När jag kom hem i dag efter jobb och kastade av mig skorna i hallen, för att gå direkt ut i trädgården igen, kände jag mig ärligt lycklig!
Det händer allt oftare att jag ?drabbas? av insikten av att jag lever min dröm och att jag är lycklig över att se det.. att få uppleva det.. men lika lycklig som jag kan vara.. lika fort kan det slå över och jag blir ett bittert, rastlöst och fler irriterar monster..?! Det kan ta mindre än tre sekunder från total lycka och harmoni, till totalt vrede.. och allting omkring mig blir smittat..

De äldsta, mannen och sonen drar sig helst undan, de tystnar som om de fryser till is.. Min mellersta (om han är närvarande) hakar mer på och bangar inte två sekunder för mothugg och egna flipp, medan min yngsta mer tar illa vid sig och blir mer tillsynes ledsen..

Idag drabbade jag ?bara? de äldsta och sekunderna efter mitt utbrott, inser jag hur jag precis kanske har förstört en fram tills dess bra dag för de båda..?!

Jag drar mig själv undan efter explosion, men det förändrar inte det faktum att det faktiskt ägt rum.. och mitt dåliga samvete tar över.. ibland mer än vanligt.. ibland, som idag, näst intill obefintligt.
- Orkar inte bry mig..
Jag borde! Men orkar ärligt inte.. Stormen har blåst över och vad tjänar det liksom till..?!

Nåväl. Jag fick tömt och fyllt diskmaskinen i alla fall.. Jag missade min tv-kväll.. men som jag sa så orkar jag inte bry mig..

Blir lite rädd för mig själv när jag inser hur det kan gå från 250 i lycka till minus 32, på mindre än tre sekunder, men orkar inte analysera fram något vettigt..

Störigt som f*n, men va tusan.. Jag har försökt att tämja mina inre demoner i över fyrtio år nu.. och jag är fortfarande besatt..?!

Ser fram mot en ny start imorgon.. förhoppningsvis med mer tålamod än idag och kan bara be om en bättre sinnesstämning än den som kust nu tynger min kropp..

-De säger att sömn gör saken bättre, även om jag vet att man vaknar nästa morgon fortfarande som samma person.. Men jag tänker i alla fall försöka och kryper därför ihop i sängen för att se om utopin kan bli sann..?!

Kärlek & Ärtor, alla vackra människor.. och till alla er andra säger jag faktiskt det samma..

.. det blev inga fler större kaosartade upplevelser, under eftermiddagen som jag trodde när jag skrev tidigare idag. Men jag måste erkänna att jag ändå var aningen nervös över att bli tvungen att stanna extra på jobb, då en av tiderna för hämtning hann passera en bit över utsatt tid.
- Men det gick bra och jag hann bli färdig precis lagom till min arbetsdag var slut enligt schemat.

Och jag kom hem.. ingen krock eller soppatorsk på vägen.. och lyckligtvis inga skandaler väl hemma heller, kan jag tacksamt medge!

Köpte strumpor till dotera, som jag hittade i affären när jag var inom för att köpa mjölk på vägen hem.. Tjäning tänkte jag, men tji på mig för de passade inte fröken, då modellen utan skaft inte alls är i hennes smak. *suck*..
(-Så nu vet alla vad som väntar mig imorgon.)

Nåväl.. Halvtomma glas på ovanvåningen, lämnade strumpor (läs tuggade av hunden) i soffan.. ännu mera kladd, och smulor dessutom, på köksbänken och total kaos nere i tvättstugan.. men bortsett från det.. har jag överlevt!
-Något irriterad, men med livet i behåll.. och det måste ju ändå räknas som nått..?!

Imorgon, när jag slår upp de blå.. vet jag med mig själv att jag kommer se gårdagen som en relativt lyckad dag ändå, eftersom jag trots allt faktiskt fick vattnat alla husets inneblommor.. (Man kunde nästan höra hur de jublade..?! *smile*)

Nu ska jag hålla kväll.. eller i alla fall ska jag försöka en liten stund, då risken för att jag däckar i soffan känns stor..?!

Och med det säger jag:
- Bättre lycka imorgon! God natt, sov gott..
Kärlek & Ärtor!

Det första jag lägger märke till, när jag kommer ut i köket, är torkade saftfläckar på hela bänken.. Jag låter det bero, men utsätter mig snart för nästa fantastiska upplevelse, då jag ska sätta disk i maskinen och häller ett helt glas vatten över golvet.. *suck*

Dotter hittar inga strumpor.. (utan ?knölar?) Jag glömmer smörja in barnen innan de åker till skola och förskola.. Den äldsta sonen kommer missa sin simträning IGEN.. pga. en fotbollsskada.. Jag tappar nästan hunden, som får nys om en kanin på morgonpromenaden.. Jag spiller kaffe i bilen och hamnar bakom den ena lastbilen efter den andra och får pilutta mig fram i minifart hela vägen till jobb.

Det brukar ordna upp sig när jag väl kommer till jobb.. och jag trodde faktiskt att jag hade lyckats.. men för mindre än tio minuter sedan satte jag mig i en myr-stig..?!!

Ser med (ironisk) spänning, fram emot eftermiddagens eventuelle överraskningar.. (-Stänger på jobb idag..) Men har redan ställt in mig på det värsta så jag är beredd.

- Bring it on!!

Hoppas ni har en bättre tisdag än jag..
Kärlek & Ärtor!