Senaste inläggen

Av Jenny-Blue - Måndag 16 juli 01:52


Idag (alternativ igår, beroende på hur man vill se det..?) Gjorde jag, för första gången, Lavendelolja.. Eller ja, jag började processen, med att stoppa mina redan torkade Lavendelblommor i glasburkar, för att sedan gälla i oljan.

Eftersom jag aldrig själv har gjort det tidigare.. och eftersom jag har läst flera olika recept, med olika typer av basoljor.. gjorde jag idag två olika typer.

I den ena (lite mindre burken) hällde jag olivolja, medan jag hällde rapsolja i den andra. Jag har ingen aning om vilken jag kommer anse vara bäst, men det lär jag ju få reda på när det väl är dags.. (om det nu fungerar som det ska..) om jag lyckas, menar jag..?!

Tipset säger i samtliga recept som jag läst, att blommorna måste täckas, alltså INTE ligga över ytan, då det kan bildas mögel och allt då går förlorat.. så det har jag varit extra noga med..

Men som sagt.. Vi får se hur det går..?!
Nu ska båda burkarna stå och dra i solljus, i minst två veckor.. (också väldigt varierande beroende på recept..)

Sen.. om jag lyckas utan att bli drabbad av mögel, ska blommorna silas bort.. och de olika oljorna ska hällas över i ännu mindre burkar.. för att slutligen provas och utvärderas..

Så ja, håll utkik efter resultat om två, tre veckor, då jag lovar att återkomma med hur mitt lilla experiment gick.

Kärlek & Ärtor!

ANNONS
ANNONS
Av Jenny-Blue - Fredag 13 juli 11:09


För två jular sedan, var jag och dotera på en julkonsert, med körsång i en kyrka, strax utanför Vellinge. Jag hade sett evenemanget via facebook och tänkte att det kunde vara värt att prova.. och det blev en av de vackraste och mysigaste stunder jag varit med om.. 


Sommaren därpå läste jag någonstans, att det skulle vara sommarmusik i kyrkan inte så långt ifrån oss och jag tog ännu en chans.. Den här gången tog jag med mig både Jasmine och Charlie. Helt ovetande i vilken typ av musik som skulle spelas, satte vi oss ner i bänken för att få en ny upplevelse.. vilket det verkligen blev.. Dock kanske inte den allra bästa, då det skulle visa sig vara musik från barocken, vilket jag vill beskriva som stökig jazz med pipiga instrument.. Kanske hade det varit bättre om mannen som spelade hade valt några kända musikstycken..? Jag vill tro att det finns många vackra musikstycken också, från den tiden, men som sagt.. Den här gången var det mer jobbigt än behagligt.. 


Hur som helst..

igår var det dags igen för ännu en musikalisk upplevelse i kyrkan. Charlie och Jonathan ville inte följa med, men till min stora förvåning gjorde Tomas oss sällskap. Jag och dotera hade bestämt oss redan tidigare. Det enda vi visste var att det skulle vara "meditativ musik" helt utan prat under en timmes tid.. (ingen risk för stökig musik den här gången, tänkte jag..) Väl värt att chansa..


Och JA.. Det var värt varenda minut! En kvartett med stråkar som spelade vackra, många kända stycken och tystnaden emellan var magisk.. (Bortsett från när Jasmine fick hicka, då jag fick kämpa för mitt liv att inte skratta rakt ut.. *smile*)


När de spelade "Ack Värmland du sköna" tog känslorna över och samtidigt som de vackra tonerna fick mig att gråta, kändes det tryggt i känsla av att både min mormor och morfar var närvarande i tankarna.. då detta var "deras låt" i mitt minne..


För att försöka fånga en stund av timmen som vi satt, spelade jag in en video.. Inga underhållande bilder, men kanske en liten beskrivning på kontrasten mellan musiken och tysnaden..?!



 

Jag tippar på att vi var ett trettiotal personer i kyrkan, mer äldre än yngre, men den totala tysnaden som rådde mellan musikstyckena kändes imponerande ändå.. (Knäppandet i slutet av filmen är när ljusknapparna ändras för att påvisa att timmen är slut och det är dag att gå hem..)


