Med röd dag i måndags, har veckan sprungit fortare än vanligt.. Men efter dagens planeringsdag (sju timmar fullsmockad av information, besluttagande, utvärderingar, bollande av ideer, mm, mm..) välkomnar jag helgen med öppna armar, som om det var väldigt länge sedan vi sågs..

- Kärlek & Ärtor!

I slutet av förra året fick jag äntligen tummarna loss och fick postat brevet innehållande mitt namnbyte..

Det blev bestämt redan innan vi gifte oss att jag skulle ta Tomas efternamn.. men sen sprang tiden iväg..?!! (Som vanligt för mig..?!)

Jag har förvisso inte fått någon bekräftelse på min ansökan, men jag tänker.. att eftersom jag nu under kvällen gjort ändring av mitt namn på Facebook, är det ändå ett faktum..?!

Oj oj oj.. hur ska det gå..?!
Nytt år.. OCH nytt efternamn..
(Känns som om jag kommer skriva fel, mer än en gång..?! *hahaha*)

Kärlek & Ärtor!
.. och en massa fredagsmys!

(Bilden togs på skoj under min fruhippa, sittandes i en bil på väg mot okänd destination..)

Vi ska ha kalas för släkten och gästerna kommer klockan 14.. om tre timmar.. och ingen i familjen verkar bry sig..?! Ingenting är handlat. Ingenting är städat..?!

Tv-spel är tydligen viktigare än sin förstföddes kalas..?!

Jag gick från sängen.. ordagrant rakt in i tvättstugan för att hjälpa dottern med sina kläder från tumlaren.. Uppe från källaren hittar jag Tomas och Charlie i soffan, spelandes..

Jag hoppar morgonkaffet och börjar röja på matbordet.. Diskbänken får vänta..
Nu tar jag ett bloss sittandes ute i uterummet i hopp om att stilla min frustration, samla mig och åka iväg och handla..

Dumt av mig att inte ha handlat eller städat tidigare..?! NEJ!! Jag är så förbannat trött på att allting alltid hänger på mig. Att jag alltid ska bära ansvaret för det som så puttinuttigt kallas för vårt. Jag har helt enkelt backat, för att se var mannens intresse för det hela ligger..
Och det gick ju som jag trodde.. (Hatar när jag har rätt gällande mina förutfattade meningar..)

Nåväl..
För sonens skull gör jag mig nu redo och sätter fart. Jag vet att jag kommer att fixa det. Läget är under kontroll.. Synd bara för de som sitter vid tv:n, som kommer bli störda av mitt fart och fläng..

Svårt att skriva idag, men
Kärlek & Ärtor!

Såhär dagarna innan jul går tiden fortare än vanligt och jag håller hårt i trådarna som styr mig..

Jag är stolt över mig själv för att inte ha krackelerat mer än vad jag gör, då läget inombords är ganska pressat sedan några veckor tillbaka..

Det är mycket på jobb, med allt som ska fixas.. Pepparkaksbak.. Pynta.. Klä julgranen.. Luciafilmer som ska filmas, redigeras, visas upp.. Julpyssel.. Julfest.. Sjukdomar.. Vikarier.. Julbord.. Samlingar.. Trötta barn.. Trötta pedagoger.. Mörka dagar.. Kalla dagar.. Långa dagar.. osv.. osv..

Och hemma.. *suck*
Pepparkaksbak.. Pynta.. Klä julgranen.. (en i varje rum, känns det som) Julpyssel.. Julbasar på skolan.. Julfest.. Sjukdomar.. Vab.. Julbord.. Trötta barn.. Trötta föräldrar.. Mörka dagar.. Kalla dagar.. Långa dagar.. Julklappar.. osv.. osv.. Allt jämsides med disk, tvätt och mat..

- Herre Gusseness!! Inte undra på att man kraschar emellanåt..?! Det är ju helt bisarrt egentligen.. hur man far och flänger som en jagad kaninjäver, från tidig morgon tills långt in på kvällarna..?!

