Alla inlägg under juli 2016

Av Jenny-Blue - 29 juli 2016 11:01


Med bara några timmar kvar på jobb, har nedräkningen inför semestern börjat på riktigt.. Sen vet jag att jag inte kommer kunna lämna min älskade arbetsplats direkt efter att jag har slutat, då det alltid finns något som håller mig kvar i hopp om att bli färdig.. *smile*

Helgen är näst intill fullbokad redan och jag har en del planer/ tankar om vad jag vill göra.. Främst vill jag dock få hem gitarren som jag fick lovat mig igår, när jag ringde och frågade min pappa om han hade någon liggandes.. Är helt insnöad på att jag ska lära mig spela gitarr nu.. och har turen att ha en arbetskamrat som kan lära mig grunderna.. Och allt underlättar så fort jag får hem och fått nya strängar på MIN aldeles egen gitarr.. *lycka*

Nåväl.. Rasten börjar lida mot sitt slut och det är dags för mig att återgå till nedräkningen..
Allt gott till dig, denna fredag!

Kärlek & Ärtor!!

Av Jenny-Blue - 24 juli 2016 22:32


Hade en fantastiskt mysig kväll och natt igår.. Tillsammans med hela familjen, var jag hemma hos en av Tomas barndomsvänner och hans trevliga familj.. Vi åt och drack, fick hembakad kaka med glass, var iväg och badade och sällskapet var helt fantastiskt.

- Finns det något bättre än platser, där öppna, ärliga och kärleksfulla människor välkomnar en med öppna armar.. Platser där man känner att man kan vara sig själv helt och hållet. Inga krav, ingen som dömmer, inget skitsnack bakom ryggen.. "Bara" välkommen och ärligt uppskattad för precis den man är..?! Varken mer.. eller mindre..

Alltså.. Jag mådde så bra, ni kan inte ana..?! Svårt att förklara, men det är en känsla som möter en redan i dörren och den skänker så mycket välbefinnande inuti hela kroppen, att man liksom svävar som på moln hela tiden..

Jag höll mig till kaffe och läsk, hela kvällen, eftersom jag var shaufför och jag blev förvånad över mitt lyckliga och lugna inre, trots bristen på alkohol i blodet..?! (För om sanningen ska fram så är alkohol en stor hjälp många gånger, när man är någonstans och man pga. olika faktorer inte riktigt kan slappna av..)

Nåväl.. Kvällen blev, som sagt natt.. Den hann till och med att bli tidig morgon, innan vi kunde slita oss från vårt trevliga sällskap och åka hem.

So far so good..

- Inte lika roligt i förmiddags dock, när det skulle förberedas inför Jasmine's kalas, dom skulle hållas hemma hos mig klockan 15:00..

Vi gjorde så gott vi kunde och tillslut blev äntligen båda tårtorna klara.. Gästerna som började trilla in redan 14:40 (?!) fick vänta en stund, men så fick det bli, när det inte blev som det skulle..?!

Tråkigt nog, lämnade gästerna ganska så snart därefter.. Tror att de väntade längre, än vad det tog för de att dricka upp sitt kaffe och äta sin tårtbit..?! Och därav dagens rubrik..

Det kändes så jädra surt, när jag äntligen blivit klar med allt jox i köket och faktiskt fick chansen till att umgås lite, så skulle mer än hälften av gästerna gå..?!

- Så helt klart INTE värt besväret..!
Hårt kanske, men nä.. Då är det kanske bäst för alla att skita i sånt här istället..?! Jag vet att jag gör fel, men jag tog det väldigt personligt. Som om mitt hem inte är bra nog. Som om det jag bjöd på inte var gott nog. Och framför allt att jag inte var värd mer av deras dyrbara tid..?!

Kontrasten mellan: det hjärtliga, från näst intill okända människor igår, till "snabbt in och snabbt ut" från familj idag.. skaver en aning och mina värderingar får sig en tankeställare, vare sig jag vill det eller inte..

Men skit i det nu.. Jag behöver inte sånt som drabbade mig idag.. Jag har inget som helst behov av att kyssa röva.. Jag gör som jag känner vara ärligast och passar inte det så kan jag ingenting göra. Jag vet hur mycket jag har att ge, men om man inte vill ha det, så finns där ingen anledning för mig att engagera mig.. Då finns det andra som förtjänar mig bättre. Personer som respekterar och värdesätter mig för den jag är.. och som uppskattar mig trots mina fel och brister..

Gnälligt värre nu..?!
Otacksamt av mig att inte uppskatta de gäster som faktiskt stannade kvar och som ville prata även med mig en stund..

Jag är inne i en dipp just nu och upplever allt jag gör som bara fel. Är fruktansvärt självkritisk och ser mitt egenvärde som obefintligt.. Kanske därav min reaktion idag..?! Men jag vill ändå inte ursäkta mig för det jag upplever, då det är sanningen i mina ögon..

Väljer att tänka på igår och försöker att återfinna lugnet. Kommer på mig själv med att sitta och hoppa med ena benet och jag vill tro att det är frustrationen som försöker att få igång mig..

