Det blev ett kort, men produktivt möte. Och jag säger bara wow!

Jag är så taggad inför det som komma skall, att jag nästan hyperventilerar..?! Känns som om jag vunnit högsta vinsten!

Att jag hade blivit sk. godkänd för att få lov att ställa ut mina tavlor, visste jag i och för sig redan efter första svar vid kontakt.. men att jag skulle få ett sådant guldläge lokalmässigt, trodde jag verkligen inte..!

Alltså det är så perfekt, så ni anar inte..

Jag har ännu inte berättat för er var någonstans jag kommer hänga upp mina tavlor.. och kanske är det någon som börjar bli nyfiken..?!
- I så fall kan jag berätta för er, att det är på ett köpcenter.

Har ni hört talas om Burlöv Center?
Kanske inte det mest besökta centrat i dagsläget, med många förändringar på G.. men ändå ett centra, med betydligt mycket mer folk i rörelse, än hemma hos mig i mitt garage.. *smile*

Woop woop! Det är alltså där ni kommer att kunna se ett urval av mina tavlor. Men ni får hålla er till tåls ett tag till då det ska inventeras, planeras och förberedas lite av mig först innan allt är på plats. Tanken är dock att allt ska vara klart på Jenny-dagen den 6 oktober.

Mer detaljer kan ges när det börjar närma sig.. men först har jag som sagt en del att stå i..

Kärlek & Ärtor!
Skumpa och fyrverkerier!!

Imorgon efter jobb, ska jag träffa ansvarig gällande detaljerna runt en eventuell utställning med mina tavlor.. Och jag är sååå taggad!
Känner mig som ett barn som längtar efter julklapparna på julafton.. *smile*
Jag skulle vilja prata om det hela tiden, men håller tankarna för mig själv.. Har liksom inte så mycket mer att tillägga, än det som redan är sagt..

- Men imorgon eftermiddag! Då!
Då har jag alla detaljer och förhoppningsvis en massa saker att planera..?!

Kärlek & Ärtor!
Och några woop woop!

I ett snabbt inlägg såhär under lunchrasten, kan jag berätta att jag har fått svar på gårdagens mail, gällande eventuell utställning.. och vi ska nu boka möte för detaljer..

-Tack till alla er som höll tummarna! *smile*

Kärlek & Ärtor!

Så!
Känns gött att äntligen ha tagit mig i kragen för att få fart på mig själv gällande mina tavlor.. Har precis skickat iväg ett mail med en intresseanmälan för eventuell utställning.. och klappar mig själv på axeln för att ha fått det gjort.

Jag har en ny vision om att ta mig ann större dukar, men känner att jag bara MÅSTE göra mig av med, i alla fall en del, av mina tidigare verk först..

Så.. för att jag ska kunna komma vidare (och inte drunkna i alla mina tavlor) behöver jag komma ut ur garderoben.. (läs garaget) och göra mig själv synlig.

Så håll alla tummar och tår att det går vägen och att jag får godkänt på det jag gör.. (Kan nöja mig med ett E, så länge jag bara får ställa ut.. *smile*)

Kärlek & Ärtor!

Ps. Texten på tröjan stämmer kanske inte helt och riktigt.. när det kommer till mina tavlor.. *smile*

.

.

.

Det händer titt som tätt att jag börjar blogga via appen på mobilen.. En tanke som slagit mig eller känslor som behöver ventileras.. Något speciellt som hänt i stunden, eller helt enkelt bara för att andan faller på och jag känner för att blogga..?! Anledningarna varierar och är många. Men det spelar egentligen inte så stor roll eftersom det i nio fall av tio, slutar med att jag inte hinner skriva klart.. När detta händer sparar jag vanligtvis inlägget som opublicerat för att senare återkomma när tid ges, då sittandes med datorn istället. (Det är lättast så, med datorn, för att göra ändringar..)

Nåväl.. Det ligger några sparade inlägg (opublicerade) som väntar på att få komma ut, men de får helt enkelt vänta lite till.. Har varit vaken (och uppe) sedan 04 imorse så jag är ganska trött nu.. och dessutom börjar jag tidigt imorgon, så det är nog bäst att komma i säng ganska så omgående..?!

På återseende inom snar framtid!
Kärlek & Ärtor!

Det här med små barn.. som inte kan prata.. Som skriker, snorar, kladdar med maten, ska sitta i knäet, vill bli burna på, osv. osv..?!

Talesättet säger: Små barn, små bekymmer. Stora barn, stora bekymmer..
- Nja..?! Vet inte om jag kan hålla med om detta faktiskt..?! Tror i ärlighetens namn att jag föredrar de större bekymmerna i så fall..?!

Missförstå mig rätt.. Jag har egentligen bara haft en tuff dag på jobbet.. Det här med min övergång från de lite större barnen till småbarnsavdelnigen håller på att komma ikapp mig.. Det är några år sedan som jag hade de minsta som uppdrag och som mamma har jag kommit ifrån det helt..

Jag älskar mitt jobb.. och jag älskar barnen.. men det är stor skillnad på (då) att hålla grupp med ett gäng femåringar, jämfört med (nu) en samling ihop med ett gäng 1-2 åringar.. Dessutom har jag denna terminen även bytt arbetslag och lokal.. 

- Spännande men tufft..*suck*

En gång, för några år sedan, satt jag hos frisören och väntade på min tur.. En annan kund satt i stolen bredvid och blev klippt. Och han och frisören samtalade om olika yrken och kom in på det här med barnomsorg.. Eftersom de satt alldeles bredvid mig, kunde jag inte undgå att höra hur de båda var rörande överens om att ingen av de hade orkat en sekund som pedagog. Detta yrke verkade alldeles för krävande och innebar alldeles för mycket ansvar, som ingen av de ansåg sig skulle klara av..

Jag minns inte vem av de som sa det, kunden eller frisören.. men en av de sa i alla fall något i stil med: "..ja, all heder åt förskolepersonalen, för jag hade aldrig pallat." Den andra höll med och upprepade: "Ja, all heder åt de.." Jag log lite för mig själv, lade ner tidningen som jag suttit och bläddrat i, vände mig mot kunden och frisören och log tacksamt. 

- Tack så mycket sa jag och blev med det en i samtalet..

Dagar som denna.. Tuffa dagar.. När ingenting verkar fungera.. När jag anklagar mig själv för misslyckanden. När jag tappar tron på min egen förmåga och tvivlar på min yrkesroll.. Då vill jag säga att jag har gått och blivit för gammal för sånt här.. (de allra minsta barnen i detta fall..) Men så tänker jag på den där eftermiddagen hos frisören och orden som sades.. "All heder åt förskolepersonal." ..Och så ler jag för mig själv och minns att jag faktiskt är en sådan där person som älskar att arbeta som pedagog. Med barn.. även om de skriker, snorar, kladdar med maten, ska sitta i knäet, eller vill bli burna på precis hela tiden.. *smile*

- Kärlek & Ärtor!

.

.

.

#barnomsorg #tuffdagpåjobbet #påjobb #entanke #imitthuvud