Men! Jag gör mitt bästa! Jag tar en dag i taget och blir det fel, kan jag bara försöka göra det bättre imorgon.. (Jag hoppas bara folket i min omgivning orkar rida ut stormen som kan bli i min väg..?! Att de har mer tålamod än jag och att de någonstans har förståelse för den jag är..?!)

Kärlek & Ärtor!
.. bara sex dagar kvar till julafton..
(Nedräkningen har börjat inför slutet av pärsen där bara plats för kärlek, tacksamhet och värme finns kvar..)

Under lunchrasten tidigare idag, slog det mig: vilket tempo jag håller.. tätt följt av: och det har jag gjort ganska länge nu..?!

Men det är ju inte riktigt hela sanningen..
Mitt höga tempo finns det inga skuggor över, men stunderna där jag faktiskt sitter ner och njuter, är inte lika högt talade om..?!
Ibland får jag två minuter.. Ibland 25.. Men det kan också hända att jag får en hel dag att bara ägna mig åt mitt.

Jag har alltså blivit bättre på att ge mig själv en välförtjänt paus. Jag klappar mig på axeln för dagens insatser. Jag kanske bjuder mig själv på go? kaffe och bara njuter av att sitta rakt upp och ner. Ibland sitter jag med telefonen och spelar något ordspel, eller annat.. Ibland lyfter jag blicken och tittar på förbipasserande, eller på landskapet, beroende på var jag befinner mig.

Stunden för mig själv, hjälper mig att varva ner.. Att reflektera över dagens händelser.. (innan de blir för många i antal och trasslar ihop sig och blir stressklumpar..) innan det är dags för nästa rond i ringen..

- Svårt att förklara för den som inte förstår.. Men jag är min allra bästa vän och vi fungerar bäst ihop när vi får vara ensamma en stund lite då och då.. (Ja, jag skrev precis om mig själv i tredje person.. eller vad man säger..?! Men så är det med oss: Jag och alla mina personligheter.. *smile*

Ok..
Pausen slut.. Dags att dra vidare för att snart åka hem till familjen.

- Imorgon är det fredag!

Kärlek & Ärtor!!

Jag tänkte och ville verkligen ge er en bild redan igår, men faktum är att jag inte kan ge er någon bild ens idag..?!

Ni förstår, jag är född i generationen som inte ännu känner mig helt bekväm med att ta selfies i offentlighet och eftersom jag är bland folk långt in på mörkrets timmar, har jag inte lyckats ta någon rättfärdig bild ännu..

Men för att det inte ska bli hängande i luften och glömmas bort, ger jag er en bild i ord istället:

Jag har samma färg, på längderna som tidigare.. (sparade alltså de ljusa slingorna i varierad blå) och tog beslutet att bara färga botten. Och färgen blev, inte helt överraskande, mörkblå..

Så skillnaden från innan är egentligen bara mörkblå botten, istället för grå..

- Kändes naturligt (om man nu kan säga så när man har blått hår) att gå mot det mörka hållet, nu när det är så mörkt och dystert ute..?! Och allt annat än grått känns bra!

- Inte för att jag har något emot grått hår.. inte alls! Jag gillar mina silverhår.. och kan tycka att det är skitsnyggt på andra, men kontrasten mellan mitt själsliga blå.. och mitt jag-stressar-för-mycket- alternativ jag-är-trebarns-mamma-och-inte-sexton-längre- hår i grått, känns som mer än vad jag kan stå ut med..

- Så med andra ord är jag nöjd.
Kanske kommer där en bild så småningom.. men jag lovar inget.. *smile*

Kärlek & Ärtor!

Där måste ju vara något fel i huvudet på mig, när jag inte bara kan göra det som jag tänkt..?!

- Herre Gusseness?! Jag gick ju igång så det heter duga igår..

Skrev igår, att jag skulle hämta julsakerna på vinden och pynta lite.. Men i själva verket blev det storstädning med en uns tvist av jul.

Det började redan uppe på vinden, där kläder sorterades.. Gamla leksaker sattes upp och aktuella julsaker togs ner. Påsar tömdes och slängdes. Lådor fylldes och staplades. (Ingen som kommer att se.. bara jag som härjar på vinden.. men fint blev det i alla fall. *smile)

Dottern fick en gran, som kläddes med ljus och pyntades med kulor i olika modeller. Rosa, turkost och glitter.. snyggt i en alldeles vit gran.

