När jag tittar ut genom fönstret känns det mer som höst än försommar.. och jag kan inte låta bli att gräma mig över skitvädret som jag inte kan göra något åt.. Blött och trist.. Kallt och tråkigt.. 

Men nu var det egentligen inte det jag skulle skriva om.. hur allting är blött och tråkigt, kallt och jobbigt.. Det är ju egentligen bara en liten del av det stora hela. Och i det stora hela är livet egentligen ganska så bra.. Jag menar visst finns det saker som får mina inre demoner att fräta magsår på insidan.. men annars..

Jag tänker på mitt jobb. Så lyckligt lottad jag är för att ha en fantastiskt arbetsplats, med (krävande men ack så) givande arbetsuppgifter.. Kollergier som jag trivs tillsammans med. Och med en chef som är närvarande och lyhörd. 

Jag tänker på min familj.. Min man och mina älskade barn som gör sig värda varje nytt grå hårstrå, som förgyller mitt liv med goda skratt, spännande tankar, smarta lösningar, mm.. Mina hundar som är de sötaste, tokigaste, mest underhållande varelserna som jag känner.. Min trädgård, som egentligen såklart även tillhör min man, men som nog jag håller kärast.. En plats fylld av syrendoft, fågelkvitter och underbar grönska.. (både planerat planterat och oönskat ogräs..)

Jag tänker på vårt hus.. Att vi har tak över huvudet, med vars ett rum.. och alla finesser vi har och kan bruka om och när vi behöver.. Min ateljé som jag kan fly till när världen känns för stor, mörk, eller bara plågsam.. Platsen där mitt skapande får svälla över och ställa till den enda kaos jag klarar av..

En mulen dag som denna är det lätt att glömma bort allt det där som egentligen gör solsken.

Så jag visar min tacksamhet genom att bekräfta den här.. och hoppas på att den riktigta solen vill visa sig imorgon istället..

Kärlek & Ärtor!

#trädgård #växter #blommor #ogräs

     
#hundar

Jag fick ett ryck och bestämde mig för att ta tag i min atelje..

Det som egentligen är ett garage, som i vintras var fullproppat med saker från golv till tak, har sakta men säkert förvandlats till "mitt".. Det har varit slitigt.. mycket med sortering och organisering. Inte bara med mina pysselgrejer, utan även med allt som legat i flyttlådor.. Ni vet sånt som man bara flyttar med sig från ett ställe till ett annat.. Saker som man inte orkar sortera, eller förmår sig att slänga, som bara ligger där.. år efter år i sina sunkiga kartonger..?!

Men så i vintras hände det. Jag bestämde mig helt enkelt.

Det tog ett tag innan jag kom igång. Kallt som graven, fick jag skjuta på tiden för att kunna jobba relativt smidigt med både kropp och själ.. Tror att det var någon gång i början på mars som jag trotsade kylan och lyckades sortera den första kartongen..

När man gör sådana här stora ingrepp.. Krävs det en hel del planering.. Det ena bygger på det andra och vissa saker har helt enkelt fått ta den tid som har behövts. 

Den sista delen av det som jag räknat till de lite större bitarna, skedde igår.. Med hjälp av min äldsta son, lyckades vi tömma ut den sista "skräpmöbeln" från det som fortfarande är sk. garagedelen och vi kunde på så sätt även få iordning i uterummet. (Vi har hållt en del möbler i förvar åt en säkting sedan en tid tillbaka. Dessa hämtades igår.. och därav fick vi äntligen utrymme och möjlighet för att verkställa mina planer..)

Vi började strax efter klockan 11 och höll på fram till 17:02 då vi ansåg oss vara klara med uterum och garagedelen. Taggad ut i tårna fortsatte jag inne på ateljén, med plock och städ av småsaker.. och när jag var klar insåg jag att grovgörat äntligen är färdigt! 

Nu är det bara finlir kvar.. (Det som är det absolut roligaste.. att "flytta in"..)

