Var i stan igår och skämde bort mig med nya naglar.. Jag har inte fått mina naglar gjorda på flera år och jag har aldrig valt något annat än sk. franska.. Men igår slog jag på stort och valde faktiskt att göra de med färg.

Och jag valde naturligtvis en färg som matchar mitt hår!

Det har hänt en hel del inom nagelvärlden under åren som gått, sedan jag senast var i kontakt med den.. Färgerna har blivit fler och en teknikerna med att färgsätta har utvecklats. Och jag har nu lärt mig att mina naglar heter Ombre. En teknik som fascinerade mig, då jag själv målar tavlor och har använt mig av denna teknik ganska länge..
- Kul att se när andra skapar.. *smile* Så än på pyttesmå naglar.. (Själv gillar jag ju stora dukar..)

Nåväl..
Efter mitt besök i nagelstudion tog jag en liten runda bland folket på en av stadens gågator. Solen lyste, stämningen kändes harmonisk och jag passade på att köpa en vanilj latte när jag ändå passerade min favoritkedja..
(Trodde baristan skulle svimma, när jag bad om en vanlig varm latte och inte en islatte som hon tagit för givet.. Men hon överlevde och jag fick mitt varma kaffe tillslut.)

Ett givet besök, när jag är inne i stan och lullar.. (vilket inte händer så ofta) är inom en behaglig liten butik som heter Sök & Finn.. En mysig plats på jorden enligt mig själv, där jag till doften av rökelse brukar finna inspirerande böcker och helande stenar. Och alltid mött av trevlig personal.
Nytt till bokhyllan blev två nya böcker.. köper alltid pocket.. En med titeln: Att växa genom möten, skriven av Kay Pollak. Och en annan med titeln: Den högsta principen, skriven av Alexander Loyd.

Och som alltid köpte jag även en sten: Obsidian - en kraftfull sten som arbetar snabbt. Manar fram sanningen. Helar själen. För självkännedom, beskydd och styrka. Mot negativa energier. Den ska lösa upp känslomässiga blockeringar och trauman.
(Inte för att jag vet om det gör någon skillnad, men med tro finns det hopp..)

När jag kom hem efter min timmes promenad i stan, gick jag ut och lade mig på gräsmattan och började läsa. Först ut var "Att växa med möten". Egentligen stod där ingenting som var revolutionerande nytt för mig, men med sina korta stycken och enkla meningar är det ändå en bok jag kan rekommendera till den som behöver få insikt i hur vårt eget beteende och egna tankar påverkar livet runt omkring oss.. Och även om det var (förlåt om jag verkar viktig) old news för mig, fick jag ändå en och annan tankeställare..

En kort bok på 100 sidor och jag läste den i ett streck..

(-Måste älska att ha semester och kunna ge sig tid till att bara läsa..)

Jag avslutade min sköna torsdag, med en barbent långpromenad tillsammans med hunden. Skönt att slippa tighta byxor.. men mindre skönt med alla myggbett som jag upptäckte när vi kom hem igen.. *suck* Men det är ju så det är.. och förmodligen kommer att vara i all min evighet..?! Ändå ett ganska billigt pris på en annars underbar dag..

Kärlek & Ärtor!!

Lata dagar i solen.. innebär en hel del dricka..

Jag rekommenderar vatten, men måste erkänna att det enda vatten jag får i mig just nu, är isen som smälter i min drink.. Men sen å andra sidan.. Det finns faktiskt de som är betydligt mycket värre än jag, när det kommer till alkoholhaltiga drycker sommartider.. Och är det sommar och semester, så är det..

- Jag firar min semester med gott samvete.

Igår var jag och hela familjen på Bakken, tillsammans Tomas syster och hennes familj. Och herre gusseness vad roligt jag hade! Jag som inte har haft något intresse för karuseller sedan barnsben, fick för mig att jag skulle ha ett åkband.. vilket det också blev. Och herre gusseness vad jag åkte karuseller..?! Det var som om jag var femton igen.. (vilket vägdes upp idag, då jag kände mig mer som 75 när jag vaknade..?!) *hahaha* Men det kan kvitta, för det var värt varenda loop, varenda tvärsväng och varenda nära-döden-upplevelse jag hade..!! 

