Det känns lite galet nu, av olika anledningar.. Mest galet är nog att jag inte har sovit något på nästan 19 timmar.. (Räknat från 23-tiden igår)

- Ja, det blev lite crazy, när jag somnade på soffan igår, nästan direkt hemkommen från jobb.. och vaknade, som sagt, igen strax efter klockan 23.. Innan jag hann reagera, var klockan 01:30 och jag insåg att det var bättre att hålla sig vaken än att gå och lägga sig igen.. Skulle nämligen vara på jobb klockan 06, då jag hade öppningen idag. Och som alla vet (borde veta vid det här laget) så är jag inte den som har lätt för att komma upp på morgonen.
- Tre koppar kaffe och aktivitet, i form av virkning, höll mig vaken och fortare än vad jag hade trott var det dags att åka till jobb.

Tanken var att jag skulle vila en stund när jag kom hem idag istället, men så blir det ju sällan som man tänkt.. och jag är fortfarande o-soven..?! *smile*

En annan faktor till att det känns lite crazy, är att jag och Tomas ska på date ikväll.. Vi ska gå på bio, bara han och jag, för andra gången i vår gemensamma historia tillsammans.. Vilket är galet på fler än bara ett sätt..

Nåväl.. Snart kommer barnvakten, världens bästa farmor.. och det är dags för mig att fixa det sista..

Önskar eder alla en skön fredag!
Kärlek & Ärtor.

Ja jag vet att klockan är mycket och att jag borde ligga i sängen redan.. Men eftersom det inte ligger någon och väntar på mig, passar på att tacka för en helt sagolik helg, tillsammans med alla mina tre barn, hemma..

Helt utan några planet eller krav har vi spenderat, så gott som hela helgen, åt mys med allt vad det innebär.. För att dra några exempel har vi bland annat varit i leksaksaffären och tittat, provat, känt, klämt och fantiserat oss om att ha, en massa leksaker. Vi har ätit ute. Vi har spelat spel. Vi har tittat på film(er).. Ätit godis, lagat mat, frossat i fruktsallad med glass, blåst ägg, ätit pizza i soffan.. Vi har badat, pratat, läst sagor, diskat, städat under sängen.. och bäst av allt så har vi skrattat nästan hela tiden!!

- *Älskade änglatroll! Ni är det bästa jag har gjort!! Och ni har verkligen bekräftat mig, som en bra mamma, hela veckan!!*

Imorgon, efter skolan, är det Tomas som tar över.. och det kommer att bli tufft att inte få träffa dem på en vecka.. Tack och lov för att jag har mitt fantastiska jobb, som håller mig sysselsatt och där jag får min dos av ungar!!

För .. "om inga ungar funnits så slutar jag" som Cornelis Vreeswijk så vackert uttryckte sig!

Kärlek & Ärtor!

Ps. Nu har jag någon, som ligger i min säng och väntar på mig.. Hunden vill att jag kommer in och lägger mig! *smile*

Att ha barn är härligt! Många gånger, för att inte säga oftast, är det krävande.. men oj så härligt! För det händer lite då och då, att man får en stund tillsammans, där man inser hur fantastiskt fina och roliga dessa små individer är.. Som igår till exempel, när vi kom hem från att ha varit på äventyr, med lunchmys, tripp i leksaksaffären och vardagsinköp inne på Coop. Vi hann knappt in genom dörren förrän barnen hade hjälpts åt med att ställa upp och iordning, inför eftermiddagens spel vid köksbordet..

Vi hade köpt ett nytt spel, när vi var i leksaksaffären.. och när vi kom hem skulle det testas!



Måste bara tillägga, att dessa små stunder kommer aldrig automatiskt! Man måste prioritera sin tid, alltså ta tid och ägna den helt och hållet till barnen, för att man ska kunna "få" vara med om dessa fantastiska stunder. Att se sina barn, (vilket bara är möjligt när man är tillsammans med dem) bekräftar dem.. och det är precis lika härligt för en förälder, som för barnen!! Det liksom lyser i barnens ögon och det är väl ändå det absolut viktigaste..?! *smile*

Barnen är vår framtid.. De är smarta små individer som har så fantastiskt mycket att ge.. vi måste bara låta dem..! Om vi ger, får vi tillbaka.. och då snackar jag inte om att ge dem allt de pekar på.. Det enda vi behöver ge dem, är vår tid! (Ja, klart mat och kläder och allt sånt också..!!)

