Halloj!

Ja, jag försökte ju ge er en bild, sist jag skrev.. men det gick inte riktigt som

jag hade tänkt mig..?! (vilket det sällan gör egentligen..?! *hi hi hi*)

Jag försökte några gånger.. men gav sedan upp, då jag kände att jag hellre firade

midsommar, än att klydda vidare med något som ändå inte verkade gå min väg..?!

Hur som helst.. Nu sitter jag i alla fall vid en riktig dator.. och inte med en liten

"pyttetelefon".. utan kontroll..?! Så NU kommer bilden som jag så gärna ville dela med

mig av, på midsommarafton..

- Visst är den underbar?!! Jag tycker i alla fall det!! #grodbild

Mitt midsommarfirande blev precis så nice, som jag hade förväntat mig..?!

Tretto vuxna och sju barn.. två hundar.. En fantastiskt fin midsommarstång..

Trädgård.. brännbollspel, där jag till min stora förtjusning, var med i det vinnande laget..?!

Altan.. mat.. dricka.. musik.. bad i pool.. och en hel massa kärlek.. *smile*

- Precis allt det som behövs, för att ett midsommarfirande ska bli lyckat!!

- ETT STORT TACK TILL VÄRDPARET FÖR EN UNDERBAR KVÄLL!!

Igår hade jag någon form av plan, att jag skulle blogga..?! men.. som sagt så blir det sällan som jag tänkt.. Gårdagen, var en riktig "dagenefter dag" och även om jag, till min stora förvåning, INTE kände några som helst symptom på bakfylla.. så blev det en heldag av att göra precis INGENTING! Vilket var såååå supernice!

Här kommer några bilder från midsommar..

[Bild]

Denna söta bilden fick jag av en kär gammal vän, på facebook.. Och eftersom jag fortfarande, efter alla år, är dödligt kär i grodor.. kunde jag inte låta bli att lägga upp den här, på bloggen..

.

Så äntligen fick jag svar från Försäkringskassan.. (?!) De där två arbetsdagarna, de talade om via telefon i måndags.. var alltså det samma som fyra arbetsdagar.. och en helg.. Vilket får mig att tro, att de jobbar "halv styrka".. med ob-tillägg..?! Ja, jag kan ju ha fel, men det spelar ingen roll egentligen.. då knuten löser sig på fredag.. *smile*

Hörde på tv-reklam att man kunde tävla och vinna en bartender..?!

- Och jag kan inte låta bli att undra.. Men skulle han blanda drinkar då..?!

Eller fick man använda honom till vad som helst..?! *smile*

För ja, det måste ju vara en man.. annars kan det väl klassas som kvinnoförnedring?!

Efter vad jag har fått lära mig idag.. borde det fasiken finnas

"körkort" för att få lov att ha barn.. Dessa fantastiska små varelser..!!

- Shit vad vi har mycket kvar att lära oss om dem!!

Om man har hundra kronor.. och river dem i småbitar.. är man jäkligt stark..

Inte bara pga att man kan "kasta bort" hundra kronor.. men också för att mynt är svåra att riva..

Och här kommer några kloka ord.. ihopsatta till något ännu klokare..?!

- Men det är bilden som gör det! *smile*.

Eftersom Charlie åkte med sin mormor hem till skogen, i onsdagskväll, var det bara jag, Jasmine och Jonathan som var här hemma igår.. Konstigt att inte ha mitt busigaste änglatroll hemma, men samtidigt skönt att kunna fokusera desto mer på de andra två.. För första gången fick jag känna hur mycket plats Charlie egentligen tar.. då det kändes väldigt tomt imellanåt..

Farmor kom upp om för att lämna påskägg till ungarna.. och hade en av kusinerna med sig.. Och det blev att han stannade hos oss en stund innan vi körde honom hem.. Detta gjorde vi i samband med att vi skulle åka hem till Tomas faster, för att lämna Jasmine.. då jag och Jonathan, lite spontat, bestämde oss för att gå på bio tillsammans. Ett nöje som man unnar sig alldeles för sällan..?! Finns ju dock en anledning till att det inte blir oftare.. då vår lilla impuls gick på strax under 400 kronor.. allt som allt med biljetter, popcorn menyer och parkering..?! Men absolut.. Det var det helt klart värt, med tanke på hur lycklig det gör mitt äldsta änglatroll!! Och hans glädje är min glädje! *smile*

- En trevlig film, som gav en del sköna skratt..

När filmen var slut och vi kommit hem till "faster" igen, för att hämta Jasmine, träffade vi farfar och hans fru, som kommit på kaffe.. Vi satt ner och pratade en stund innan de gick hem igen, vilket var trevligt då det var ett tag sedan vi träffades sist.. Tanken var att jag och mina två.. mini och maxi.. också skulle åka hem strax därefter.. men det blev att vi stannade på middag, innan jag körde hem med bara mini.. Jonathan ville sova över, vilket han fick, så honom lämnade jag kvar på plats.