Nästa steg blev mellan-grabbens rum. Storstädning och ommöblering..
- Hujeda mig, vilken insats.. Men det blev fint och grabben blev nöjd.

Storstädningen fortsatte sedan ute i allrummet.. Soffan flyttades, bänken tömdes och dekorerades.. och ryamattan dammsugandes! (Bara det är en stjärna i kanten.)

Dammsugaren fick sedan fortsätta ner.. Trappan, hela nedervåningen och trappan ner till källaren.. (Kungen är välkommen vilken dag som helst..)

Granen som jag tog ner för att ha i vardagsrummet.. (ja, vi kör plastgran..) visade sig vara knäckt i toppen, så den fick stå och skämmas innan jag gjorde ett innerligt försök att få hop den med knep och knåp.. En insats som gjordes förgäves, då jag helt enkelt inte kunde få ihop den. (Den står därför fortfarande och skäms.. Har inte pallat att gå upp på vinden igen för att ta ner reserven.. än.)

- Så hur gick det då med julstrumporna..?! Undrar du nyfiket..?! Nja.. Det gick väl egentligen inget vidare, då de efter alla dagens timmar, fortfarande inte hade kommit upp på väggen..?! Huset var storstädat, men strumpjä*larna låg kvar i lådan fram tills för någon timme sedan, då jag äntligen fokuserade, tog mod till mig och satte upp de på väggen..
- En aktivitet som tog typ två och en halv minut från det att jag hämtade spik och hammare, till det att de alla tre hängde bredvid varandra på rad över spisen.

- Woop woop! Och segern är min!! (Tror jag..?!)

Imorgon ska jag till frissan.. och färgen blir blå.

Kärlek & Ärtor!

Eftersom helgens planer, gick käpp rätt åt fanders.. rörde jag om riktigt ordentligt och bestämde mig för att köra hem från mamma redan samma kväll.. Planen med att stanna över helgen från fredag till söndag, slutade alltså med att vi var på plats typ nio timmar under lördagen..

Men det blev en trevlig dag, trots allt!
- Inte ofta vi sitter vid samma matbord, mamma, pappa, min bror och jag.. så som familjen såg ut innan vi barn blev vuxna och livet tog över. Och det blev ett kärt minne med mysiga samtal och många härliga skratt..

Skönt att få våra galna rötter bekräftade.. Vårt sätt att tänka, ironin som hela tiden finns med oss och värderingarna som präglat oss till de personer vi är idag. Att få känna mig som storasyster och inte som mamma. Att få gå in i rollen som det ompysslade barnet och njuta av att bara få lov att sitta vid köksbordet och hålla mamma sällskap under tiden som hon lagade mat.. *ovärderligt* En fantastiskt skön känsla.

Jag var frustrerad och arg, något besviken och kände mig överkörd, men lugnet som råder i min kropp idag är ren harmoni.

Jag sitter i skrivande stund, på trappan utanför dörren till vårt hus. Solen lyser och det är helt vindstilla. Några enstaka fåglar kvittrar lite försynt i de kala syrenbuskarna medan allt annat är tyst..
- Harmoni.

Nåväl.. Det är första advent och julpyntet ska ner från vinden. Chokladkalendrarna är redan öppnade, men strumporna som ska hänga över spisen måste sättas upp så att barnens adventspresenter kan läggas i. (Ett paket varje advent.) Något som vi började med när pojkarna tappade intresse för Lego och Playmo och jag inte ville köpa smågrejer bara för sakens skull.. (Det är bara dottern som har Legofriends-kalender och bok-kalender..) Med fyra paket istället för 24, kunde jag helt plötsligt hitta användbara saker för en rimligare peng.. och pojkarna har köpt konceptet rakt av.

Solen värmer gott och jag har svårt att slita mig från stunden. Ska dricka mitt kaffe och njuta en liten stund till innan julpynts-stormen drar igång.. men sedan så öser vi!

Kärlek & Ärtor!