-Så fantastiskt roligt!!

 
Denna galningen åkte jag två gånger..?! Kom dock "bara" upp i 50 km/h som max..?! *omg*

Idag har jag kompenserat gårdagens förlorade tid med hunden, genom att först ta pälskling till trimmet och fått hennes klor klippta.. För att sedan åka till hundrastgården för en liten stunds spring i värmen.. För att avslutningsvis åka till Öresunds Veterinärsklinik i Vellinge och få pälskling vaccinerad.. (som sig bör årligen..) mot kennelhosta.. Efter tre års ålder, kan hundar få denna vaccination genom nosen, vilket hon fick även förra året.. Nästa år är det dock dags för den sk. stora vaccinationen, som täcker mer än bara kennelhostan.. och då blir det tyvärr sprutan igen för min tappra pälskling.. som gick direkt in och lade sig efter dagens alla händelser.. *smile*

Och som ni ser.. Så har jag idag även lyckats uppdatera bloggen. Med ny toppbild (header).. Nya bilder i sidomenyn, som togs under semestern i Tossa de Mar, Spanien.. (under midsommarveckan) Och som grädden på moset.. Lite nya färger i bakgrunden att se fram emot..?!

Nu ska jag gå och handla.. Tänkte vi skulle grilla hamburgare ikväll.. och sen ska jag bara precis chilla!!

Hoppas värmen är dig god!

Kärlek & Ärtor!

Hade kalas för dotera under helgen som var.. och jag kan inte för mitt liv begripa var dessa sju åren tog vägen..?!

Men så är det väl för alla föräldrar..?!
Barnen växer så det knakar, men själv är man fortfarande 25..?! (Vilket blir konstigt i teorin, när man inser att den äldsta sonen ska fylla 16..?!!)

Nåväl.. Kalaset blev en hit och med strålande solsken, blev det en trevlig stund under äppleträdet i trädgården. Med 100 stycken ballonger.. (som tog en evighet att blåsa och hänga upp) Enhörnings-tårta.. och Panda-tårta.. (som totalt fick 6 timmar av mitt liv..) Kaffe.. (som jag kokade i tre, eller var det fyra? omgångar..) och Saft.. (som faktiskt köptes färdigblandad..)
- Ja hu jeda mig, det är tur att jag bara har en dotter.. *smile*

Pojkarna har aldrig varit så petiga, eller krävande för den delen. Antingen vill de bjuda på mat, eller vanlig tårta.. men mycket mer än så har de aldrig yppat..

- Men sen är jag en sucker för min dotter, det kan jag inte sticka under stolen med.. Jag känner mig lyckligt lottad över att få ha en flicka till i familjen, som kan ha samma intresse och känna samma engagemang för saker och ting som jag själv.. Så egentligen är allt värt varenda sekund av slit och släp.. Och dotterns visade tacksamhet är baturligtvis den bästa betalningen.
- Sann glädje. *smile*

Kärlek & Ärtor!

Att ha barn i tonåren innebär att det är en hel del andra tonåringar som gästar ens hus.. Jag tippar på att innegänget består av tio stycken ungefär, men ibland är de fler, ibland är de färre..

Som mamma (och pedagog), är jag tacksam över att de vill hänga här.. Jag anser det vara bättre att de sitter i min trädgård (med regler som följs under uppsikt) än att de går runt i området, eller i stan och driver.. och då som det heter.. stör folk runt omkring.

Och jag måste ju säga att de är helt fantastiska. Alla dessa fina personligheter.. något större och aningen mer buffliga än mina små krabater 1-6 år på jobb.. men wow så underbara!

Jag kan bli ledsen när jag ibland får höra historier om hur random vuxna kan bete sig mot dessa fina ungdomar.. men som med allt annat är det väl så att somliga helt enkelt inte kan se hur viktiga dessa unga människorna är.. Inte heller förstå hur viktigt det är att som vuxen faktiskt vara den som bör föregå med gott exempel. Istället flippar dessa okunniga, i mina ögon rädda människor ut över något som man tvärtom hade kunnat vinna respekt på, bara genom att enkelt prata om och förklara i saklig ton. De kan vara rätt så smarta de där tonåringarna, tro det eller ej..