Lite lustigt att jag skrev om bristen på engagemang gällande mina påhitt till upplevelser igår.. när vi sedan några timmar senare upplever detta tillsammans.. Kanske föll det inte Tomas i smaken.. alls faktiskt.. men jag lovade mig själv, redan under de två första minuterna, att inte känna någon ånger av att ha bjudit in honom.. Valet var ju faktiskt fritt.. För mig var det i alla fall en positiv upplevelse! En hel timme med stråkar som med sina mjukaste, till sina kraftigaste toner sköljde över och igenom min kropp.. Fantastiskt. 


Sen att solen kom fram och fick hela kyrkan till att lysa upp i varmgula färger bara några minuter innan vi skulle lämna, gjorde ju inte upplevelsen värre.. Och när dessutom en helt fantastisk regnbåge gjorde sig synlig på himlen, när vi körde ut ifrån parkeringen, satte sig som pricken över i:et och gjorde den perfekta avslutningen. 


Kärlek & Ärtor 

 

Av Jenny-Blue - Torsdag 12 juli 14:19


Jag köpte en tidning igår.. "Andas".. som jag förvisso bara har bläddrat igenom än så länge, men som ändå verkade intressant.. Halleluja! Jag har hittat något som verkar intressant..?!


Nåväl..

Det lilla jag sett i tidningen styrker det som mitt inre skriker om, men samtidigt som det känns behagligt bekräftande, kan det irritera mig.. eftersom det är något jag redan känner till, men som jag misslyckas med att verkställa.. 


För att ta ett exempel: Välj ut en plats och städa upp.. Prestationen kommer att få dig att må bra och resultatet kommer att få dig lugnare, med färre intryck av skräp och smuts omkring dig.

- Jag vet detta. Jag försöker detta. Men i verkligheten blir resultatet mer irriterande än lugnande, då det i slutändan känns som om jag blir motarbetad av resten av familjen som ger mig ungefär tre sekunder av ett städat hem innan det fylls på med skit igen.. Och att hela tiden gå att plocka upp efter alla andra, som om jag var en inhyrd städare utan betalt, även kallat slav.. får mig att se rött.


Skaffa dig en hobby: Din kreativitet kommer fokusera tankarna på resultatet och harmonin i att få sitta i ensamhet och pyssla kommer att lugna ditt inre.. 

- Jo, jag hade en atelje.. som nu är så fullpackad med skit som bara precis har tryckts in, då ingen orkat städa sakerna till rätt plats. Så för att kunna skapa.. måste jag (som vanligt) städa upp, vilket jag numera vägrar att göra. Kontentan av det hela.. ingen plats.. ingen hobbyverksamhet. 


Gör saker tillsammans: Er gemensamma upplevelse kommer att stärka banden mellan er och samtalen om den kommer att ge er inblick i varandras tycke och tänk..

- *Stort GARV* De gånger mina tillsynes tråkiga och totalt ointressanta påhitt till upplevelser får gehör framför soffa, tv, eller annan skärm.. slutar det oftas med gnäll och skapar mer känsla av obekvämhet än glädje.. ("Att göra saker med mig är alltid ett 'projekt'.." som jag har fått höra och med de i vetskap känner jag ingen direkt drift efter att blanda in några oskyldiga offer i mitt..) 

För mig hade en gemensam upplevelse kunnat vara en sådan enkel sak som en promenad med hunden, men det är alltid för tröttsamt och väldigt sällan av intresse.. 


Ja ja.. Mitt liv i ett nötskal..?!

Men jag tänker ändå läsa min tidning.. och jag lovar att jag ska försöka lista ut ett sätt som gör min så kallade läkning möjlig..?! Men tills dess får ni stå ut med mitt gnällande.. om ni nu orkar det..?!


