God kväll i stugan.. Om stugan står kvar det vill säga..?!
För det var ju ett himmelens blåsande ute..!!

Började faktiskt blogga, mycket tidigare idag.. men eftersom barnen sprang runt benen och koncentrationsförmågan därav inte var på topp.. tog jag en paus. Lite senare fick Charlie spela på plattan.. och när jag skulle återgå till mitt halvskrivna inlägg, hade Charlie lyckats radera det jag redan hade skrivit och jag tappade inspirationen.. *suck*

Det handlade om barnen.. det jag hade skrivit.. Mina egna barn alltså.. Saknaden och längtan efter dem, under den gångna veckan.. Jag tänker inte ens försöka skriva om det igen, eftersom "nuet" är borta så som känslan jag hade när jag kom hem till Tomas tidigare idag och började skriva.. Men jag ger er bilden som jag satte ihop.. så får ni i alla fall en hint om mitt raderade inlägg..

- Ett kollage av bilder på Jasmine, som somnade sittandes tätt intill mig i soffan, där vi satt och "farmade" tillsammans, på plattan..

Jonathan och Charlie var väl glada över att få träffa mamma igen, men "Mina Jasmine" hade nog saknat mig aningen mer.. Kanske för att hon inte är lika van (?!) som pojkarna, i det här med att inte ha sin mamma närvarande hela tiden..?! För från stunden då jag kom hem till Tomas, i stort sett fram tills det att hon gick och lade sig, höll hon sig intill mig hela tiden.. *kärlek*

Jaja.. Det är lördag, drygt en timme till.. innan klockan slår över till söndag.. Sista dagen innan ny vecka.. som innebär MIN vecka tillsammans med barnen.. Jippi..!!

Ni ska veta att det känns underbart att äntligen kunna få känna en sådan glädje igen, då jag under min depression tyvärr såg dessa veckor mer som en "tyngd" än lättande glädje.. Något som man helst inte vill erkänna, speciellt inte som förälder, men som faktiskt är sant.. Inte för att kärleken har varit mindre, på något sätt alls.. men för att jag har haft det nog så svårt att ta hand om mig själv under denna tid.. och för att, som alla förstår, hoppas jag.. tre barn kräver sitt.. Sen å andra sidan var det egentligen inte barnen i sig som var det jobbiga.. Det var alla tider som skulle passas, som sabbade min funktion i tillvaron.. Stressen har en galen kraft, när den väl tar över.. och allt som en gång var du, är som bortblåst..?!

Bara en sådan sak som att ta ett enkelt beslut..?! Att ta ställning, bestämma och svara på en enkel fråga.. "Vad ska vi ha till middag idag?" kunde få mig att tappa allt.. och jag kunde bli totalt blank och bara stanna, sluta fungera.. stint stirrandes ut i tomma intet..?! Eller som när minnet svek mig.. HELA TIDEN?! Jag kunde stå och lyssna på någon/ något.. och två sekunder senare, inte ha en aning om vad jag precis hade hört..?! Än mindre kunde jag komma ihåg sånt som till exempel vantar till mina barn.. Som på grund av mitt bristande minne fick låna vantar, eller i värsta fall, frysa om händerna..?!
- Inget att rekommendera, varken för, som eller till en trebarns-mamma.. (Eller för någon annan levande själ heller, för den delen..) *Usch* Alla dessa små, eller ibland större missar, fick mig att känna mig som en ännu sämre människa och som en fruktansvärt dålig mamma..

Galet dock att det inte är mer än typ en månad sedan, som hela mitt inre kunde frysa till is på detta fruktansvärda vis, vid allra minsta motgång..?! För idag när jag mår så bra som jag gör, känns det nästan som om allt bara var en hemsk mardröm, som jag nu har vaknat upp ifrån.. Men jag har gjort resan! Det tog cirkus ett halvår innan jag började känna att mitt inre väsen började opponera sig.. Det tog ytterligare tre månader innan jag förstod att jag nog var tvungen till att göra något åt det.. vilket tog nästan en månad till, innan jag fick min sjukskrivning..

