Alla inlägg under oktober 2014

Av Jenny-Blue - 17 oktober 2014 17:44


Att bryta ett visst mönster, innebär inte att man måste plocka bort de goda sakerna.. *smile*

Ikväll blir det därför fredagsmys med pizza och film, tillsammans med familjen..

- Åh vad jag längtar!!

Av Jenny-Blue - 17 oktober 2014 13:45


En regning torsdag..

Jag vaknade.. gick upp.. satte på mig kläder.. åt frukost.. kopplade hunden.. och gick ut.. Det småduggade ute och jag hade egentligen inte klätt mig för att traska runt i regnväder.. men av någon anledning fick jag för mig att jag skulle ta hunden med mig ut i det höga gräset.. och gå där jag aldrig hade gått tidigare..


Inget spektakulärt.. Gick längst staketet, utanför kyrkogården.. och ju längre bort mot motorvägen vi kom, desto sumpigare blev det i gräset.. Tog inte många minuter innan både skor och fötter var blöta.. Men det struntade jag i.. Det var bara så skönt att gå där.. med hunden.. och fotografera med telefonen..


     


Så underbart avkopplande, att stanna upp och verkligen titta.. Att se alla de fantastisa färgerna, allt från skirande vårgrönt, till höstens tunga röda, gula och bruna.. Att lägga märke till hur dropparna lagt sig som små diamanter på blomblad och grässtrå.. Att känna den friska luften fylla lungorna, som utan tanke eller tvång, andades alldeles lugnt..

- Fullständig harmoni..


     


Efter varvet runt, kom vi tillbaka ut på cykelstigen och fortsatte ner längst vägen.. Ner mot parken och lekplatsen.. Eftersom klockan inte var så mycket, var det alldeles tyst och stilla.. Vi mötte en annan hundägare, som också var ute med sin hund, men de verkade inte bry sig, över att jag stod och fotograferade lyktstolpar i närbild.. *smile*


     


Det svåra, med att inte ha kontroll över sina inre demoner, uppfattar jag som att i ena stunden är allt som vanligt.. men i nästa stund, är allt bara total kaos..?! Det pendlar fram och tillbaka och man hinner liksom aldrig riktigt förbereda sig på kaoset, innan det bara är där.. och slår undan fötterna på en.. Och när man har trillat tillräckligt många gånger.. vågar man inte riktigt tro på att det som är bra, kommer att förbli bra, utan man är näst intill säker på att man kommer att falla igen.. Men som sagt, man vet inte när..?! Och den onda cirkeln är sluten..?!


Jag vet inte vad som hände igår..?! Kanske är det medicinerna som börjar visa sitt inflytande, eller om det är jag själv, med allt mitt analyserande..?! Men igår var det precis som om jag hade bestämt mig..?!


Nej, jag fick ingenting vettigt gjort.. Har fortfarande svårt för att ta tag i saker och ting, även om jag vet att de är viktigt.. Jag glömmer fortfarande saker.. bokade möten, eller saker jag sagt att jag ska göra.. (Det är precis som om hjärnan vägrar att samarbeta, så fort det gäller ett "måste"..?!) Men något hände.. och hela min syn förändrades..


Helt plötsligt känner jag mig motverad till att komma vidare.. Motiverad att kämpa.. Motiverad att inte ge upp.. Motiverad att klara detta också.. Jag vet ännu inte riktigt hur, men jag känner ett stort lugn inombords.. och jag hoppas att det är här för att stanna.. och inte bara något tillfälligt, för att jag har varit hemma från jobb sedan i onsdags..?!


En liten parantes på att ha varit hemma.. och inte haft tvånget med tider, har visat sig lite kul.. Eller ska jag säga intessant..?! Även om jag har varit hemma.. har jag gått upp runt 07-08.. och jag har kommit på att jag är som deppigast under morgonen och förmiddagen.. På eftermiddagarna har det lättat något.. och framåt kvällarna, runt 18, 18:30, har jag känt mig som mest inspirerad..?!