Idag är det fredag.. och jag har lovat Jonathan "fredagsmys"..

Charlie är fortfarande hos mormor.. och kommer att vara det tills jag och de andra två åker dit för att hämta honom på lördag.. alltså imorgon.. Har haft det lite si och så med dagarna denna veckan..?! Svårt att hålla reda på dem när man inte har skola eller dagis, som styr upp dagarna med rutiner.. -Misstolka mig rätt.. Jag älskar lov!! Och slipper mer än gärna de trista rutinerna!!

Jaha..?!

Det börjar bli dags att göra oss klara för att åka och hämta Jonathan..

Sen får vi se vad dagen oss ger..

- Tjingeling!

Som alltid, när jag känner mig nere.. dyster och ledsen.. saknar jag min mormor.

Jag har ända sedan hon gick bort, för snart nio år sedan, känt ett behov av att ringa henne och fråga henne om råd.. Det konstiga är att jag näst intill aldrig ringde henne, för att fråga något, under tiden som hon fortfarande levde..?! Kanske var jag inte tillräckligt "mogen" då..?

Jonathan var ju bara några månader när hon dog.. och innan dess (Jonathans födsel) hade jag kanske inte så mycket gemensamt med min mormor..? Nu så här nio år.. och tre barn senare, kan det kännas mer befogat liksom..?!

Jag skulle vilja fråga henne hur man gör..?!

Min mormor var en järnlady.. en riktig Lady..!! Men oavsett hur lite känslor hon

än visade, så måste hon ju ha känt dem?! De måste ju ha funnits där.. under ytan..?!

- Känner bara just nu, att den där jä*la ytan håller på att krackelera på mig.. Och jag skulle vilja fråga henne hur man gör, för att hålla den hel.. Skulle vilja veta om hon någonsin kände som jag..

Jag är ingen Lady.. Jag har inte hennes glamorösa stil och jag håller definitivt inte hennes "klass".. utan ser mig själv, mer som "trailertrash" i hennes jämförelse.. Med ett sprucket förhållande, tre ungar, hyreslägenhet och ett skitigt fabriksjobb..?! (Är dock tacksam över att jag har mitt jobb.. som jag faktiskt trivs på) Men jag vill nog ändå tro att jag har lite av min älskade mormors "hårda" och "tuffa" utsida..?!

Fast just nu.. är jag inte så speciellt tuff.. och jag känner mig långt ifrån "hård"..!!

Allt jag varit med om.. Allt jag har stått ut med.. Allt jag har "överlevt".. och allt jag har "svalt" pga. att inte trilla ner under isen och fastna där.. Mestadels, har det ju varit för ungarnas skull, men även för mig egen.. Och nu så här i efterhand, kan det kännas som ett spel.. Ett spel, som jag börjar tröttna på att spela..?!

- När vet man att man inte vill vara med längre..?! När är man helt säker på att man vill ge upp och bara dra sig ur.. oavsett vad spelreglerna säger..?! Jag är så trött på allt "fuskande" runt omkring mig.. och jag pallar snart inte att lådsas längre.. De jä*la spelreglerna bryts ju hela tiden.. och jag är fullt medveten om det, men jag väljer, som sagt, för mina barns och min egen skull.. att inte se det.. att inte göra något väsen av det..?! och det tär på mitt inre..

I tankarna på min mormor.. kommer jag sedan in på tidigare frågor..

Minns hur jag satt på balkongen en kväll, för några år sedan.. och min stora fråga då, till moromor, var: "Hur gör man för att hålla kärleken vid liv?" Hur lyckas man att hålla ihop.. och fortfarande älska den man "valt" till sin livs partner..?! År ut och år in.. med samma berg-och-dal bana, genom livets och förhållandets alla prövningar..?!

- Jag fick aldrig något svar på den frågan.. och det vet vi ju hur det gick med det.. min sk. stora kärlek..?! Hoppas bara det inte slutar lika illa, med mitt yttre.. eftersom jag aldrig kommer att få svar på den frågan heller..?!

Här är en "bild" på en fantastisk historia, som jag råkade snubbla över, på facebook..

- En historia, som fick ögonen att fyllas av tårar..

Kanske är det inte "spelet" jag spelar.. som får mig att känna mig nere..?!

Kanske är det bristen på den sanna kärleken, som gör mig så nedstämd..?!

Oavsett vilket, så vill jag ändå säga att jag glädjs åt de som faktiskt har, funnit den

äkta kärleken.. och som får/kan spela livet stora spel, med ömsesidiga regler.. och utan fusk..!!

.

  .

.

.  

.

.

.