Som en blixt från en klarblå himmel, slog det mig för bara en liten

stund sedan, att det är Valborgsmässoafton idag.. eller ja, ikväll..

Eftersom jag inte har pojkarna denna veckan, är det egentligen ingenting

jag behöver bry mig om.. men just som "blixten" slog mig.. kände

jag ändå att jag kanske borde hitta på något..?!

Så.. Jag satte mig ner vid datorn och googlade valborg.

Hittade en lista på Sydsvenskan.se som berättade var,

i omnejd Malmö, olika brasor skulle tändas.. Klockslag

och namn på olika körer, fanns också med på listan..

Jag klickade mig vidare in på Malmöstads hemsida

och fick helt plötsligt en helt annan information..?!

Det visade sig, när jag backade ett steg, att

listan på Sydsvenskan.se var från 2012..?!

- Hoppsan! Jag hoppas verkligen att det är fler än jag

som upptäcker detta.. så att de som tror sig bli bjuden på en

folkfest med levande brasa på plattan i Pildammsparken.. inte packar

förväntansfulla barn i bilen och åker dit.. För till skillnad från i fjor,

så blir det INGEN brasa på plattan i Pildammsparken i år!

Så.. Vad händer då denna dag..?!

Det har inte varit något måste, för mig och min tidigare familj, i mitt tidigare liv, att ta sig ut

och titta på någon vårbrasa, men däremot har vi nästan alltid träffat någon och hittat på något. Vanligast har det varit i form av en okomplicerad middag, i goda vänners lag..

Barnen har fått leka och vi andra har bara njutit av vetskapen av ledigheten, dagen efter..

Jag minns inte vad vi gjorde förra året.. om vi ens gjorde något alls..?!

Men idag känner jag ändå att jag borde ta mig ut.. träffa någon.. så frågan kvarstår..

- Vad ska jag och "Mina Jasmine" hitta på idag.?!

Jag tror att min tisdag blev så bra, tack vare gårdagens alla bravader..?! 

Eller så var det kanske pga att Tomas kom inom i morse för att lämna Jonathans skor..?! 

*Ha ha ha* Ja, det är inte klokt, men så är det.. vår verklighet, ett evigt körande med skor fram och tillbaka.. *smile* Oavsett, så har idag faktiskt varit en riktigt bra dag!

Jonathan har varit i skolan. Charlie har varit på dagis. Jag och Jasmine har varit hemma.

När pojkarna var hämtade och vi kommit hem allihop, stod det TVÄTT på mitt schema..

Jag hade ett berg med tvätt.. och trodde i ärlighetens namn inte att jag skulle hinna med

ens hälften, men.. eftersom jag råkar ha de bästa barnen.. i alla fall idag.. så hann jag med ALLT jag hade tänkt.. 6 maskiner med kläder, vilket är MYCKET kläder.. en jacka.. och en av mina trasmattor. Ja tack! Jag känner mig ganska så nöjd faktiskt! *smile*

Annars har dagen varit lugn.. Den har liksom bara rullat på..

Mamma var inom och drack en kopp kaffe.. Jonathan fick gjort sina glosor, vi åt, läste saga.. och ja.. sen var denna dagen slut..?! Tänkte jag ska se färdigt "Cougar Town" på kanal5.. sen hoppas jag att jag är stark nog till att kunna gå och lägga mig.. INNAN jag somnar i soffan..?!

Jonathan's nya favorit på YouTube..

Mitt problem här i livet brukar vanligtvis vara tisdagsmorgnar.. men jag är inte den

som är den och kan visst prova på något nytt.?! Det är ju bara måndag idag.. och

klockan är bara 09:46.. men jag har redan lyckats ha en riktig "tisdagsmorgon"..?!

Tro nu inte att jag sitter här och gråter, för det är egentligen bara komiskt.. nu såhär när

läget är under kontroll igen..