Något som jag längtat efter sedan jag startade hela det här massiva projektet..

Här får ni lite bilder på lite av det som gjorts.. (klicka på bilderna för större format)

Processen med väggen innanför dörren:

En dassig tråk-grå färg på väggen innanför dörren, med färgstänk sedan vi flyttade in för fyra år sedan.. Färgstänket på väggen gick inte att slipa. Färgen var alldeles för tjock och seg. Så jag löste problemet med spackel istället. Så här har jag alltså spacklat och slipat två gånger och målat i två omgångar.. 

Processen med fondväggen, som man möts av när man öppnar dörren:

Denna väggen har jag målat en gång innan, i mitt första försök till en fungerande ateljé.. Men nytt kräver nytt och med nya ideér bara måste man få lov att gå lite "wild and crazy".. Projektet med att köpa, sätta ihop och sätta på plats hyllorna från IKEA blev mer än ett besök i butik och ett flertal timmar för att med frusna fingrar skruva ihop de kalla metallhyllorna..

- Men det gick tillslut! Och allt kom på plats.. nästan helt enligt planerna..

(Älskar att jag hittade den hemmastickade filten, som vi fått från Tomas farmor! Den gör sig perfekt här!!)

Väggen med plats för IKEA-hyllorna jag nämnde.. Också spacklad, slipad, målad och klar..

Min hållar för presentpapper och snören, som jag har visat tidigare..

Krävde en del planering.. (och en uppgradering) men det var det helt klart värt!

- Jag är så sjukt nöjd med denna.. både till utseende och funktion.

Hörnan där färgstänket var.. har också fått sig en uppgradering, då jag fick tre stycken hyllor i samband med att släktingen kom och hämtade sina andra saker.. Byteshandel is da shit.. *smile* Så nu har jag fler hyllor än vad jag egentligen behöver..  

Här tänkte jag dock ha alla mina papper, från mina block som jag sparat på genom åren.. (Dessa behöver dock också sorteras och sättas i pärmar.. *suck* så det kommer ta ett tag till innan de kommer på plats..)

Och så har vi hörnan som jag gillar allra mest.. Skaparhörnan:

Det är här jag sitter just nu.. (som ni kanske redan förstått..?!)

Lite finlir kvar, som sagt.. En ny, större duk som täcker bordet, ska köpas in och lite så.. men ni fattar.. Hur som helst så är jag så nöjd och jag är stolt över mig själv, för att äntligen vara i mål!

Kärlek & Ärtor!

.. precis som jag skrev i förmiddags, att jag tänkte göra under dagen:

Min ställning för presentpapper gjordes klar!

Och efter att ha fikat en stund med min mamma ute i trädgården fick jag flyttat några lass med sten, från den ena sidan trädgården till den andra.. (Många vändor kvar dock, men det får ta den tid det tar..)

Och så lyckades jag att klä om min stol, som stått sliten sedan jag hittade och hämtade hem den från en sopsorteringsstation. Gjordes med enda kravet att den skulle bli hel, vilket blev lyckat. (Det där med mönsterpassning behöver vi ju inte prata högt om..?!) *smile*

Kärlek & Ärtor!

Jag sitter ner med min dator för att blogga för första gången på länge.. Datorn blir mer använd i digitala möten numera och jag kan villigt erkänna att jag har saknat ljudet av knapparna samtidigt som orden flyter fram på skärmen. 

Att det har hänt massor sedan sist, är det väl inga tvivel om..?! 

Det har blivit en del trädgårdsarbete mellan regnskurar och stormiga dagar.. och en hel del arbete med min aelje, som jag fick för mig att jag skulle, en gång för alla, att uppgradera till det ultimata. Rensning av gamla flyttlådor som stått och tagit plats i det glömde sedan vi flyttade in för fyra år sedan.. Nymålade väggar.. Inköp av nya förvaringshyllor och lådor i mängder för att få ordning på allt pyssel.. Jag har möblerat om, kastat gamla färgburkar, testat ett hundratal torkade pennor av olika slag för att kasta de som torkat.. Jag har köpt lampor, dragit förlängningssladdar, möblerat om igen, lagt ut och skurit matta.. mm, mm. 

