Det är ett tag sedan jag hittade en lapp i Jonathans rum. Den låg i fönsterkarmen när jag skulle öppna hans fönster. Eftersom jag inte ville snoka, så jag lade den bara åt sidan så att den inte skulle blåsa ner av vinddraget. När jag senare kom in i rummet igen för att titta till Jonathan och stänga till fönstret, såg jag att lappen var tillbaka på samma ställe i fönsterkarmen.. ?!

Jag fick en känsla av att Jonathan ville att den skulle bli sedd och tog därför lappen och läste:

"Käre tanfe jag undrar vart mina tender tar i vägen.

Skriv till baka på sama lap"

- Åh vad det är härligt med 7-åringar!!

Jag blev varm av lycka i hela kroppen, men fick snart lätt panik, då jag inte visste vad jag skulle svara.. Jag ringde min mamma..

Tillsammans kom vi fram till att tänderna mals ner till ett pulver som tandfen sedan använder för att kunna ge barn drömmar och hopp..

Eftersom Jonathan känner igen min handstil, skrev jag svaret med pyttesmå bokstäver.. och tänkte "Det får bära eller brista." Sedan lade jag tillbaka lappen i fönsterkarmen och puttade på den så att det skulle se ut som om lappen hade trillat ner..

Dagen efter kom Jonathan med lappen i handen och frågade vad det stod. "Det är så små bokstäver, mamma, så jag kan inte läsa det." sa han och tittade förväntansfullt på mig. *shit, shit, shit* tänkte jag..

Jag spelade lite frågande när jag fick lappen i min hand. "Vad är detta? Har du skrivit en lapp?" frågade jag, innan jag läste hela lappen högt.

När jag läst klart tittade jag på Jonathan, som tittade på mig och sa:

- Jahaa..

Sedan tog han lappen och gick tillbaka in till sitt rum.

Tomas som satt i soffan mittemot tittade på mig och sa:

- Att du lurar ditt eget barn på det viset.. och så log han..

*Hi hi hi* Ja, visst är det härligt.. En total seger för mig, då jag verkar trovärdig, men störst seger för fantasin, som tack vare mig får leva kvar ett litet tag till i Jonathans värld. Tids nog kommer Jonathan på att allt bara är hittepå och det ska han ju göra.. men till dess får han vara den söta, lilla, oskyldiga 7-åring han är och tro på historien om den lilla "tanfen".

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag har tagit bort mitt förra inlägg. Ber om ursäkt och yrkar på sinnesförvirring..  - Kärlek & Ärtor till alla!      ...

  Idag har jag haft en hel rad av tänkbara rubriker att blogga om.. fram tills nu..?! Så jag skriver bara några rader om hur tacksam jag är för att jag har så fina barn. Jag är så stolt över alla tre, att jag skulle kunna spricka emellanåt.. Känner...

  Igår var jag i Åkarp med uppdrag aniktsmålning för barn. En givande uppgift en solig lördag, för mig som pedagog och konstnär..    Man skulle kunna säga att det är den perfekta kombon..?! Även om ansiktsmålning är något helt annat än akryl ...

  För ett halvår sedan kunde jag knappt hantera frågan. "Vad ska vi äta idag mamma?"   Idag kör jag och handlar efter jobb.. åker hem och packar in matvarorna i kylen, för att sätta mig i bilen igen och köra bort till fotbollsträningen som jag ...

  Jag har ändrat runt lite i menyn och uppdaterat några texter.. Och jag firar att jag varit driftig som attan under dagen..    Först jobb, med start 7:30.. som jag överlevde.. ?! (Bara det är en bedrift..) Sedan lyckades jag hitta ett spec...