I förrgår, tog jag hunden med mig och åkte iväg för att handla mat.. (klockan var väl 19 ungefär..) Igår åkte jag ensam till Jägersro Center.. Bara för att komma ut.. och för att klippa av mig håret..?!!


*Hahahaha* Ja, galet.. jag vet!! Men det vet vi ju redan.. att jag är lite psyko..?! *smile*

När jag var färdig hos frisören.. och kom tillbaka ut i bilen, var klockan 19:43.. Jag tittade mig i backspegeln, log och kontaterade att detta skulle jag ha gjort för längesedan!!


Det är sådana här saker, som gör mig till den jag är.. Jag vet att mitt långa hår var att föredra, utifrån andras tycke.. Men att "gå emot" det.. och göra det JAG vill.. känns härligt! Rent utsagt befriande!!


  


Det handlar inte om att någon annan tvingar mig till saker jag inte vill.. Allt det där sitter bara i mitt huvud.. Det är inte andra som ställer krav.. det är bara jag själv.. Det är ingen annan som låser in mig.. det är jag själv som inte inte vågar att gå ut.. Det finns ingen annan, som hindrar mig från att göra det jag vill.. det är jag själv som sätter begränsningar..


Ingenting av detta är nytt.. Allt detta vet jag redan.. och har vetat, typ i hela mitt liv..?!

Men av någon anledning har mina inre demoner, lyckats att gömma all denna "kunskap"..

och jag har inte för mitt liv kunnat hitta den..?! Förrän igår..?!!


Nu kan det ju vara så.. (Jag vet inte, då jag aldrig hamnat i någon depression tidigare och aldrig heller behövt ta mig ur någon..?!) Men det kan ju vara så att allt är tippe-di-topp nu.. men att allt blir bajs om en vecka igen..?! I don´t know?! Men "I DO know" att jag ska försöka ta tillvara på mitt uppsving och komma på en plan, som hjälper mig på vägen..


Tanken är ju att jag ska få träffa en psykolog, för samtal.. Men enligt bekräftelsen jag fick först i förrgår, så kommer det att ta ungefär fyra veckor till, innan de kommer att ta kontakt med mig för att boka tid..?!


Min lilla Bella-tuss gör mig sällskap ute på balkongen..


- - - - - - - - - - - - - - - - - - -


Nej, vet ni vad.. Nu är jag jättehungrig..!! Jag tror bestämt att det

är dags för de två kopparna kaffe, som redan hamnat i magen, att

få lite sällskap av lite fast föda..?!


- Vi ses! Puss & Kram



Av Jenny-Blue - 16 oktober 2014 09:59


Att vakna med ångest, är inget jag rekommenderar.. Det blir som att stiga upp, lamslagen..?! Som i en dimma, utan fokus på någonting och man famlar i mörker, trots att lampan i taket lyser upp hela rummet..

Av Jenny-Blue - 14 oktober 2014 00:52


God kväll i stugorna..?! För det är väl en riktigt god kväll..?!

- Nja.. För att svara på min egen fråga.. kan jag tyvärr inte hålla med till hundra procent..?!
Min dag har varit lite orolig i sinnet.. vilket har hållt i sig, i form av ett lätt illamående under
eftermiddagen.. Men jag kan inte heller dissa det faktum att jag faktiskt har haft en relativt
lugn eftermiddag och kväll.. (med en lätt pisk av uppiggande regn..?!)

Ja ja.. Nog om gnäll.. Nu ska vi tänka positivt..!!

Jag ska alldeles strax krypa ner under täcket, så jag blir inte långvarig..
Men innan jag gör det, ville jag säga att det betyder mer än vad man kanske är medveten om.. det här med att våga.. (Hur ska jag säga nu, så att ni förstår..?!) Alla vet vi ju hur jobbigt det kan vara, när man inte vet hur man ska agera i vissa situationer.. Just nu tänker jag på: som när någon i ens närhet drabbas av något ledsamt.. Vanligast är nog "döden".. Men i mitt fall, som "bara" har drabbats av en depression.. är det ett minst lika vanligt förekommande.. Folk vet inte riktigt hur de ska agera.. (Vilket är helt förståligt!) Man vill kanske säga något.. men vet inte vad?! Och istället för att utsätta sig själv för detta jobbiga och kanske göra, eller säga "fel".. så låter de/vi hellre bli.. Vi undviker det "farliga".. helt enkelt..

