Hela den här dagen har varit skum..?!

Ont i huvudet, redan från det att jag vaknade.. så jag håller på att kräkas..

Och känslig så in i Norden.. nästan lite jumpy, till och med..?!

Det började redan i morse, när jag satt i bilen på väg till jobbet..

Jag har ju lånat och kört min pappas bil, sedan jag blev tvungen att göra mig av med min egen, för en tid sedan.. men det var först i morse, som tanken slog mig "Tänk så förargeligt det hade varit om jag hade kört och krockat den.. nu.. såhär bara några dagar innan jag ska lämna tillbaka den.. (Sker på lördag) "Snabbt följt av nästa tanke.. "Ja, skulle det hända så skulle det väl vara just nu..?!" 

Jag stannade i korsningen, som alla andra morgnar.. Jag svängde.. körde igenom rondellen.. och ut på motorvägen.. som alla andra morgnar.. Det var fullt med bilar överallt.. kom nästan upp i 90 km/h där jag hamnade i kö.. från påfarten.. I den andra körbanan, svischade den ena bilen, efter den andra, fram i 100-110 km/h.. och det var stört omöjligt att komma in imellan.. Fyra, fem.. kanske sex bilar längre fram, kunde jag skymta ett släp, mellan alla bilar.. Vet inte varför jag såg just det..?! Inte heller varför jag lade någon betydelse på att jag sett just ett släp..?! Vi snackar trafik i drivor..! Jag såg släpet igen.. och igen.. och plötsligt uppfattar jag att bilen, en ganska så stor personbil, som drar släpet, slirar från den ena körbanan till den andra.. och tillbaka igen..

Det gick så fort allting.. och jag vet inte riktigt hur jag ska kunna förklara det.. men varje sekund.. kändes som om i slowmotion.. och ändå var allting över i ett ögonblick.. Och trafiken som fullständigt forsat fram, stod helt stilla.. Och stoppet liksom välde bakåt.. som i en lavin nerför ett stup..

- Nej.. Jag krockade aldrig med min pappas bil.. men oj, vilken gigantisk smäll det hade kunnat bli..?! Minuten senare, var jag på spåret igen.. 30.. 60.. 70.. 90.. 100 km/h.. mot jobb.. Det var först när jag hade kommit en bit, som jag kunde känna hur jag började skaka i kroppen.. och jag fick lämna mina 100, för att lägga mig i 85.. för att hämta andan.. "Shit, vad hände..?!"

- Jag tror.. att personbilen med släpet, tröttnade på att ligga i den så kallade "långsamma filen" och att den gasade på lite, för att komma ut, in imellan de lite snabbare bilarna.. i den andra filen.. (eller ja, körbanan.. ni fattar..) och att släpet, pga. detta, slirade till och börjde vobbla, vilket fick personbilen att tappa kontrollen..?! Jag bara gissar alltså, för jag vet inte.. Och jag kommer förmodligen aldrig att få veta det heller..?! Jag vet bara, att vi var många som "kom undan" idag..?!

Detta har på något sätt format resten av min dag..?!

Det har varit många: "Tänk om..?" Och en del: "Varför?" Men mest tankar om nära och kära.. Relationer till människor.. Värdet i andra.. Andras värde i mig..?! Djupt..?! Ja, ganska så faktiskt.. men så små vi är här på jorden.. i livet..?! Är det dags, så är det dags.. Vi har ingenting att säga till om..?! Det kan "smälla" när som helst..

Ta bara den förödande tragedin, som inträffade i lördags, på Rosengård.. Lägenhetsbranden, som krävde livet på en liten femårig flicka.. En händelse som berörde.. och som fortfarande kan få mig till tårar.. då jag och barnen, kunde se hur lågorna slog upp mot himlen, från min balkong.. Och efter att ha tjaffsat med min femåring - Charlie, en hel dag, fick jag reda på att en annan mamma, i samma stund, hade förlorat sin..?! Fruktansvärt!!

Det händer hela tiden.. Människor lider.. svälter.. blir misshandlade.. dör..

Orättvisor.. Naturkatastofer. Krig. Familjetragedier. Trafikolyckor. Sjukdomar. Brott.. ?! Det finns överallt.. och som sagt.. Det händer hela tiden.. Jag personligen, klarar inte av att hantera alla dessa förödelser dagligen, därav att jag läser tidningen eller ser på nyheterna på tv väldigt sällan.. Jag är alldeles för känslosam för att inte bry mig.. och mår därför bäst, av att inte veta.. Men ibland kan man inte skärma bort verkligheten.. som i morse.. och då blir det väldigt djupt..?!

Nu ikväll, när jag skulle gå ut sista rundan med hunden, kom jag än en gång att tänka på min fina familj, som denna veckan är "på andra sidan korsningen".. hemma hos Tomas, då det är hans vecka med barnen.. Mina tre underbara barn.. och Tomas.. Och jag vet inte varför, men jag fick en konstig känsla.. Inte för att jag blev orolig för barnen.. men lite konstigt, tycker jag nog att det är.. att Tomas inte har ringt under hela kvällen..?! Samtidigt så vet jag.. att jag mycket väl kan spela mig själv ett spratt.. genom att låta mina tankar få flyga fritt.. Men faktum är att dagen faktiskt började med en magkänsla.. och den visade sig, ju att faktiskt vara rätt..

- Jaja, det svaret kommer med tiden.. om det varit något eller inte.. så har det alltid varit, i alla fall för mig.. Sen om det kallas magkänsla, eller änglavakt.. eller något annat.. konstigt.. (?!) kan jag inte svara på.. Men jag VET att jag ska lyssna till det jag "känner/hör/upplever".. för som sagt.. än så länge, hade det aldrig varit fel..

- Var rädda om Er.. och ta hand om varandra!

Kom ihåg att vi bara lever en liten stund här på jorden..

.. så varför inte göra det till den bästa stunden..?! Puss & Kram

 

Anna

17 maj 2014 17:19

♥
Du är så bra på att sätta ord på... Beskriva. Måla. Förmedla.

Känner igen mig själv så jävla väl i dig.
Den där känsligheten.
Jag vet precis.

Blir berörd, av dig.
Du berör, mig.
Att beröra och bli berörd, är bland det vackraste jag vet.

Tack!

Jenny-Blue

17 maj 2014 20:20

?? Tack själv !!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag har tagit bort mitt förra inlägg. Ber om ursäkt och yrkar på sinnesförvirring..  - Kärlek & Ärtor till alla!      ...

  Idag har jag haft en hel rad av tänkbara rubriker att blogga om.. fram tills nu..?! Så jag skriver bara några rader om hur tacksam jag är för att jag har så fina barn. Jag är så stolt över alla tre, att jag skulle kunna spricka emellanåt.. Känner...

  Igår var jag i Åkarp med uppdrag aniktsmålning för barn. En givande uppgift en solig lördag, för mig som pedagog och konstnär..    Man skulle kunna säga att det är den perfekta kombon..?! Även om ansiktsmålning är något helt annat än akryl ...

  För ett halvår sedan kunde jag knappt hantera frågan. "Vad ska vi äta idag mamma?"   Idag kör jag och handlar efter jobb.. åker hem och packar in matvarorna i kylen, för att sätta mig i bilen igen och köra bort till fotbollsträningen som jag ...

  Jag har ändrat runt lite i menyn och uppdaterat några texter.. Och jag firar att jag varit driftig som attan under dagen..    Först jobb, med start 7:30.. som jag överlevde.. ?! (Bara det är en bedrift..) Sedan lyckades jag hitta ett spec...