- Skulle kunna skriva hur mycket till som helst, men det får bli i ett annat inlägg, för nu ropar barnen efter min uppmärksamhet och jag väljer dem..

Kärlek & Ärtor!

Det finns stunder som man blir hörd ifrån ovan..?!
Mitt liv kommer att bli bra..
Det kommer att ordna sig.

Även om jag tappat hoppet, förlorat mängder, har brist på förtroende, sörjer vidare.. Har jag en styrka inom mig som för mig framåt.. Tackar mina barn för att de finns och för äventyret vi snart ska ge oss ut i..

Kärlek & Ärtor

På dagen, som en skimrande fjäril.. På kvällen, efter att barnen gått och lagt sig, som en grå liten mus.. ett skadedjur som borde utrots..?!

Ja, jag kanske överdriver en del, men just nu känns det bara svart..

Känslan i magen sprider sig likt tjock, svart rök och fyller mitt inre med obehag..

- Jag tycker inte om känslan av ensamhet.. En känsla jag sällan drabbas av, trots att jag ofta är ensam..

Skillnaden är att den valda ensamheten är när jag fyller på med energi. Tid som jag brukar till självbekräftelse i form av skapande eller enkel avkoppling.. Att få en chans till att reflektera över bra eller dåligt.. Allt ifrån händelser och reaktioner, till känslor och tankar..

- I den valda enamheten känner jag mig trygg..

Motsatsen till min så många gånger valda ensamhet, är ensamhet jag blir tvingad till.. eller ja..?! Egentligen är den kanske inte tvingad, utan mer helt enkelt inte vald av mig själv..

Vet att det sitter i huvudet.. För egentligen är min ensamhet ikväll, precis som många andra av mina kvällar.. Men tanken påminner mig hela tiden om att även om allt är som vanligt, så är det ändå inte det..

Jag skriver i gåtor, förlåt.. Det handlar om Tomas.. Vanligtvis tror jag mig veta att han finns där, på andra sidan korsningen, om det skulle vara så att jag verkligen skulle behöva honom.. Ikväll dock, vet jag att han inte är där.. Han åkte ju imorse, som jag skrev i tidigare inlägg.. och kommer inte hem förrän på söndag..? Kan till och med bli borta så länge som till på måndag..?!

Jag låter mina tankar få vandra lite som de vill och jag blir varse om "Energin".. Eftersom jag ser ett visst mönster i min ensamhetskänsla i samband med att Tomas inte är i närheten, kan jag inte låta bli att tänka på om det är vårt "energi-band" som är brutet i och med att han har lämnat landet.. (räcker med att han åker ifrån stan, ett par dagar..) Om det ens finns något som heter "energi-band"..?! Samtidigt som jag spånar fritt.. allt för att hålla känslorna i chack.. blir jag nästan övertygad om att det faktiskt finns något mellan mig och Tomas som ligger utanför bådas vårt förstånd.. Jag tänker på det faktum att vi trots allt, dras till varandra..

Känns lite pinsam att skriva om..?! Mig och Tomas..

Inte för att jag inte är stolt, över allt som vi har lyckats att ta oss igenom.. men i tanke på att jag faktiskt kan ha fel..?! (Tyvärr fullt medveten om de små spratt livet kan spela oss om vi inte är på vår vakt..) Vi precis som alla andra, är bara människor.. Och precis som alla andra, begår vi fel och misstag..

Nåväl, hur som helst.. Jag har lärt mig att acceptera mina känslor.. både gott och ont.. Jag låter dem få ta plats, jag bekräftar de, känner de, men sen släpper jag de och går vidare.. Det blir dock aningen jobbit och svårt, när känslomönster uppstår och man liksom trillar tillbaka i något som man trodde att man hade släppt..