Ja, nu var det ju inte tänkt att jag skulle kritisera.. utan snarare lyfta.. hylla.. ?! HISSA (som det heter idag) de personer som faktiskt vågar gå fram till den som inte mår 100.. De fantastiska personer som vågar fråga hur det är, trots att de vet att svaret kommer att vara jobbigt..

Det handlar inte om att du som frågar, tvunget måste ha svaret, eller lösningen på "problemet".. Egentligen handlar det om den lilla stund du ger.. och tanken som tyder på omtanke, som gör det så speciellt för den som "får".. Om man tänker efter, så kan det ju egentligen aldrig bli fel.. Även om man inte har mer än två ord att säga till varandra.. så kan ren omtanke aldrig bli fel..?!

Sen, jo så klart, finns det ju säker de som absolut inte vill tala om sin förlust eller det som kan anses personligt.. Men ändå, vill jag ändå tro.. att det betyder mycket för dem också..?! Även om de svarar lite visset, på en öppen famn..?!

Min personliga åsikt i allt detta här är.. att när jag får uppleva människors omtanke.. (vilket jag nästan är lite bortskämd med..) så blir jag fylld av ljus och värme.. Svårt att beskriva, men det betyder så fruktansvärt mycket!! Det där med "en klapp på axeln".. ja, det är väl ingenting..? Men jo! Det är ju precis det det är!! Det behöver inte vara mer än så..!

----------

*Ha ha ha..* Ja, nu blev jag ju långvarig i alla fall..?! Så typiskt mig..?!
Kände bara att jag var tvungen att skriva, nu när jag blev fångad i ämnet..?!
Faktum är att jag "råkade ut" för just, denna goda gärning/ omtanke, tidigare
idag.. och det värmde så gott!! En fråga, lite tid och en kram.. That's it.. *smile*

Förmodar att jag bara ville säga det, så att det inte glöms bort..
- Tacksamheten är oändlig.. *smile*

Tack!!


Av Jenny-Blue - 12 oktober 2014 23:11


Jag har ju glömt att berätta.. i all min inre oro.. att det där huset vi var och tittade på.. föll för.. och lade bud på.. inte blev vårt.. *suck* Säljaren var inte nöjd med vårt bud, tyckte att det var för lågt.. Och trots mäklarens förklaringar om hur bostadsmarknaden ser ut.. så gav de inte vika.. Därav blev det ingenting.. (Ska dit igen, på ny visning, på söndag.. Ny mäklare och nytt pris.. Så får vi väl se om de går med på vårt bud denna gången då..?! *smile*)

Annars vad gäller vårt husletande, ligger det lite på is just för tillfället.. Känner att det är viktigare att jag lägger tiden på mig själv istället.. Ja, på mig själv och min familj.. Men jag har inte gett upp hoppet.. Jag SKA ha hus!! .. förr eller senare.. *smile*

Nu ska jag ut sista rundan med hunden, sedan ska jag faktiskt gå och lägga mig..
Måndag imorgon.. igen..?! Men jag förmodar att det är så det är.. Känner inte att jag
har några större möjligheter till att påverka så mycket gällande vilken dag det ska
vara faktiskt.. så det är väl bara till att acceptera.. och flyta med strömmen..?!

Önskar er en god natts sömn!
Tills vi ses igen.. Puss & Kram

Av Jenny-Blue - 12 oktober 2014 12:07


Idag måste ju ändå räknas som en riktig höstdag..?!

Lite sol, lite moln, om vart annat..
Friska vindar, inte jättesmå, men inte heller överdrivet kraftiga..
Allt toppat med fågelkvitter och underbara färger..

