE hund!!
Obeskrivligt vilken koppling det blir mellan oss, när vi upplever något nytt tillsammans. Och massan av kärlek, som fyller både kropp och själ, får mig att älska min hund ännu mer.. (hur det ens är möjligt..?! *smile)

Kärlek & Ärtor !!

Igår var resten av familjen på 50-års hallaballo, medan jag fick stanna hemma..

Inte för att jag inte fick följa med.. *hihihi* utan för att jag helt enkelt mådde pyton! Så beslutet var ganska enkelt, även om det inte var det allra minsta kul..

Med andra ord blev det en MYCKET stillsam lördag. Ensam i huset, med bara hunden som sällskap i tv-soffan. Film och den sista glassen från frysen, fick förgylla min kväll, samt en liten uppdatering av bloggen..

Kärlek & Ärtor!

Igår var resten av familjen på 50-års hallaballo, medan jag fick stanna hemma..

Inte för att jag inte fick följa med.. *hihihi* utan för att jag helt enkelt mådde pyton! Så beslutet var ganska enkelt, även om det inte var det allra minsta kul..

Med andra ord blev det en MYCKET stillsam lördag. Ensam i huset, med bara hunden som sällskap i tv-soffan. Film och den sista glassen från frysen, fick förgylla min kväll, samt en liten uppdatering av bloggen..

Kärlek & Ärtor!

[Bild]

Jag har varit på väg att skriva flera gånger under veckan som gick.. Men av någon anledning har jag haft fullt upp med annat..?! Allt ifrån tråkiga "städ-saker" som har tagit min tid, till barn och hund som har behövt min närvaro.. Med andra ord så har bloggen inte prioriterats, helt enkelt.. då något annat krävt min uppmärksamhet.

Men nu är jag här och det känns bra.

Idag vill jag bara berätta, om ni inte redan har förstått av alla de nya bilderna att tyda, att jag är så otroligt tacksam för att jag har världens finaste hund. Ja, jag vet att hon har ett väldigt speciellt utseende och att man antingen tycker att hon är helt bedårande, eller ful som stryk.. men för mig är det inte bara hennes utseende som får mig att känna mig förälskad.. För mig är det även hennes personlighet, som för mig som känner henne, lyser igenom allt annat..

Så fantastiskt mild och snäll, samtidigt som hon är allert och nyfiken. Trygg i sig själv för att ta eget initiativ och att hitta på både det ena och det andra.. och så imponerande smart imellanåt att det hon hittar på imponerar mer än vad de irriterar.. (Detta gäller dock inte alla i familjen.. utan beror helt och hållet på vilket typ av hyss hon hittar på och framför allt beroende på vem som blir den drabbade.. vems saker som blir hämtade och smakade på, bland annat..) 

Samtidigt är hon fantastiskt tydlig i sina signaler, om man förstår sig på sånt.. Hon älskar att springa och hennes glädje smittar av sig varje gång hon får ett av sina glädjeryck, där hon lägger in en extra växel och kutar som besatt med ett kroppsspråk som är omöjligt att misstolka.. Hon älskar att kela, något som hon inte visste vad det var när hon kom till Sverige för lite mer än två år sedan. Att bli klappad (läs struken med händerna över pälsen) och att få massage över skulderbladen är hennes favorit. Kliar man henne vid svansen sätter eller lägger hon sig ner bredvid eller på en, och om man skulle sitta i soffan och råka missa att hon är kelsugen visar hon klart och tydligt sin önskan genom att lägga ena framtassen på ens axel.. 

Lika energisk som hon kan vara.. kan hon också sova som ett litet barn.. (Hon är galet trött under våra tidiga morgnar och får oftast lockas på mer en en gång för att lämna den varma sägen för att gå ut..) Det skönaste, när hon ligger på golvet och sover är att man kan trampa över henne utan att hon blir nervös och reser sig upp.. Något som alla i familjen tar på största allvar och omsorgsfullt respekterar, väl införstådda i hur viktigt det är att inte trampa fel eller exempelvis tappa något som kan bryta förtroendet!

- Ja du förstår kanske hur förälskad jag är i min hund..?! (Om inte, bör du nog aldrig själv skaffa en själv.. ursäkta min ärliga mening..)

Eftersom jag blivit något av en hundnörd.. och engagerat mig i välgörande hjälporganisationer, och där igenom blivit mer insatt i hur grym mänskligheten kan vara mot denna art, kan jag inte för mitt liv låta bli att se saker och ting ur hundperspektiv.. Här eller där, spelar ingen större roll.. Djurmisshandel är djurmisshandel oavsett vilket land det sker i.. Svenska hundar, såväl som spanska, rumänska, irländska, eller var de nu kommer ifrån..?! Spelar ingen roll.. ALLA har de rätt till ett om inte helt fantastiskt och underbart liv, byggt på kärlek, trygghet och tillit.. så i alla fall ett drägligt liv, med tak över huvudet, mat och rent vatten dagligen och närhet som jag vill tro alla levande varelser är i behov av. En ren och säker miljö, utan kedjor runt halsen.. 

Men nu var det inte det dagens fokus skulle ligga på.

- Förlåt för att jag gick igång på verklighetsbilden som gömmer sig bakom min upplysta näthinna.. Har en tendens till att bli upprörd gälland ämnet, då tyranneri pågår hela tiden.. Bara för att vi inte alltid ser det, innebär det inte att det inte finns.. men som sagt, var det inte riktigt dit vi skulle komma idag..

Idag skulle jag ju sprida stjärnregn över min fantastiska hund, som tack och lov hittades redan som valp. Räddad av eldsjälar från ett liv på gatan.. Omhändertagen och vårdad.. Förmedlad till Sverige, adopterad av mig. Min fina Spira hade tur och fick ett liv som många hundar inte ens kan drömma om.. Och jag vill tro mig själv ha världens finaste galenpanna till hund..

Och med det sagt..

- Kärlek och Ärtor! från mig..

.

#hund #hundliv #hundnörd #människansbästavän #hunden

Hundträffen igår blev precis så trevlig som jag hade hoppats på! Det spelade ingen roll att solen hade gått i moln och att det blev lite kallt om tårna.. Hundarnas glädje räckte för att värma hjärtat, även om det medhavda kaffet nog också hade en del i det hela..?!

Det fantastiska i dessa träffar är gemenskapen! Möjligheten att få träffas mer än bara genom bilder på nätet, att få dela erfarenheter med varandra och att se alla våra hundars glädje när de springer tillsammans, är guld värt.. oavsett väder.

- Jag värdesätter dessa tillfällen och längtar tills vi ses igen! Nästa gång hoppas vi dock på strålande solsken och några grader varmare.. och har vi tur kanske till och med fler Amigosar kan komma..?!

#adoptdontshop

Går du förresten och funderar på att skaffa hund? Se www.amigosmios.se (finns direktlänk att följa i sidomenyn) Där kan du se bilder och läsa mer om en rad olika Amigos-hundar som behöver ett hem, stora som små.

Kärlek & Ärtor!