En månad sjukskrivning.. (En välbehövlig paus..) i kombination med antidepressiv medicin och samtalsterapi.. En massa, massa hjälp med barnen från Tomas.. och ett nytt jobb.. och sen var det klart..?! *hahaha* Det låter ju nästan som om jag hittar på, men det tog nog inte mer än två månader, från det att jag fick läkarens diagnos "Depression" till att komma på fötter igen..?! Jag vill hylla nätverket runt omkring mig, men jag är fullt medveten om att det mesta och största kommit från mig själv..!!
- För utan min egen drivkraft och egentliga vilja, hade det tagit mycket längre tid!
Jag går inte ens på mina antidepressiva längre..?! Om jag nu får skryta lite om mig själv..?! Och det får jag ju såklart, eftersom det är min "freaking" blogg.. *smile*

Hej hopp, vad jag spårade ur "barnakärlek".. som jag började inlägget med..?!
Rakt ut ur spår.. och rakt in på depression..?! Men ja, det är ju så jag fungerar..?!
Och det är så min blogg fungerar.. Jag tänker.. Jag skriver.. Tankarna runt allt annat slutar inte, bara för att jag skriver om något specifikt.. utan de flyter på under tiden som jag skriver.. och liksom rinner ut i fingrarna och skapar dessa sidospår..?! Eller nått..?! *hahahaha*

Jaja.. Nej men jo.. Vad?!
Klockan är nu kvart över söndag.. och detta betyder att jag har suttit här och bloggat i över en timme..?! Ett litet inlägg (?!) som kompensation för det tidigare raderade inlägg om kärlek, längtan och saknad gällande mina underbara tre.. som blev mer som en roman, än en snabbis..?! (Hoppas ni inte hade bråttom, när ni satte er ner, för att läsa här lite snabbt..?!!)

- Man vet aldrig vad som händer..!! Man kan planera sig gråhårig, men vad hjälper det..?! Våga vara oberedd.. införstådd med att det som sker, det sker.. Och att det är absolut helt fantastiskt underbart om man bara tillåter sig själv att njuta av livet.. Våga vara..! Kasta dig handlöst ut i det oplanerade, outräknade.. Tillåt dig att misslyckas, då detta egentligen är blivande kunskap, även kallat livserfarenhet.

Tack för att du finns!
Kärlek & Ärtor! Pussar & Karma!

Lunchen är avklarad och det har blivit dags för mig att ta rast.. Tar mig ut i solen och går en kortis.. och passar på att ta ett första.. (och andra..) bloss, sedan jag började jobba imorse kl 07:30..

Det må hända att jag fortfarande kan anses vara en "äcklig rökare"..?! men jag är i alla fall en betydligt, mycket mindre sådan, sedan jag började på mitt nya jobb..!! *smile*

Nu in och en snabbis kaffe.. sen är det på det igen..
- Tjoho..!!

Slutade jobb, för drygt en timme sedan.. och har sedan dess att jag kom hem, redan hunnit slänga in en maskin tvätt, vara ute med hunden och pratat med Tomas i telefon..

Det har varit en fartfylld dag, med en massa barnnamn och rutiner att lära in.. Riktigt roligt, att äntligen få träffa några av barnen..!! På måndag ska alla vara tillbaka från sin ledighet och först då kommer jag att få chansen till att få träffa de alla.. En alldeles lagom bra start dock.. att få mjukstarta med inlärningen av namnen i lagom mängd.. *smile*

Nu måste jag kasta mig ner i tvättstugan igen, då jag lite spontant fixade min tvättid, lite hipp som happ, när jag kom hem från jobb idag.. Hinner bara med en maskin, då passet slutar klockan 19.. Men en maskin är väldigt mycket bättre än ingen..!! Speciellt när man saknar sina T-shirtar..?!!

Kärlek och ärtor till er!
Vi ses!!

Det är torsdagen den 8/1-2015.. Elvis Presley's 80 årsdag, om han hade varit i livet.. Tioårsdagen sedan stormen Gudrun härjade loss och skövlade halva Småland.. Och dagen efter det fruktansvärda terrordåd, som drabbade Paris / Frankrike igår..

Jag sitter redo, på balkongen.. och blossar i bitande kyla.. Förvisso bara -2 grader, men ack så kallt i vinden..?! Hunden ska ut.. och jag förmodar att jag får följa med henne..?! Sen är det jobb som gäller.. *smile*

Jag hoppas att ni får en bra dag, trots väder och vind.. och allt hemskt som händer i världen..
Puss & Kram

Har du någonsin haft den där känslan.. som kan ligga lite som i en skugga, men som ändå finns där på något sätt, när du är iväg någonstans..?! Du tror att allt är okej.. Du till och med intalar dig själv om att allt är bra.. Men ändå känns det som om något saknas..?! Och på något konstigt, nästan omedvetet sätt, ligger det en längtan efter något..?! Lite som att längta hem, men utan att veta om det.. förrän man kommer hem..?!