--- {< o >} ---

Jonathan och Tomas är iväg och spelar match i Genarp.
Själv är jag hemma hos Tomas, med de små..

Charlie sitter och spelar på Tomas platta och Jasmine
har gått och lagt sig och somnat i sin nya säng.

Än så länge har det varit en ganska så händelsefattig dag, men
det kan ju väga upp gårdagens bravader, med storstädning och
rensning i Charlie's och Jasmine's rum, här hemma..

Anledningen till detta projekt var den nya sängen som Tomas köpt till Jasmine.
En likadan säng som Charlie har.. fast något billigare, då Tomas köpte den
av ett par goda vänner, som i sin tur skaffat ny säng till sin grabb..

Eftersom den nya sängen är i samma modell som Charlie's säng, blev
rummet jättebra! Något trångt kanske, men det ser väldigt uträknat ut..
För att ta tillvara på den lilla golvytan som finns, monterade Tomas även
ihop "upphöjningsdelarna", som stått i garderoben.. på Charlie's säng..
(Charlie var fortfarande så liten när han fick överta Jonathans
säng, så då skippade vi upphöjningen..)

Ett inspirerande projekt, som fick mig att tänka inredning..
- I like..!!

En något suddig bild (tagen med plattan) men budskapet når väl ändå fram..?! "Mina Jasmine" trivs i sin nya säng.. *smile*

------------

Nu kom mina stora pojkar hem.. så nu tänker jag inte sitta här mer..
- Vi ses..

Av Jenny-Blue - 12 oktober 2014 01:26


Säga vad man vill om facebook..
Hittade denna.. bild.. och kände att "den måste jag ju bara dela med mig av.."


Må gott.. och låt hjärtat vara med..

Av Jenny-Blue - 10 oktober 2014 12:53


Visst är det skönt att känna helgen komma, med bara några timmar kvar på jobb.. Men jag vete tusan om jag kan glorifiera fredagar mer för det..?!

Har sett ett mönster i mina egna fredagar, vilket visar på att de är fruktansvärt tråkiga..?! (På jobb, ska tilläggas.. Hemma springer tiden bara iväg, utan att jag hinner reflektera..?!)

Kanske är de tråkiga, för att man bara vill hem..?! Kanske kan det ha att göra med att tempot är långsammare än på de andra dagarna under veckan..?! (Minns dock att fredagarna brukade vara de mest hektiska dagarna på veckan, men det går ju i vågor det där..)

- Nu blev det "brandövning" då larmet har gått.. och vi står alla och fryser utanför fabriken.. i väntan på besked om att få lov att gå in igen.. Kallt.. men det får väl ses positivt..?! En stund tillsammans med alla arbetskamraterna, såhär inför helgen.. En något annorlunda, men trevlig avslutning på veckan..?!

Önskar er en fortsatt bra fredag.. överskattad, eller ej..!!

LITE MER OM MIG...

KALENDER

Ti On To Fr
   
1
2 3 4
5
6
7
8 9 10
11
12
13
14
15
16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27 28
29
30
31
<<< Oktober 2014 >>>

   

 

      Privat konto: 

     jenny78blue 

 

    Konst konto:

     jenny78blue_art

 

      MaryKay konto:

     jennyblue_mk

 

 

LETAR DU EFTER NÅGOT SPECIELLT? SÖK HÄR:

SIDOMENYN UPPDATERAD

5 augusti 2024

BLOGGFÄRG UPPDATERAD

5 augusti 2024

MIN KONSTPORTFOLIO

Konst.se/jennyblueart

 

Följer du länken ovan, kommer du till min konstportfolio på Konst.se.  

 

         

            - Välkommen!

 

 

LÄNKAR TILL ANNAT VIKTIGT

     

         

     

        

     

 

     

 

     

 

 

BELLA I MITT MINNE

 

 

KATEGORiER

ARKiV

   

 

 

 

       

 

 

 

       

 

 

 

      

 

 

 

       

 

 

 

      

 

 

 

       


Ovido - Quiz & Flashcards