Som mamma är det min stora uppgift här i livet att lägga en så bra grund, som möjligen går, för mina barn. Som mamma är mitt största ansvar, att se till så att mina barn får en god uppfostran, där de lär sig skilja på rätt och på fel.. Jag ska också som mamma, vara den som ger mest kärlek, tryggast famn.. kanske inte alltid den godaste maten..?! men ALLTID respekt och tillit. Jag ska lyssna på de mest oviktiga saker.. då det kan vara det viktigaste i världen.. Kanske inte för mig, men för mina barn.

Jag ska rätta, när det blir fel. Berömma när det är rätt. Pusha på när det går trögt och höja när det är lågt. Jag får lov att bli arg, men måste alltid kunna säga förlåt. Jag måste vara rättvis, konsekvent, ärlig och kärleksfull.. Det får inte vara för strängt, men inte heller för pjalligt.

Jag ska skydda mina barn, från allt ont, men låta dem få utforska livet.. Jag ska lära mina barn, att handskas med världen, då det kommer en dag då de lämnar boet och ska klara sig själva.

Som mamma är det en hel del att tänka på.. och helt ärligt kan man nästan bli lite rädd, när man får, svart på vitt, om hur mycket det egentligen är som krävs.. av en mamma.. Har du sedan fler än ett barn, är det allt gånger antalet barn.. Ja.. och så har man ju allt det där man ska göra för sig själv också.. och för sin eventuella partner.. och för sina syskon.. föräldrar.. morföräldrar.. farföräldrar.. svärföräldrar.. kusiner.. vänner.. arbetskamrater.. osv.. osv..

Jag skriver inte detta pga att jag känner någon press, eller för att jag tycker att det finns för många krav.. Jag skriver detta, helt enkelt, bara för att jag ville påminna mig själv.. om hur FRUKTANSVÄRT LYCKLIGT LOTTAD JAG ÄR.. att jag har fått den stora gåvan.. att få TRE, helt underbart, perfekta barn!! Alla tre med sin egen personlighet.. Jonathan, med sitt goda hjärta, som är så mån om allt och alla.. Charlie, med sin enorma vilja och sin otroliga förmåga till att tro sig själv vara kung.. *smile* Och Jasmine, ett charmtroll utan dess like, med ögonfransar som förmodligen kommer att bli pappas fall..?!

Ja, det är jättekrävande att vara mamma, men jag skulle inte vilja byta bort en sekund! Alla konflikter som uppstår, alla tårar som fälls, alla måsten som helt enkelt bara måste göras.. Allt gnabb och tjabb, gnat och tjat.. Alla suckar i världen.. ALLT ÄR VÄRT VARENDA SEKUND TILLSAMMANS MED MINA BARN!!

Jag har sagt det förr och jag säger det igen.. Jonathan - Min anledning!

Charlie - Mitt hopp!

Jasmine - Min glädje!

*Observera, att jag skriver "mamma".. och det är för att jag är just mamma..

Men allt det jag skrivit gäller så klart papporna också! Alla har vi våra roller..

Oftast är de olika.. men alla är lika viktiga!*

Jag var sketa-arg igår.. men jag har haft en riktigt bra dag idag.
Kvällen kändes mindre lyckad dock, när jag fann mig själv hysteriskt gråtandes.. gömd ute på balkongen, då Tomas var här och pojkarna likaså.. Men.. jag lyckades tillslut få stopp på floderna. Och jag lyckades ta mig in på toaletten, utan att bli sedd. Och med hjälp av en hel jädra massa självpepp.. toapapper i längder.. och en del smink, blev jag människa igen och kunde gå ut och göra pojkarna sällskap i soffan..

Nu är klockan alldeles för mycket.. igen.. Men jag har i alla fall krupit ner i min säng.. vilken är mycket behagligare att somna i, än att vakna på soffan..

- Imorgon är en ny dag! Och blir den bra.. ska jag njuta av varje sekund..!
Blir den mindre bra.. låter jag den passera och hoppas på en bättre morgondag..

God natt..