PRECIS så har det varit för mig.. Fram tills idag..!! För idag mina vänner.. kom jag hem!!! Ja, jag kan inte beskriva det på något annat sätt.. för "Åh, villken toppendag jag har haft, på mitt nya jobb, idag!!"

Det är som om jag kan se färger igen..?! Det bubblar i kroppen av glädje.. och det fullkomligt stormar av ide'er i mitt huvud, som trängs om att få komma ut först.. och bli verklighet..

- Såhär inspirerad har jag inte varit på flera år! Helt galet! .. på ett bra sätt alltså.!!

Att få känna sig så välkommen, som jag har fått göra idag.. är helt och hållet.. bara underbart!! Inte för att det var något större ståhej, runt min ankomst.. men känslan från mina nya, allra närmaste arbetskamrater har verkligen boostat mitt ego..! Bara som en sådan sak, som att få höra, att dem har sett fram emot denna dag.. (min första dag) .. lika mycket som jag har.. känns helt fantastiskt!

Att kunna göra succe' med udda strumpor, trots mitt behov av svart kaffe och nikotin.. är som en välsignelse sänd från ovan.. Att kunna.. och få lov att vara sig själv.. in good and in bad..

- LOVELY!!

För det är ju faktiskt så.. att varje arbetsplats har sin unika jargong.. och som nykomling är det näst intill omöjligt att veta precis vad som gäller.. Det är egentligen inte förrän man själv står där, som man kan veta om det känns bra eller inte..?! Så klart att man måste vara beredd på förändringar.. Nytt är alltid nytt.. men det förändrar ju inte läget om att allt blir väldigt mycket lättare.. om man inte är totalt ensam om att.. dricka kaffe..!! *smile* Ja ja, ni fattar.. *hahaha*

I alla fall..

En sjutusan till bra start.. med planeringsdag för alla, då jag fick träffat alla, utom en, av personalen.. Lite gnutta besviken, till en början, då det visade sig att jag inte skulle få träffa några barn, eftersom alla fortfarande var lediga.. men super-duper-bra ändå.. då jag fick hela dagen till personalen och genomgång av lokalerna istället.. Och tack vare detta.. kan jag längta lite till.. tills imorgon då jag får träffa de små..!!

Ja.. Det var lite om min första, fantastiska dag.. på mitt nya, fantastiska jobb.. Kan ju tilläggas också att resan till och från jobbet känns betydligt mycket smidigare nu än tidigare, då det inte alls är samma galna trafikstockningar, som jag annars alldeles för ofta, brukar fastna i.. Hipp hipp hurra! Som en sten fallen från mitt hjärta..?!

Riktigt roligt också.. att så många har ringt mig ikväll, för att höra om min dag! Och tack för alla fina "Lycka till" hälsningar som jag har fått via facebook..!! Och sist, men absolut störst.. Ett stort TACK, till mina nya, fina arbetskamrater, som får mig att passa in.. som handen i hansken.. på min nya "plats"..!!

Innan jag avslutar dagens inlägg, måste jag också.. bara säga det.. att eftersom mitt nya jobb är inom barnomsorgen, finns det tusen.. (om inte fler?) bestämmelser och regler, gällande sekretess.. vilket jag har full respekt för..(!!) Så därav kommer jag inte skriva så mycket mer ingående om just mitt jobb.. Absolut inga namn, eller specifika fall.. Men precis som tidigare.. kan och kommer jag att skriva om sånt som rör mina egna reflektioner, känslor och tankar.. Men som sagt.. förvänta er inte för mycket vad gällande just mitt arbete..

Och med det sagt.. tackar jag för ordet.. för idag.

Tiden tickar iväg och det är alldeles strax dags för att krypa till korgs igen.. Men istället för att tänka på allt som jag inte har hunnit göra idag.. tänker jag på det jag faktiskt har gjort istället.. För att ta några exempel, så har jag ju faktiskt varit ute på en något längre runda, än vanligt, med Bella. Jag har postat brev. Ätit. Diskat. Pratat i telefon. Spelat en stund på plattan. Kollat en stund på Tv. Lite pyssel. Lite choklad. Och ja.. there you have it.. tre och en halv timme, efter jobb.. *smile*

Nu snart, alldeles strax faktiskt.. en sista runda med Bellis, sen..

