Ja, jag vet att klockan är mycket.. och att jag borde nannat kudden redan..
Och ja, jag vet att jag inte har bloggat på överlänge.. Det är inte det att jag inte har haft något att skriva om.. Tvärtom så har det varit alldeles för mycket, varav det har blivit - inget..?! Kanske svårt för en del att förstå, men jag vet att det finns de som faktiskt gör det!!

Du kanske tycker att jag pga detta skulle kunna strunta i att blogga idag också, då en dag mer eller mindre spelar mindre roll.. men nej!! Jag helt enkelt bara måste skriva några rader idag, innan mitt möte med kudden..

Det är nämligen så.. att jag, idag, tror att jag har kommit på vad som får mig att känna mig mest levande..?! Jag har, efter en tids puzzlande, äntligen fått det stora nöjet att få träffa en jämlike.. Någon som kan förstå mina "inre demoner" och som jag kan känna igen mig i.. En helt fantastisk person, som med sin egen historia och bakgrund, har sina egna "demoner", men som precis som jag, strävar efter att "bli bättre".. Inte så mycket i att bli bättre som människa, utan mer som i att kunna se saker och ting på mer än bara ett sätt.. Att kunna acceptera sånt som man inte själv kan påverka, samtidigt som man försöker förändra det som man inte kan acceptera.. Krångligt jag vet.. men så är det!

Vi pratade och pratade, som om vi känt varandra i flera år och även om det blev väldigt personligt i mellanåt, så kändes det hela tiden väldigt tryggt.. Vi pratade mycket om intryck, mm.. och jag måste säga att efter vårt möte, när jag kommit hem och satt mig ner i soffan, kunde jag inte hjälpa att fortfarande känna..?! För första gången, kunde jag liksom skilja på vad som får mig att känna mig mer levande.. och på vad som är dess motsats.. Detta möte gjorde alltså ett jättestort intryck på mig! Så stort att jag för första gången, kände att det kanske var lite mycket att bearbeta..?! In a good way!! men ändå.. mycket.. och stort!!

*Hahaha* Helt galet! Men underbart!!
-Så nej.. Detta hade INTE kunnat vänta tills imorgon.. även om tiden på dygnet, hade varit mer passande då kanske..?! TACK ANNA!! För en helt fantastisk upplevelse! Inte bara för att äntligen få träffa dig "live".. utan för att du gett mig en sådan "kick".. Ruset håller fortfarande i sig, men sängen ropar.. Är ganska så övertygad om att jag kommer att känna mig lika upprymd imorgon, så jag låter sömnen få ta över nu..