Från ett starkt mellanläge, till en mörk och jävlig, pisse-botten..

Att jag inte är utfryst, förkastad och bortglömd åt råttorna, är för mig ett under många gånger..?!!
När man är den sämsta människan som går i ett par skor.. och fortfarande inte är mer singel än vad jag är (som särbo) är något som jag helt enkelt inte kan förstå..

Nej. Det handlar inte om bekräftelse eller medlidande! Jag vet hur jag är. Och just nu är jag inte värd mitt namn. Jag har absolut inget tålamod, vilket är en av dödssynderna när det kommer att handla om mina barn. Jag vill INGENTING och jag bryr mig inte. Jag vill bara sätta mig i bilen och dra dit min förbannade peppar växer!

Fullständigt hatar mig själv när jag hamnat här! Andra kanske bara tycker att jag är lite ur gängorna, men enligt mig själv så är jag vedervärdig!

Så. Skönt att ha det sagt.
Det tog ungefär två minuter att skriva detta inlägg.. Något som ibland skulle ha kunnat ta mig en halvtimme..?!

Sorry om jag förpestade din kväll, men det var säkert meningen redan från början i mitt undermedvetna..?!

Kärlek & Ärtor!

Jaha..
Så blev det ännu en husvisning..
Inte riktigt i vår storlek, men ändå av intresse, då möjligheterna fanns..

Har dock inga som helst förhoppningar om att lyckas denna gången heller.. men ja.. Nu är det gjort! Så får vi se, vad vi kommer fram till vid middagsbordets diskussion..?!

Fortsatt trevlig söndag!
Kärlek & Ärtor

Igår hade en av grannarna i huset, fest så det stod härliga till..
Musiken dunkade och glada rop kunde urskiljas i takt med dansstegen..

Jag och barnen hade nästan precis kommit hem från att ha varit iväg och ätit gott på resturang, då partajet satte igång.. och jag minns mig själv tänka högt: "vågligt", med vetskapen om hur många sura stofiler vi har som bor i vår trappa..

Eftersom det var lördag, fick barnen lov att sätta på en film inne på rummet.. trots att klockan passerat 21.. Timmen senare, när filmen tagit slut och båda barnen hade somnat, var festen fortfarande igång, vilket var helt okej enligt mig, då jag kände en viss lycka i deras glada skrålande till musiken.. Däremot blev jag mer och mer irriterad på den grannen som fick för sig att det var okej att börja banka i väggen, eller i golvet, eller i taket, vilken våning de nu befann sig på.. för att visa sitt missnöje..?! Efter vart tredje bankande ungefär, tystnade musiken en stund, för att sedan sätta igång igen.. *hahaha*

Jag vet inte hur det gick sen.. Varken för grannen som hade fest, eller för den stackars satan som inte kunde sluta irritera sig.. Men runt halv 23-tiden tystnade musiken helt och så även allt bankande..

Vi har en del äldre personer som har bott i trappan sedan husen byggdes (?!) och som tror sig vara kungar på täppan. Men annars är det ganska så stor omsättning på folket.. Bara under de fyra åren som jag har bott här, har det varit ganska många som har både flyttat in och ut.. Och nu senast under sommaren, är de nog ett par stycken som har flyttat in..

Mina tankar gällande igår, var i stil med "äntligen någon som vågar leva.."
- Ja, man ska respektera sina grannar och inte störa.. men herre gisseness.. En fest, några timmar, en lördag..?! Det är väl ingenting?! Värre hade väl varit, om det hade varit en onsdag.. Eller ännu värre, varje dag i veckan..?!

Nej, då är det mer irriterande, enligt mig, med sur-tanterna och sur-gubbarna, som tror sig vara bättre och som bankar i väggarna i tre timmar, för att de inte vågar ringa på och be om att få sänka ljudnivån.. (Någon borde informera dessa stackars människor, om att det ligger i ungdomars natur att höja musiken ännu mer, när det bankas i väggarna.. då de klart och tydligt glömt bort hur det är att vara ung och rebellisk..?!)

Alltid retar det någon..
Om man letar efter det, hittar man det överallt.
Hundar som skäller, barn som skriker, musik som spelar, par som bråkar, kärringar och gubbar som bankar i väggarna.. Människor som är högljudda i sängen, personer som röker, personer som använder för mycket parfym, personer som duschar sent, personer som inte håller rent, personer som skvalar när de kissar, personer som håller hissdörren.. Det spelar ingen roll, vad man gör, vem man är, eller hur bra man än är som människa, för alltid retar det någon..

Vi är alla olika. Alla med olika typer av liv. Och någonstans tycker jag att vi borde se lite mer till oss själva..?! Ha lite överseende, med att alla faktiskt har rätt till att få leva!

Kärlek & Ärtor!!