Tanken var att jag skulle äta en glass (eller två..) när jag kom hem efter 10,5 timmar på jobb och efter att ha varit duktig och handlat på vägen hem.. Trött som ett as, både i huvud och kropp.. MEN.. Det blev två glas rött istället..?! (Kallas vardagslyx, alternativ alkoholism.. take your pick.. men så är det!)

Nu har jag musik i öronen och målarfärgerna är på väg att plockas fram..??!!
- Shit!! Jag skulle ju gå och lägga mig?!!
(Skulle kunna skylla på mycket, men håller mig till ursäkten att: jag är jag..)
Jag vet att det är HELT fel enligt ramen, alla normer och regler.. men va fan..?! (Ursäkta min franska..) men jag älskar att vara jag..!!
- Aldrig vanlig! Aldrig som de andra! Bara som jag!!

Kärlek & Ärtor!!

Det är alltid lika pirrigt att träffa en ny psykolog.. Det känns liksom konstigt, i tanken på hur man ska presentera sig..
Samtidigt som man vill göra ett gott intryck, som man brukar i nya möten, ska man prata om hur djävligt allt kan vara..

Jag är säker på att de flesta psykologer är vana vid de olika typer av förstagångsmöten som finns och att de säkert har en mall att utgå ifrån beroende på personligheten de möter.. men för en utåt sett stark personlighet som min egen, känns det alltid jobbigt att blotta sina inre demoner.

Jag är positiv, men jag måste gnälla. Jag är lycklig och tacksam, men samtidigt söndrig och vill ha mer.. Striderna mellan mitt inre och yttre är vardagsmat och bilden som jag ständigt kämpar med att inte visa utåt är vid sådana här möten den bild som ska ha företräde..

Men mötet gick bra. Jag gillade min blivande psykolog (A.) och hennes målinriktade sätt att handskas med min stundtals tystnad. (Jag har träffat några stycken, psykologer alltså, genom livets gång.. somliga bättre än andra.. så jag vet att de finns i många olika styrka.) Den senaste jag hade var mer som en avlastningplats där jag fick kräka av mig, upplevd som lite rädd för min starka personlighet, mer än en uppbyggare som kunde ta tag i mitt inre och banka vett i mina demoner.. något som jag vill tro (och hoppas på) att A. kommer att lyckas med..?!

Hur som helst.. Min psykodynamiska behandling är äntligen igång och jag upplever redan mig själv se livet lite annorlunda för stunden..

Må kraften vara med er!
Kärlek & Ärtor!!