Arbetsdagen på jobb är slut och jag försöker intala mig själv att jag är klar. Färdig. (Fast jag har ett flertal saker som maler i huvudet och som skriker att de borde göras innan dagens slut..)

Oavsett..
Jag har lämnat jobb och sitter nu utanför affären.. redo att påbörja arbetspasset som förälder..
Mat ska köpas och lagas.. och jag tror att jag håller det där. Vet att det är långt ifrån allt som kommer att behöva min tid och mitt engagemang.. men just nu gäller det att ta en sak i taget. (Eller i alla fall försöka..?!)
Att inse, efter varje uträttad grej, att jag är klar. Klappa mig själv på axeln för att först då ta mig an nästa uppgift. (Jag behöver detta, för att pausa mig själv. För att inte rusa igenom en hel dag, med känslan av att jag aldrig blir färdig, för att sedan inte minnas vad jag egentligen har gjort.)

Så.
Arbetspasset på jobb - klart.
Och jag är redo för nästa pass, med start i affären.

Kärlek & Ärtor!