Okej.. Detta har jag i alla fall lyckats med.. eller ska jag skylla på mina

barn..?! Oavsett, så har min måndag erbjudit mig följande:

Vaknade.. lite försent.. Klockan var halv åtta, vilket innebär att vi låg cirka en

halvtimme back.. Jonathan åt frukost.. inga problem.. Charlie, som är ledig från dagis

på måndagar och som brukar äta frukost med mig, efter vi lämnat Jonathan på skolan,

satte sig på tvären och skulle tvunget äta frukost han med..

Ja ja.. Det har hänt förr och är inte märkvärdigare än att han får äta

han också.. Även om det blir lite stressigare, så är det fullt möjligt!

Så kommer vi då till "dags att åka".. Jonathan blir klar.. Jasmine blir klar.. och till sist,

blir även Charlie klar med jacka och skor.. Men så händer det.. Jonathans gympaskor 

saknas och vi kommer fram till att de är kvar hemma hos pappa..

- Okej, då får vi skynda oss, inom pappa och hämta skorna.. Det har vi också varit med

om tidigare.. Det blir tight, men det går.. Bella får koppel på och vi tar oss ner till bilen.

- So far so good!

Väl på parkeringen hemma hos Tomas, säger Jonathan:

- Oj, jag kom precis på att skorna ligger i pappas bil.. *Suck!* Men jag går ändå upp och kollar i hallen, mest för att vara på den säkra sidan.. Och helt riktigt.. skorna är INTE hemma hos Tomas. Jag ringer till Tomas, på vägen ner tillbaka till bilen och han lovar att han ska komma och lämna skorna under dagen.. Tro det eller ej, men det har också hänt tidigare..

Halvvägs till skolan upptäcker vi att Jasmine inte har någon napp, då hon börjar knorra över att hennes jacka inte verkar vara lika tillfredsställande som nappen..

Ungen är alltså på väg att fullständigt äta upp sin jacka..?!

Ja ja.. Vi kommer fram till skolan.. Släpper av Jonathan.. Vinkar och kör hemåt igen..

Även om det redan har varit en del "klydd" så är det egentligen först när jag, Charlie,

Jasmine och Bella kommer tillbaka hem och upp från garaget, som det hopar sig..

Okej är du med nu för nu blir det mycket på en gång..

Med Jasmine på armen, drar Bella in under staketet, för att "göra nummer två". Samtidigt ringer min telefon. Innan jag får upp telefonen, är Bella klar och snurrar in sig i staketet. Jag svarar i telefonen och det är Jonathan (?!) För att kunna plocka upp efter Bella, sätter jag ner Jasmine på marken och går över staketet och in bland buskar ock blad.. Samtidigt passerar två andra hundar ute på trotoaren. Bella vill hälsa och blir "tokig". Jonathan, på andra sidan luren, säger då: "Mamma, jag hade glömt, men vi har studiedag idag." Samtidigt skriker Charlie: "Ööööh MAMMA! Jasmine tog i en fågelbajs!"

- Aja men va' f.a.n HUR ÄR DET MÖJLIGT?!

Charlie får order om att gå och slänga Bellas påse. Jag tar mig ut från buskar och blad. Bellas koppel trasslas ut.. och jag lyckas precis fånga upp Jasmine, innan hon stoppar handen, med det nyfunna, spännande, klet.. i munnen..!! *Suck, pust och stön*

Vi tar oss upp i lägenheten. Lämnar Bella. Tvättar av Jasmine..

.. och går ÅTER IGEN ner till bilen.

Här tycker man nu, att det borde vara bra för idag, men halvvägs bort till skolan, ringer

telefonen igen..?! Det är Tomas.. Va' bra tänker jag.. "Du behöver inte komma till skolan, Jonathan är ledig idag", säger jag.. Var på Tomas svarar: "Ja, jag vet, men jag är redan på skolan och Jonathan vill följa med mig till jobb".. - GAAAAAH!!

Vi möttes upp utanför skolan och det blev att Tomas åkte tillbaka till jobb och Jonathan följde med oss hem. Lite lustigt.. som pricken över i:et, när jag trodde att "klyddet" var över.. säger Jonathan att hans skolväska hamnat i Tomas bil.. och att den nu följt med Tomas till jobb..

*Ha ha ha* Ja, vad ska man säga.. Vad KAN man säga..?!