- Helvete.. (Ursäkta min franska)
Allt kommer på samma gång!
Irritation, ilska, rastlöshet, saknad, sorg..

Och till råga på allt borde jag gå och lägga mig, eftersom jag börjar jobba klockan 08:00 imorgon. *suck*

Tror att jag får gå en runda, så kanske allting släpper..?!

Kärlek & Ärtor..
Oavsett om du anser mig vara värdig eller inte.. *smile* (Jag är nämligen större än så.. *hahaha*)


Av Jenny-Blue - 22 juli 2016 00:41


Det händer fastän vi inte ser..

Bilder på Insta, facebook, snapshot, mm.. Det är snyggt, coolt, fett, glassigt, härligt.. fyllt med glädje, kärlek och engagemang.. Vackra färger, goda bakverk, spännande platser, lycka och harmoni.. "En bild säger mer än tusen ord"..

Men om man läser mellan raderna, kan man med sunt förnuft, se tragedi, hat och hjärtekrossare sorg.

Min bild visar en lycklig trebarns-mamma, med allt man kan önska sig och begära.. Med tre friska, hela, rena och lyckliga barn.. Tak över huvudet, mat på bordet, fast jobb, en man som älskar mig och som skulle plocka ner månen till mig om han kunde.. Ett skyddsnät i storlek större, med sanna vänner, mamma och pappa fortfarande i livet och en bror som skulle göra vad som helst..

Min profilbild visar lugn, spralliga påhitt, eller lyckliga ögon.. Färgstark och inspirerande.. Min bild, vackra blommor, sköna platser, goda drycker, mm.. Allt lika sant som jorden jag står på.. Men det är bara den ena halvan av min värld..

Den andra halvan syns inte.. Jag visar inte bilden av mig själv, sittandes ensam på golvet inne på toaletten, med rödsprängda ögon och kinder fulla med tårar..

Jag berättar ibland om mina känslor.. besvikelser, hopplös längtan eller förkrossande sorg, men det är ingenting som syns i min bild.. Och det är inte bara min bild. Alla har vi en andra halva av vad vi väljer att visa.. Alla, oavsett kön, ålder eller ras, har vi en andra sida av bilden som vi visar upp.. Det är ingenting konstigt alls, mer än att vi andra har så svårt att läsa mellan raderna och förstå bildernas baksida..

Jag är inte säker på om jag talar för mig själv, eller om jag vill påstå något för alla..?! Vet bara, att jag inte är ensam.. och jag förmodar att jag bara vill berätta för de som ännu tror att de är oförstådda och ensamma, vilsna själar i mörkret, att ALLA har en baksida även på sin vackraste bild.

Jag är stark, positiv, tacksam och känner lycka dagligen, men är samtidigt liten och svag, pessimistisk, och avskyr.. Jag kan ge upp flera gånger varje dag, men visar bara bilden på den gången jag fortsätter och lyckas.. Och jag vet att jag inte är ensam.

Det positiva föder optimist.. eller avundsjuka och självförakt.. allt beroende på om du väljer att se HELA bilden, eller inte.. Och framför allt, beror det på hur du väljer att se på dig själv.. Bli medveten om din egen baksida och uppskatta alltid bilden du väljer att visa upp.. Jämför aldrig!

Gläds åt andras glädje och vet, att glädjen är sann, då olyckan alltid finns ändå..

Kärlek och ärtor!

Av Jenny-Blue - 18 juli 2016 20:08


I ett svagt ögonblick, förra veckan, antog jag utmaningen att gå och träna tillsammans med en av mina arbetskamrater, i utbyte av ett gäng hembakade kolakakor. (Jag har börjat träna, men har inte kommit till den hälsosamma kost-biten, riktigt ännu..?!) Veckan gick, söndagen kom.. och träningspasset blev ett faktum:


Det roliga med träning (förutom en lovad påse med kakor efteråt..) är dels sällskapet, men också känslan i kroppen precis efteråt. Man känner sig duktig och "tight" och tröttheten är helt fantastisk!

Däremot känns det inte lika bra idag.. *hahahaha*

En av mina andra arbetskamrater, som inte kunde vara med igår, ville också vara med och dejta på gymmet.. så samtidigt som vi kom överens om söndagens ben-träning, bokade vi överkropps-träning dagen efter, då alla tre kunde vara med och peppa varandra. Söndag igår, dagen efter idag.. Och jag säger bara.. Herre min Gud vad jag känner mig döende?! Och då har träningsvärken inte hittat till armar, rygg och mage ännu..?!

- Men vi har roligt i alla fall! *smile*

(Foto: Sandra)

Som tur är, i denna fantastiskt ömkliga stund, är att jag fullständigt njuter av mitt underbara kaffe och mina välförtjänta kolakakor!

- Mums, mums, mums..

Och med detta säger jag:

Aj och Kärlek & Ärtor!!

Av Jenny-Blue - 17 juli 2016 10:00


Igår var jag och två av barnen på Almåsa, med mål att bli av med lite leksaker på det årliga loppis, som alltid hålls på Almåsa-dagen.