- Sova, sova, säng, säng, säng.. Kudden kallar, med andra ord..

Ha det bäst! God Natt & Sov Gott..!!

Klockan är kvart över 08.. och jag sitter i bilen, utanför min nya arbetsplats.. Redo för att gå in!

Ha en super-duper-bra onsdag mina vänner.. Så ses vi sen..!!

Puss & Kram

Så var det snart dags..
Imorgon kommer dagen, som jag med nyfikenhet och spänning, sett fram mot, sedan jag sa "tack och hej" till fabriken.. för cirkus två veckor sedan, då jag gick på julledighet.. Två veckor går fort.. men det känns, tack vare min längtan och förväntan, som om jag varit ledig längre än så.. Och med detta kan jag väl bara anta att jag är riktigt uppvilad och redo för mitt nya äventyr..?!

Sjukt taggad, har jag under dagen sett till så att jag har allt framplockat, som jag behöver ha med mig inför morgondagen.. Lite sådär (?!) att jag inte gjort klart mina roliga inneskor, men det ska nog gå bra ändå.. *smile*

För övrigt har det varit en ganska så lugn och behaglig dag.. Jag har inte gjort något värst vettigt, men jag har börjat ett nytt projekt, att göra en vägg- (eller fönster-?) dekoration, som jag fick en idé om igår.. Den är inte riktigt klar än, då jag tog en paus för att fixa mina naglar.. men jag är ganska så säker på att den inte går någonstans och att jag därför kan fortsätta senare, när jag får en stund över..

Nu ska jag ut med hunden.. sen ska jag förbereda det sista inför morgondagen.. innan jag går och gör mig redo för sängen..

Tänkte egentligen inte visa er förrän den var klar, men.. jag kan inte låta bli..
- Därför.. här ett smakprov på mitt halvfärdiga projekt.. *smile*

Sorry, för en taskig bild, men det blir aldrig bra foto, när man plåtar med plattan..
- Den ser inte så stor ut, men den är nog 45x65 cm cirkus, så den är relativt stor ändå..
Gjord mestadels av ståltråd.. men även pärlor och band..
Mmmh.. Det blir nog bra när den är klar..?! Vi får väl se..?!

Nej.. Som sagt.. Nu ska jag ut med doggy..
Vi ses imorgon..
- Jag måste ju få berätta om min första dag på jobbet..?!!

Puss & Kram!

Imorse fick jag ett uppvaknande som hette duga, när charlie kom in i sovrummet med orden: "Mamma hjälp.. Jag har näseblo.." (Näseblo - skånska för näsblod.. mest så att alla förstår.. *smile) 

Gissa om jag kom upp ur sängen.. och gissa om det tog mer eller mindre, än två sekunder..?! Galet! Men när vi väl kom in till handfatet på toaletten, kunde jag konstatera att det redan hade slutat rinna.. och att det "bara" var att tvätta av det blod som nästan torkat.. i ansikte.. på armar.. händer.. och ben..?!!!

Jasmine, som oroligt följt efter sin bror, stod och tittade på under tiden..

Aningen förskräckt i synen av allt blod, men ändå lugn i frågan om vad som hade hänt..

Till skillnad från de gånger som Jonathan fått näsblod, hade det inte hunnit komma något blod i sängen, vilket kändes som en befrielse.. I Jonathans fall, brukar det innebära total sanering, av i stort sett allt som kommit i hans väg, mellan kudde och handfat..?!

Nåväl.. Lite kaffe på det, så var dagen igång.. *smile*

Jag ska packa ihop mina grejer, som jag har haft med mig hit inför julledigheten, som vi spenderat mestadels här hemma hos Tomas.. Dator, platta, sminkväska, hårgrejer, kläder och pyssel.. Mmh, många saker blir det..?! 

Just nu är Tomas iväg.. Ett ärende inom jobb och ett besök i affären.. men så fort han kommer hem, är min tanke att jag ska dra mig hemåt.. Har en massa plock, som jag skulle vilja få undan.. En del telefonsamtal att ringa.. Och en tvätt-tid hade inte skadat..?! Det har varit en behaglig ledighet, tillsammans med familjen.. men nu är det dags för verkligheten igen.. och det ska faktiskt bli riktigt skönt att få komma hem igen!

- Japp! Så är det..

Nu.. MER kaffe.. och som sagt, packa..

På återseende!

Några bilder i kollageform, från juldagen 2014, på mig och Charlie.

(Klicka på bildrna för större format)