Just nu är läget under kontroll igen.. i alla fall..

.. Även om jag inte vet hur länge det kommer att hålla i sig..?!

Det krävs egentligen inte så mycket, för att trivas.. Medan Jonathan var på kalas tvingade jag ut oss andra till en närliggande lekplats. Charlie fick cykla sin trehjuling dit och killen var i extas! Vanligtvis blir det bara några varv runt i lägenheten, men så idag fick han äntligen vidga sina vyer..?!

Mina Jasmine fick gungat för första gången i sitt liv och det var väl bra..?! Hon var inte överlycklig, men ett eller annat skratt fick vi ändå höra.

Efter en stund på lekplatsen blev det dags att hämta Jonathan, så vi drog oss tillbaka mot gården.. där jag, Charlie och Jasmine stannade tills Tomas kom tillbaka igen. Charlie och Tomas lirade lite fotboll, medan jag och Jasmine satt på gräsmattan och tittade på. Eftersom Jonathan åkte hem till en kompis, efter kalaset så var han inte med.. Däremot var Bellaskrutt med oss..

Tomas och Charlie gick upp efter en stund. Jag stannade dock kvar nere på gården en stund till, då Jasmine somnat i vagnen.. och jag hade inte hjärta till att dra i henne, då hon trynade så gott..!!

Nu är stjärnan vaken igen och vi har kommit in.. för att hamna i solen på balkongen.. Hi hi hi.. Det är hög tid att börja fundera på vad vi ska äta idag, men först ska jag njuta, i fulla drag, av min go'a kopp kaffe som jag just fick av Tomas..

Här en bild från vår lilla stund på lekplatsen och gården..

Ha en alldeles underbar, fortsatt lördag!! Puss & Kram

För lite mer än tretton år sedan, fick jag skrivet i ett av mina fotoalbum: "Bara tiden som vet.." Ett uttryck som jag då, i förälskat stadie, tog till mig. Det lät ju så poetiskt och romantiskt.. och på samma gång klokt.. och det liksom fastnade i mitt huvud..

Nu såhär tretton år senare, som sagt.. med vetskapen om "vad tiden gav mig" klingar inte uttrycket lika romantiskt och klokt längre.. - Vaddå gav?! Det jag har velat ha, har jag fått kämpa för.. Och det jag kämpade mest för, fick jag ändå inte..?! Jag är ingen "klockmänniska". Har aldrig varit och kommer aldrig att bli. Jag avskyr "ramarna" som tiden skapar och som i min värld gör oss till slavar under klockan. Naturligtvis måste vi ha tider, för att få någorlunda struktur på våra liv.. såklart! Men det faktum att vårt samhälle är uppbyggt, grundat på "klockmänniskan", eller som det egentligen kallas "A-människan" kan störa mig en aning, då det faktiskt finns BÅDE "A-människor" och "B-människor".. (Googla gärna)

Hur som helst.. Jag har tänkt om.. Varför ska jag leva mitt liv, baserat på vad "tiden ger"..?!

- Varför ska jag vänta på tiden..?! Varför ska jag, en självständig, alldeles unik personlighet, nöja mig med vad som (kanske) kommer att ges med tiden?! Det är väl MITT liv.. INTE tidens?!!

Att man sätter upp mål, som tar tid att uppnå är väl en sak, men att sitta och vänta ut tiden för att kanske få det man vill ha/önskar känns egentligen bara korkat..?! Och nu när jag tänker mer på det, blir jag nästan lite förbannad.. då det helt plötsligt känns som en lam, jädra ursäkt för att ta tag i saker och ting..?! Uttryck som "Det kommer med tiden.." eller "Det får tiden utvisa.."

- NÄ! Jag köper det inte längre!

Denna nya uppenbarelse, säger mig att det borde vara JAG som styr tiden och

inte tvärtom.. och det är precis vad jag tänker göra från och med nu..!!

- You´r mine bitch..