Det bästa, eller ska jag kanske säga det jag är mest stolt över, är ställningen jag gjort för presentpapper och presentsnöre, som jag snickrat ihop och satt upp på väggen. Inte det allra svåraste jag har gjort, men det är något jag gjort från tanke och skiss, genom inköp och snickeri, til ett färdigt resultat på väggen:

När jag var klar, insåg jag att där finns plats för dubbelt så många rullar, så jag har faktiskt köpt in mer material, för att få maximal användning för min kreation.. (Ni ser alla rullar jag har ståendes i hörnan längst ner på bilden..?!)

Nåväl..

Under tiden som detta arbete har pågått har livet utanför tuffat på.. Och dag efter dag har jag byggt mörker inombords.. I min ensamhet har jag tappat greppet om mig själv och jag har gömt mig istället för att konfrontera mina inre bekymmer..

Men så i förrgår gick det inte längre.. Totalt drenerad inombords av alla måsten, min dåliga självkänsla, en massa antaganden och framför allt den upplevda ensamheten, brast allting och det kändes som om jag trillat ner på botten igen..?! Jag försökte att göra det som jag vet ger mig energi, att måla.. men eftersom det inte är en eller två, utan snarare ett hundratal olika faktorer som fått mig på fall, räckte det inte med att måla.. Jag bröt ihop.

Jag blir arg på mig själv för att jag låtit det gå så långt, men försöker samtidigt intala mig själv att jag faktiskt gjort det jag velat under tiden.. Att verkställa mina planer med att få iordning på ateljen.. Och kanske är det arbetet med denna som faktiskt hållt mig uppe så länge det nu varade..?!

- Jag vet inte.. Jag vet bara att jag känt mig mer än otillräcklig alldeles för länge.. och jag vet att det tär på mitt inre.

(Att vara född med en positiv syn på livet brukar jag se som en tillgång.. men under den senaste månaden har jag lyckats vända allt mot mig själv och sett det som en dålig sak att vara..?! Hur det ens är möjligt..?!)

Idag har jag dock landat i insikten.. Jag har sovit elva timmar sedan jag kom hem från jobb igår.. Fortfarande trött, lite som dagen efter.. och jag håller mig passiv till känslor som annars upprör.. En fullproppad diskbänk, med locket till micron i center.. (Varje dag plockar jag undan detta förbannade lock.. som någon annan använt..) Min pinsett, som jag bett om att få ha själv tusen miljoner gånger, som ligger och skriker på handfatet varje gång jag går in på toaletten.. Att hundarna lämnas ensamma på bottenvåningen, som jag om och om och om igen ber om att inte hända, då de båda hittar på bus i brist på uppmärksamhet.. Bus som jag sedan får ta hand om..

- Ja.. du förstår ju själv vilken nivå jag ligger på, när det är petitesser som dessa som får mig på fall..?!

Idag har jag lovat mig själv att ligga lågt. Att bortse från allt som inte vill, eller gör mig väl.. Jag ska göra det där jag tänkt med mitt presentpappers-ställ och bara precis känna mig värdig att bara vara jag för en dag.. 

Kärlek & Ärtor!

Det är något med denna sena timme som får mig att vilja vara kvar..?!

Jag har långe undrat varför jag har så svårt för att gå och lägga mig, i tid, som alla andra.. och jag har klandrat mig själv för mitt återkommande misslyckande så länge jag kan minnas..

Men så inser jag plötsligt, i en stilla stund som denna, i detta nu.. att det är den jag är. Jag är ämnad för denna tiden. Den skänker mig som mest ro i vaket tillstånd. Och även om jag vet att det kommer hamna på minuskontot imorgon när jag måste upp ur sängen, så är den ett stort plus för själen just nu.. Detta är min plats.