Eftersom vädret inte höll i sig så länge, valde vi att avbryta vid tolv tiden, men de små fick ändå sålt en hel del och gjorde en vinst på totalt 248 kronor..

Senare åkte hela familjen till Ystad för att, andra året i rad, gå på matmarknaden..

Hamburgare och langos.. is da shit!

Tomas hade kollat upp att marknaden skulle hålla öppet till klockan 19.. men det var tur att vi inte väntade för länge på att åka dit, då de började packa ihop redan vid 17-tiden, när vi lämnade..


Köpte lite godsaker med oss hem och naturligtvis blev det "tjockevadd" som Charlie och Jasmine säger..


Härligt att vara tillsammans med hela familjen!!

Kärlek & Ärtor!

Av Jenny-Blue - 14 juli 2016 00:33


Det är så tyst..

Jag sitter på balkongen, med dörren in till köket på glänt och hör hur min köksklocka slår.. Sekund för sekund.. Vanligtvis ett fantastiskt stressande ljud.. enligt mig, gällande alla andra klockor.. Men med ljudet från min köksklocka är det annorlunda. Det får mig att minnas min barndom, vid ett tillfälle som jag skulle sova över hos min bästa kompis.. Deras väggklocka i hallen lät precis likadant.. Ytterst irriterande då, tyckte jag, men som sagt.. Nu är det annorlunda..?! Jag har ingen aning om varför, det bara är det..

Har mycket i mitt huvud just nu och ingenting är sammanhängande.. Tror jag..?! Är för trött för att göra något åt det och väljer istället att inte analysera.. Tänker på min hund, huset jag aldrig tycks hitta, vänner jag haft, vänner jag har.. Min plats på jorden, i livet.. Just nu, igår, på morgondagen.. Saker jag aldrig har upplevt, personer jag minns.. Inre strider, personliga mål, segrar och förluster..

Jag tänker på lugnet och ljudet av köksklockan återuppstår.. Det är dags att gå och lägga sig, men som vanligt drar jag ut på det..?!

Jag drömde om att jag körde på en grävling natten till idag..?! Har ingen aning om vad det kan betyda, men bilden av hur grävlingen springer rakt in mot bilen från vänster sida, in mellan hjulen och in under bilen har etsat sig fast i mitt huvud.. Saknar min hund.. Känner mig pjallig i mitt sörjande.. ältandes om saknaden, men ger mig själv tillåtelse att inte be om ursäkt. Känner mig hopplös. Uppgiven på något sätt..?! Påminner mig själv om att semestern kommer allt närmare och att jag snart ska få den paus som jag tror att jag behöver..?! Samtidigt vet jag inte riktigt vad jag ska använda min semester till, då jag inte har ett rött öre kvar till att göra någonting för.. Tekniskt sett hade det varit bättre att jobba. Det blir inte så mycket tid över till att spendera pengar då..?!

Ah ja.. Det blir nog bra.. Jag ska helt enkelt bara stå ut ett litet tag till, så löser det sig säkert..
- En dag i taget, som man säger.. (Ett uttryck, som för övrigt är lika med noll framtidsutsikter..)
Det funkar ju för vissa, så varför skulle det inte funka för mig?!)

Hur som helst, så tänker jag trycka på off-knappen, för idag.. Orkar inte tänka mer och det är verkligen dags att sova!

Kärlek & Ärtor..
- Och ja, sov så gott.. om du inte redan har gjort det.. *smile*

Av Jenny-Blue - 10 juli 2016 05:14


Det är tidig söndagsmorgon (05:12) och jag erkänner att "sanden" i ögonen börjar irritera mig.. Härligt med ljuset dock.. Och fågelkvittret.. Och tanken på att det ligger en kudde och väntar på mig i sängen..

- Imorgon är en nu dag! Eller ja, med tanke på vad klockan är så är det ju faktiskt "imorgon" redan..
Men för MIG är det inte förrän senare, efter att jag har sovit en stund.. Vilket jag tänker gå och göra nu!

Kärlek & Ärtor!

LITE MER OM MIG...

KALENDER

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5
6
7
8
9 10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2016 >>>

   

 

      Privat konto: 

     jenny78blue 

 

    Konst konto:

     jenny78blue_art

 

      MaryKay konto:

     jennyblue_mk

 

 

LETAR DU EFTER NÅGOT SPECIELLT? SÖK HÄR:

SIDOMENYN UPPDATERAD

    16 augusti 2023

 

BLOGGFÄRG UPPDATERAD

    15 augusti 2023 

 

MIN KONST - HEMSIDA

www.jennyblueart.com

 

Följer du länken ovan, hittar du info om bokade utställningar, mig och mina verk, presenttips, mm..     

 

      

     

     

         

            - Välkommen!

 

 

LÄNKAR TILL ANNAT VIKTIGT

     

         

     

        

     

 

     

 

     

 

 

KATEGORiER

BELLA i mitt minne

   7 sep 2005 - 15 jun 2016

PitaPata Dog tickers

ARKiV

   

 

 

 

       

 

 

 

       

 

 

 

      

 

 

 

       

 

 

 

      

 

 

 

       


Skapa flashcards