För cirkus fem år sedan, var Tomas iväg i Stockholm, för ett par dagar, i jobb. Och då, precis som ikväll hade jag samma känsla.. (har hänt vid fler tillfällen sedan dess)  Och då, precis som ikväll, har jag inte hört av honom sedan imorse.. Jag vet att han inte har tid med mig, att han är fullt upptagen med sitt - Ett gäng grabbar på fylleresa, så man ska väl inte begära för mycket..?! Får väl vara tacksam om de hittar hem igen..?! (Att det skulle vara en fylleresa, är kanske bara något som jag har fått för mig.. men det får man ta, när man väljer att spara på informationen..)

- Nåja, så återgår vi till att släppa känslan.. och gör något annat..

Tror att jag ska gå och bädda ner mig i min lagom stora, sköna säng.. och kanske slå på tv:n och somna till ljudet av något ointressant program.. Med hunden ihopkuren i knäväcken, får det ändå anses som en bra avslutning på dagen.. 

Hade öppningen imorse, så jag var uppe redan 04:40, för att hinna med att tvätta håret och göra mig iordning för "världens bästa fredag".. ett litet fenomen, som vi har varje fredag. *

Det känns så oerhört bra, på jobb, när man mår bra och kan smitta av sig på barnen..! Det räcker med att man är lugn i själen, så blir barngruppen också lugn.. (allt är dock relativt.. *smile*) Det körde ihop sig lite med min planering, samtidigt som jag skulle hålla i samlingen och dessutom ha förmiddagsrast, men med lugn i sinnet löste sig allt och det känns ännu bättre inombords..

Eftersom jag öppnade imorse, slutar jag tidigt och jag ser fram mot ännu en härlig start på helgen tillsammans med mina barn.. De fick sova hos Tomas i natt, pga. min arbetstid, men eftersom Tomas är iväg på "jippo" hela helgen, (åkte strax efter han lämnat barnen) så får jag och barnen hela helgen för oss själva.. Har inga direkta planer, det är ju inte min starkaste sida som förälder, men vi tar det som det kommer och eftersom vi är rätt så spontana hela högen är jag säker på att det kommer att bli bra i slutänden!

Kärlek & Ärtor!

-Åh vilken underbar dag!
Barnen är friska ,så när som på lite snörvel i näsan.. och solen skiner över vårt frostade landskap.. Helt fantastiskt vackert för ögonen att vila på!

Med alla barnen tillbaka på förskola och i skola, är jag tillbaka på jobb.. och jag fullständigt älskar det! Helt underbart att komma in genom dörren imorse och bli mött av arbetskamrater och barn, som lyste av glädje i synen av mig.. (Jag har sagt det förr, men säger det igen, "få förunnat"..)

Just nu har jag rast och jag njuter i tanken, med en kopp te vid min sida och solens varma strålar som värmer mig där jag sitter.. på en filt, på trappan utanför jobb.. Snön reflekterar ljuset och frosten på träden och buskarna tindrar..

- Jag är på rätt plats! Och i skön harmoni, ser jag fram emot eftermiddagen.. Först en stund till på jobb, innan jag åker och hämtar de absolut vackraste jag har.. mina barn..

Sköt om er!
Kärlek & Ärtor!!

Att snön gör landskapet ljusare, är ingen nyhet. Inte heller det faktum, att vi har vänt från vår mörkaste årstid och går mot ljusare tider.. Det lustiga är att jag känner hur ljuset är på väg.. Rastlösheten börjar göra sig hörd och jag söker hela tiden efter något inspirerande att göra.. Känner i benmärgen att jag vill skapa något.. Förändra.. Möblera om.. Sortera.. Städa upp.. Utvecklas.

Efter tre dagars vab, har jag hunnit göra en hel del här hemma.. Mest sådant som inte syns, likt sortering i skåp och hyllor, städning och bortplockande av julen.. men känslan av "genomfört, uppdrag slutfört" känns bra!

Idag blir sista dagen hemma, med min lilla sjukling Jasmine. Förkylningen stör henne förvisso fortfarande, men nu är det dags att återgå!

- Ha en härlig onsdag !
Kärlek & Ärtor!