Den senaste tiden måste jag ändå tycka, att jag verkligen har försökt, att må bra. Jag har kanske ibland målat över mina tråkiga färger, för att kunna lysa upp..?! men oftast.. överlag.. har jag faktiskt mått riktigt bra. Känslan av mina inre demoner, har dock smygit sig allt närmare mina tankar och känslor.. och idag tog de över helt och hållet.. Vilket har resulterat i en mentalt, jävla skitdag! (Ja, jag vet att det inte klär mig - att svära.. men helt ärligt orkar jag inte bry mig.. mer än att jag ber om ursäkt för min franska..)

Det värsta är.. att jag inte kan sätta fingret på varför jag mår skit..?! Jag känner mig rastlös, men orkar inte ta mig för att göra något.. Känner mig självkritisk och ratar eventuella saker jag gör.. Jag ser mig i spegeln och tycks hitta fel överallt.. (Trots att jag vet att man bara ska tala gott om sig själv, till sig själv..) Jag är trött och grinig och känner mig farligt, lättirriterad.. Skulle helst av allt egentligen bara vilja låsa in mig någonstans, sätta mig i ett hörn.. och försvinna. Eller som slagit mig flera gånger idag, då jag suttit i bilen en hel del, att bara köra.. Bara fortsätta köra.. långt, långt bort..?!

Om jag ska vara helt ärlig, liknar dagens känslor lite grann de känslor som jag hade för några år sedan, då jag slutade drömma.. När uppmaningen var att "vara nöjd" drabbade mig. Det slog ut mitt inre totalt och jag kände mig som en levande död.. Eller som när jag en tid senare, tappade hoppet..?!

- Ja, det låter kanske ..?! vad du nu vill kalla det..?! (Har man inte själv varit där, kan det vara svårt att förstå..) Fast även om idag har präglats av dessa liknande, uppgivna känslor.. så har det inte alls med varken drömmar eller hopp att göra..?! Eller jo, det kanske det har..?! Njaä.. Nej jag vill nog hellre beskriva det som brist på tro.. istället för hopplöshet..

- Hela dagen har liksom färgats av "fejk"..?!

Det känns som om hela världen ljuger för mig..?!

- För egentligen.. Vem säger att det måste vara ärligt?! ALLA ljuger.. mer eller mindre.. och dagens känslor har fått mig att känna mig lurad.. Lurad till att köpa två och betala för en. Lurad till att le, när jag egentligen inte ville. Lurad till att hålla hissen, för att bli passerad. Lurad till att tro att någon skulle bry sig. Lurad till att tro att jag skulle vara någon. Lurad till att tro.. NÄ, JAG TROR INTE MER..!!

(Nu satte jag nog precis fingret, på varför jag mår skit.. för nu rinner tårarna..?!)

Det bästa sättet, för mig, har i alla tider varit att "skriva av mig".. men jag har kommit på att, ju fler tankar som snurrar och ju fler känslor som gungar, desto mindre känner jag för att skriva.. Så var det inte förr.. Då var det bara papper och penna och fullt flyt.. Men nu, idag, kan tanken slå mig att jag skulle behöva skriva.. kan till och med vara lite sugen till att få berätta.. (det är ju inte bara negativa saker som snurrar och gungar) men att det ändå är lättare att låta bli..?! Och ja.. resultatet blir ju därefter..?! TOTTO KOCKO!

- Jag har varit så jävla (oj, förlåt igen) duktig.. Jag är fortfarande j..igt duktig.. Och jag kommer att fortsätta med att vara duktig..! För hur gärna jag än kan känna för att ge upp, så tänker jag INTE ge världen det stora nöjet till att få knäcka mig! Det må hända att jag mår skit, att jag tappat tron.. men precis som med drömmarna och hoppet, så VET jag innerst inne.. att den kommer tillbaka!

.. för de flesta andra mammalediga hundägare.. kanske..?!

Det har dock tagit tre barn.. och sju år, för min lilla pärla att klara av detta..?!

- Men, precis som de säger.. "Plötsligt så händer det.." Och jag kan nu stolt visa upp beviset

på att min älskade hårtuss till hund, korkad som hon må vara ibland.. också kan gå fint, sidan

om vagnen!!