Jag bodde i lägenhet och kände mig instängd. År efter år längtade jag ut och jag kunde sitta flera timmar ute på balkongen, oavsett antal grader, sommar som vinter.. Men så flyttade vi till hus och med en enda gång kände jag mig inte längre instängd..

Bara en parallell till mitt välmående nattetid..

Det är som om något inom mig säger vad jag behöver.. Vad jag egentligen behöver för att komma till platsen där jag är i fullständig balans med mig själv. Sen att samhällets alla ramar får mig på fall för att jag lyssnar till det jag mår så bra av, borde jag egentligen inte klandra mig själv för..?!

Jag tänker på mig själv.. och sedan på andra..
- Tänk så många människor som går dag in och dag ut och mår dåligt för att de inte är på rätt plats..?! Allt ifrån arbetsplats, till boende, till tidpunkt på dygnet..

Nåväl..
Jag är redo nu.. Jag lämnar lugnet för att gå in i sömnen för några timmar..

God natt.. precis som jag vill ha det..

Kärlek & Ärtor!

Jag ligger i skrivande stund på golvet i mitt (och Tomas rum), raklång på mage med fötterna i luften och skriver.. Känner mig som jag gjorde när jag gjorde samma sak som tonåring.. Fast då hade jag varken hundar i min säng, eller en dotter i rummet bredvid som höll på att flytta sina möbler.. För det är just det som händer just nu..

Om jag skulle vara tvungen att gissa ett blivande yrke för dotera, hade jag utan att tveka sagt inredningsarkitekt.. Hon har haft samma stora intresse för inredning sedan hon var liten, typ de senaste tre åren.. Jag minns att det tog ett tag innan hon vågade flytta runt möblerna själv, men nu finns det inget som hindrar henne.. Oftast börjar hon med att göra en skiss på hur hon tänker, på sin lilla whitboard-tavla, innan hon verkställer sin planering.. Men idag tror jag dock att det hela gick ganska spontant till..?!

- Oavsett, så är det en kul grej.. (tycker jag som gjorde precis likadant med mina möbler som yngre.. och egentligen gör jag så fortfarande i den mån jag kan flytta runt familjens möbler.. *smile*)

Nåväl.. Mina tonår är förbi sedan länge och tyvärr kan jag inte ligga kvar här på golvet i mitt rum och göra bara det jag vill.. Jag behöver ta tag i mina mamma-sysslor.. och gå ner i köket och laga lite mat till mina barn.. Men det var mysigt att få känna sig som egen för en stund.. och jag är tacksam för allt jag har, kan och behövs till..

Kärlek & Ärtor!

- April månad är här.

Tiden går fort när man har roligt sägs det.. så jag förmodar att det är det jag har.. Roligt..?!

Nja.. en ska inte klaga! Jag har det ganska så bra just nu.. Kanske inte så roligt.. men jag lider inte i alla fall.. och om ärligheten ska fram så har det hänt en hel del grejer som fått mig att dra på smilbanden..

Har haft fullt upp med att organisera på min ateljé, med flyttlådor som sorterats och förvaringslådor som staplats. Har en plan om nya hyllor, för bättre förvaring och lättare tillgång för allt mitt pyssel.. som jag har ÖVERALLT..?!!

Nåväl.. hinner inte skriva mer än så just nu, då rasten snart är slut.. Är ju tillbaka från långhelg med påsk, som de flesta andra. Jag får helt enkelt återkomma när andan faller på.

Kärlek & Ärtor !!

Redan torsdag.. och jag njuter av att denna vecka snart är över.. Har haft galet många bollar i luften att hålla koll på, med spridda skurar över skola, jobb och hem.. Så kraften ligger inte på topp om man så säger..

Men som sagt.. veckan börjar lida mot sitt slut och jag tror på mig själv till att klara av resterande krav, innan jag kan ta helg och samla kraft.

Jag hoppas ni njuter av solen lika mycket som jag och att ni tar hand om varandra och er själv.

Kärlek & Ärtor!