Att inte ge upp är inte alltid det lättaste.. även när det gäller mig..

Jag tillhör de starkare personligheterna, men det gör det inte enklare..

Jag mår bra. Jag tar dagarna som de kommer och har förmågan av att kunna njuta av

livets små stunder.. stora, som små.. i sällskap, eller i min ensamhet..

De flesta vet nu, att jag och Tomas har separerat.. men det är inte alla som kommer ihåg

det faktum att jag faktiskt är ensam.. lämnad.. övergiven.. oälskad av mannen till mina barn..

- Mannen jag trodde jag skulle leva med, åldras med och dö med..

Anledning till att folk glömmer? Jo, för att jag mår så jädra bra..

Anledning till att jag mår bra? Jo, för att jag är så jädra stark..

Sen har jag ingen aning om VARFÖR jag är så jädra stark..?!

Visst känns det bra att höra andra säga att man är stark. Känns bra att framstå som

något positivt. Men det begränsar mig från att kunna erkänna att jag inte mår bra.

"Den största lögnen från en kvinna är: JAG MÅR BRA."

Läste det någonstans och kände att, precis så är det!

Det som sårar mycket i allt detta här är att ¨han¨ som borde känna mig mest, vid

det här laget, verkligen tror på mig, när jag säger att "Jag mår bra." Om han ens frågar..

Han säger att det är viktigt för honom att jag verkligen mår bra (för att jag är mamma till hans barn) och samtidigt som jag VET att han verkligen menar det han säger, så känns det, i min ensamhet, att han bara lättar på sitt samvete..

Min svaga sida gråter för att han lämnat mig. Gråter för att han inte har gett mig

en chans. Gråter för att han har splittrat min familj. Gråter för att han sagt att han

inte älskar mig mer..

Min starka sida säger kort och gott "fåck daj" men det ändrar inte på det faktum

att jag ändå gråter.. i min ensamhet..

 

inger

7 juli 2012 21:41

Känner verkligen med dig ska inte komma med några klycher för det gör varken till eller från, men du ska veta att jag finns om du vill vräka av dig eller bara prata. Var bor du nu?

Jenny-Blue

9 juli 2012 09:55

Tack Inger!

Det händer att jag krackelerar i mellanåt, men jag är så tacksam för alla fina människor jag har runt omkring mig, som stöttar och hjälper mig!

Ni är guld värda, varenda en av er!

Kram.

Ps. Skriver till dig via FB, så får du min nya adress där.. Ds.

 

MIG

9 juli 2012 09:35

Starka flickor gråter, starka flickor får panik, starka flickor blir arga, starka flickor blir besvikna, starka flickor.... reser sig igen! Det är skillnaden!

Jenny-Blue

9 juli 2012 09:50

Ja, så är det ju..
Tack för dina kloka ord!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag har tagit bort mitt förra inlägg. Ber om ursäkt och yrkar på sinnesförvirring..  - Kärlek & Ärtor till alla!      ...

  Idag har jag haft en hel rad av tänkbara rubriker att blogga om.. fram tills nu..?! Så jag skriver bara några rader om hur tacksam jag är för att jag har så fina barn. Jag är så stolt över alla tre, att jag skulle kunna spricka emellanåt.. Känner...

  Igår var jag i Åkarp med uppdrag aniktsmålning för barn. En givande uppgift en solig lördag, för mig som pedagog och konstnär..    Man skulle kunna säga att det är den perfekta kombon..?! Även om ansiktsmålning är något helt annat än akryl ...

  För ett halvår sedan kunde jag knappt hantera frågan. "Vad ska vi äta idag mamma?"   Idag kör jag och handlar efter jobb.. åker hem och packar in matvarorna i kylen, för att sätta mig i bilen igen och köra bort till fotbollsträningen som jag ...

  Jag har ändrat runt lite i menyn och uppdaterat några texter.. Och jag firar att jag varit driftig som attan under dagen..    Först jobb, med start 7:30.. som jag överlevde.. ?! (Bara det är en bedrift..) Sedan lyckades jag hitta ett spec...