Alla inlägg under oktober 2013

Av Jenny-Blue - 12 oktober 2013 10:40


Igår morse, när jag kom för att lämna Charlie och Jasmine på dagis, kom jag inrusande med Jasmine på armen.. Charlie var redan lämnad på sin avdelning.. I kapprummet stod det en annan mamma och pratade med en av tjejerna från personalen.. Jag sa hej, men ville inte störa dem, så jag satte mig bara tyst på bänken för att ta av Jasmine sin jacka och sina skor.. Det tog en stund innan jag förstod vad de pratade om.. Mamman var tydligen gravid och hon berättade att det nu hade gått så långt att hennes arbetskamrater hade börjat fråga henne..

Jag ville inte blanda mig i deras samtal, även om det var en glad nyhet.. Jag känner mig fortfarande relativt ny på avdelningen.. och jag vill ju inte skrämma de andra föräldrarna med mitt "rätt fram-rakt på".. Jag och "mamman" har bara passerat varandra i hallen några gånger.. och dessutom hade hon hunnit gå innan jag kunde släppa fokus från Jasmine..

Jag lämnade över Jasmine i armarna på "fröken".. sa hej då.. och lämnade dagis..
På vägen tillbaka till bilen kunde jag inte låta bli att le för mig själv.. Dels i tanken om vad mamman hade berättat.. men mest pga känslan jag hade inuti mig själv.. En harmonisk känsla av att vara "färdig"..?!

Förr, när Charlie var i Jasmine's ålder.. kunde jag ofta.. eller nej.. kände jag ALLTID.. varje gång jag såg en gravid kvinna, eller en pyttebebis.. en längtan efter att jag också skulle vilja vara gravid igen.. En näst intill frustrerande känsla som fick hela mitt inre jag att sukta efter att också få ha en "fin mage", som senare skulle resultera i en bebis till.. Jag har ju alltid velat ha tre barn..?!

Känslan jag fick igår morse, har jag faktiskt noterat vid några tillfällen tidigare, men oavsett.. så fick "färdigkänslan" mig att känna total harmoni hela morgonen!

Jag känner mig så lyckligt lottad, över mina tre änglatroll, så det går inte att beskriva!! Tre jättefina, underbara, härliga.. och friska barn.. som förvisso jobbar hårt på att ändra min hårfärg till grå..?! Men ändå.. MINA TRE UNGAR!!

Jag har haft det stora nöjet med att få uppleva "spänningen" under min första graviditet. "Vanan" under min andra - som visade sig vara helt olik den första i alla fall..?! Och den "totala lyckan" under min tredje och sista graviditet.. Min dröm om att få tre barn har blivit sann! Och jag känner mig färdig, vad gällande "fin mage" och pyttebebisar..!! Nu är det andra äventyr som väntar.. Jasmine är ett, en ålder som jag varit ned om två gånger tidigare, men då var det pojkar.. så nu är det helt nytt..?! Charlie är snart fem.. En ålder som jag varit med om en gång tidigare.. Men nu är det tillsammans med en storebror och en lillasyster.. så även detta är något helt nytt..?! Och så har vi vår älskade Jonathan.. min "lilla" kille, som snart, ve och fasa, fyller tio år..?!! Hela han är som ett spännande projekt.. *hahaha* om man får uttrycka sig så, så nära efter internationella barndagen..?! *hahaha*
- Ja ja.. Ni fattar vad jag menar.. Jonathan kommer alltid att vara först!

Nu kändes det lite som om jag tappade fokus faktiskt..?! Men för att återkomma till tanken som fick mig att le igår, så känns det så fruktansvärt skönt att inte längre behöva känna frustation över något jag så länge längtat efter.. utan istället kunna, fullständigt mysa i tanke och känsla.. över att jag är färdig.. *smile*

Denna bilden togs idag.. Kanske inte världens bästa kvalitet.. men enligt mig, på det bästa som finns!!

ANNONS
Av Jenny-Blue - 7 oktober 2013 06:38


Sitter på balkongen och dricker kaffe..?! REDAN UPPE ?!! Har tvättat håret och ska snart gå in och göra mig iordning, med arbetskläder och smink.

Bestämde mig igår kväll, eller ja.. i natt.. Att jag ska försöka slippa min inte stress och "tagga ner" då jag tror att det är en av de största faktorerna till att jag inte mår så bra just nu.
Ibland ska man bara bestämma sig, då jag förhållande vis lätt, kom upp ur sängen redan klockan 05:30..?! Vilket annars brukar vara en lögn i he*vete..?! Ska kanske tillägga att jag inte somnade förrän cirkus klockan 02..?!