- Jag har inga då inga problem med att säga ifrån. Och kanske är det därför jag har deras respekt? Jag har förtjänat den helt enkelt..?! Jag menar.. De får ju min respekt, så det faller sig ganska så naturligt.

Jag/vi har regler.. som alla som kommer hit följer.. Och den som inte skulle följa dessa enkla men rättvisa regler åker ut.. Alla vet och alla respekterar.
- Och så enkelt är det.

Men även om det är enkelt, så är det också väldigt skönt när de sista har gått hem och tystnaden infinner sig. (Jag är ju fortfarande jag, med behovet av min ensamhet.. *smile*)

Nåväl.. med detta sagt, ville jag då bara be er att våga lyssna på ungdomarna. Inte jamsa med, inte förminska, inte ta för givet.. utan bara lyssna. De är ungdomarna, som är de små barnen som vuxit upp.. Samma små barn som vi vuxna har format efter vårt eget beteende, som nu är på väg att ta luft under vingarna för att våga flyga själv.

De behöver vårt stöd, inte hatord och förbannelser. De, precis som vilka andra människor på jorden, behöver känna sig älskade, välkomna och framför allt lyssnade på!

Kärlek & Ärtor!

Ja, jag vet att allt handlar om prioritering.. och det är precis det jag har gjort..

- Jag har prioriterat annat än bloggen helt enkelt.

Under midsommarveckan åkte jag och familjen till Tossa de Mar, i Spanien.. och även om jag dagligen hade mycket att skriva om, valde jag att låta bli skärmen. Att få umgår med familjen kändes mer aktuellt om man så blygsamt får lov att säga så.. *smile*

När vi sedan kom hem, tio dagar senare, har jag tänkt flera gånger att jag borde skriva några rader.. men av någon anledning ändå inte gjort det.. Sen har jag jobbat.. och bingon på Almåsa har kört igång igen, så där har varje tisdag försvunnit..

Nåväl. Nu är jag här igen. 

Semestern ligger inför mina fötter.. två veckor av underbar vila.. eller ja.. Jag har galet många planer på vad jag vill få gjort här hemma.. men jag känner mig inte ett dugg stressad över att faktiskt få det gjort..?! Vi får väl se hur dagarna går..?!

Just nu sitter jag rätt upp och ned under vindruvorna i trädgården och njuter av tystnaden. Hunden ligger vid min sida och fåglarna prasslar i syrenhäcken intill. Kaffet är alldeles strax färdigt och livet är helt enkelt bara underbart. 

Jag sa till Tomas härom dagen, att det känns som om jag är rätt med tiden igen..

Som de flesta kanske redan vet så har tiden varit min värsta fiende.. under många, många år.. Men som sagt, så känns det som om vi är synkade igen.. Och det är så obeskrivligt skönt! Att slippa stressen, pressen, kraven, att hela tiden jaga ifatt, eller att alltid känna sig jagad själv.. 

-Åh ja.. Det är harmoni på hög nivå, obeskrivligt underbart..

Jag gjorde dock ett försök i att försöka förklara det för Tomas, där jag refererade känslan till att sitta i bilen, med fritt blås, totalt flyt, hela vägen.. 

Förr kunde det vara så när jag satt i bilen, att vid varje rödljus blev det rött när jag kom.. Vid varje övergångsställe, kom det alltid någon som skulle över.. Vid varje tvåfil som övergick i enfiligt, hamnade jag bakom en buss, lastbil eller traktor.. Med andra ord, vid alla tänkbara hinder på vägen fastnade jag..

Idag är det precis tvärt om.. Grönt ljus, tomma övergångsställen och inga bussar, lastbilar, eller traktorer.. Och flytet är sjukt skönt! Och det är så det känns inom mig också..

Jag ler större än tidigare.. Jag skrattar högre.. Jag uppskattar mer.. Och jag njuter varje dag!

Kärlek & Ärtor!!