.. Det blir inget skrivet idag heller..

Mycket att tänka på och känslorna slåss mot varandra.

Jag vill.. men jag vill inte..

Jag vet inte vad jag vill - Jag vet PRECIS vad jag vill..

Jag skiter väl i det - NEJ! Det gör jag ju inte!

Jag fixar detta.. eller.. ?
Kommer jag verkligen göra det?!

Klart som F*n att jag gör!!

Jag känner mig ensam och vilsen.. och gråter inombords nästan dagligen..

Men jag tänker inte tappa skärpan! Jag tänker inte böna, jag tänker inte be..

Jag tänker INTE visa min svaghet. Jag är 33 bast och jag vet att jag faktiskt kommer att fixa detta..

- Åh! Lite störigt faktiskt..

Under dagarna på jobb kommer jag på mängder med saker jag vill blogga om..

På vägen till dagis och hem från skola.. samma sak.. jättemycket tankar och funderingar..

I affären, hemma i köket vid spisen.. när jag nattar ungarna.. och när jag satt mig ner i soffan..

Men så slår jag på datorn.. och blir som paralyserad i hjärnan..

*Humn* ? Vad skulle jag nu skriva?

Och så blir det Facebook istället, innan jag stänger ner datorn och går och nannar kudden.

Jag vet att jag har varit väldigt dålig på att skriva den senarte tiden..

(Obs! Detta är INGEN ursäkt.. utan mer en förklaring..)

Men jag har inte haft något att blogga om.. eller jo.. fast nej..?!

Hur som helst.. Idag har jag gjort ett inlägg (bortsett från min lilla bildkalender)

Även om det inte innehöll något vettigt.. så HAR jag gjort ett!

Tids nog.. känner jag på mig.. kommer inläggen att hagla igen..

- Don't give up on me.. ?! Om du är kvar..?!

Var rädd om er och ta hand om varandra!

- Tjingeling..