Ja ja.. Nu ska jag inte sitta här och ödsla mer dyrbar tid.. Måste väcka barnen också..

Ha en underbar måndag Alla!
Kram på Er!!

ANNONS
Av Jenny-Blue - 5 oktober 2013 16:16


Jag vet inte om det är bra, eller dåligt..?!
Men jag vill nog ändå känna mig aningen stolt över det hela..?!

Saken är den att jag mådde piss (ursäkta mitt ordval..) igår.. men av någon konstig anledning så tycktes mina arbetskamrater bara se hur bra jag mådde..?! Jag hatar att "spela" något jag inte är och gör det näst intill aldrig.. Och så även inte heller igår, men ändå uppfattades jag som uppåt..?!
Kan det vara så att jag har lärt mig att visa en glad utsida, trots mina inre demoner.. utan att känna mig fejkad..?! Eller är det människorna runt omkring mig som kanske inte ser mitt verkliga jag, i brist på okunskap..?!

Egentligen.. spelar det ingen roll.. En tanke som slog mig bara..?!

Jag är långt ifrån att vara ensam om att må dåligt på insidan, det är jag mer än väl medveten om.. Alla har vi våra inre demoner, mer eller mindre.. Somliga är bättre på att hantera dem än andra dock och det handlar egentligen bara om att man ska lära sig att "agera rätt" vad gällande sina känslor och tankar..

Det är några år sedan nu, men jag gick till en psykolog, när jag hade det som värst senast.. Och denna gav mig de rätta verktygen till att hantera mina demoner och agera rätt utifrån mina känslor och tankar som då höll på att förgöra mig.. (Kändes det som i alla fall..?!)

Resultatet av min "behandling" visade sig.. Och detta glömmer jag aldrig.. När jag och Tomas var centimetrar från att få huset vi lagt bud på, men som vi gick miste om pga att säljaren valde att sälja till det andra paret som lagt samma bud som oss.. Jag kommer ihåg att jag fick beskedet om att huset inte blev vårt och hur fruktansvärt ledsen jag blev, men att jag kunde sortera bort uppgivenheten och fortsätta att jobba i några timmar till, utan att bryta ihop. Först när jag kom ut från jobb och satte mig i bilen, lät jag mig få gråta, vilket jag gjorde i floder.. Men efter några minuter, kunde jag, lika snabbt som jag "satt på".. "stänga av" och gå vidare.. Innan min "behandling" hade jag nog gråtit fortfarande..?! Då jag hade lätt för att fastna i mina negativa tankar och känslor och sedan bara låta de mala och mala..

Ja ja.. Huset är ännu inte glömt, men "förlåtet" och placerat i det förflutna.. Men minnet av mitt agerande.. och framför allt alla känslor omkring det, finns kvar och jag vet därför att man KAN må bra, fastän man har inre demoner.. En vetskap och styrka, som fick mig att kunna ta mig igenom min och Tomas separation, relativt enkelt (?!) när den kom, ett par år senare..

Tyvärr är det så att jag, sedan jag började jobba igen, har känt en stark dragningskraft "neråt" och därför har jag nu, faktiskt varit så duktig och ringt och fått en självremiss från vårdcentralen till en ny "behandling".. Det är samma demoner.. fast nu i en annan skepnad.. Och för att inte hamna på botten och dra ner min omgivning med mig i mitt fall, sitter jag nu med pappret framför mig, redo att fylla i och skicka tillbaka.. för att förhoppningsvis få den hjälp jag behöver..

Lite mer om mig..

Ni vet väl att..

.. ni alltid är välkomna med egna tankar, reflektioner och livserfarenheter..?!

 

-Skriv en kommentar, som jag publicerar efter godkännande.

 

    

SIDOMENYN UPPDATERAD

   

BLOGGFÄRG UPPDATERAD

    

Spira - Min älskade hund

   

Min vardag i bilder..

jenny78blue 

   

 

 

 

 

 

 

 

 

KATEGORiER

Direktlänkar:

 

 

 

 

ARKiV

Tänkvärt

 

 

 

 

 

 

 

 

BELLA i mitt minne

   7 sep 2005 - 15 jun 2016

PitaPata Dog tickers

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se