Kärlek & Ärtor

 

Av Jenny-Blue - Söndag 8 juli 22:44


Efter en hel dag med "ingenting" kändes det riktigt inspirerande att ta en dusch och göra sig iordning för att ta en runda med bilen.. In med de två yngsta i baksätet, köra och hämta den äldsta, för att köra vidare hem till ett par goda vänner, käka middag och hämta mannen..


Jag älskar att köra (och/eller att åka) bil och det känns alltid lite extra roligt när jag får möjligheten till att ha alla barnen med. Jag gillar våra samtal, musiken vi spelar och spänningen i den ringa ovisshet som ibland lurar i våra gemensamma mini-äventyr.. Oftast har vi ett mål, som idag, men ibland händer det att vi bara tar en avstickare och får på så sätt upptäcka nya saker.. allt ifrån att se vilt till att hitta nya vägar som leder till (för oss) okända platser.. Den gemensamma upplevelsen stärker oss och våra skratt som är oundvikliga under dessa turer gör livet lite ljusare..


Imorgon är det måndag.. och det är egentligen första dagen på min semester.. Jag har några små planer.. delmål, som vi kan kalla de för.. som jag hoppas klara av under dagen.. men har lovat mig själv att inte överdriva, då jag vet att jag behöver tagga ner och bör göra så lite som möjligt..


Och med det sagt, tackar jag för idag..


Kärlek & Ärter!

Av Jenny-Blue - Söndag 8 juli 11:05


Jag skulle vilja skriva om hur skönt jag har det, sittandes i solen, med en hel kanna kaffe tillgänglig vid min sida, till toner av favoritmusiken.. Men min medvetenhet räcker tyvärr inte hela vägen fram till "skönkänslan"..?! Tänkbart tacksam, men inte helt i harmoni.


 


För hur skönt och avslappnat det än verkar se ut runt omkring mig, är jag mitt uppe i ett krig med mina inre demoner. Det som "normala" (eller ska jag säga "friska"?) människor kan uppfatta som njutbart är mer som "bara" ett stopp för mig.. Jag kan liksom inte nå njutningen, även om jag sitter mitt i den.. Jag kommer bara till punkten där allting stannar. Jag mår inte dåligt, men inte heller bra.. Hur omöjligt det än låter, när man egentligen borde njuta till fullo på platsen och i tiden jag befinner mig på och i, just nu..?!


Vanligtvis hade dessa stunder förgyllt mitt liv.. men i ärlighetens namn är det nog mer vanligt, nu för tiden.. att de brukar ge mig mer dåligt samvete än guldkant. Ja, det låter ju helt vansinnigt, jag vet.. Men jag får alltså dåligt samvete för att jag inte mår bra, när jag vet att jag egentligen borde det..?! Och nej.. Det hjälper inte att man säger till mig att jag inte behöver ha dåligt samvete för en sådan oskyldig sak, för det får och har jag ändå.. Försöker fokusera på tacksamhet.. Har fått för mig att glädjen kan infinna sig först efter tacksamheten är fångad..?! 


Jag vet vad tacksamhet är.. och jag inbillar mig att anledningen till min brist på just detta, är min tillfälliga oförmåga till att se någon mening med någonting..?! Jag tänker: Hur kan jag känna tacksamhet när jag inte ser meningen med det jag gör..? Allting går liksom på rutin och det bara görs.. Jag älskar egentligen kaffe, så jag dricker kaffe, men själva känslan är borta.. Där finns liksom ingenting bakom..


- Ah! Det är ju skitsvårt att förklara.. vet inte varför jag ens försöker..?! Skulle kunna bli klassad som världens nutcake om jag inte redan blivit det sedan tidigare..?! Eller jo.. Det vet jag visst! Jag VET viss varför jag skriver om mitt vridna och trasiga inre! Det är ju för att visa andra vilsna själar, att de inte är ensamma om att lida av motsägelsefulla ekon i huvudet.. Att det finns fler som lider av psykisk ohälsa.. Att påvisa att inre konflikter snurrar i fler kroppar än bara i deras egen snedvridna värld.. 


Jag skriver i cirklar och ursäktar mig för mina kanske obegripliga tankar.. Men det är så det är.. 


Kärlek & Ärtor!


 



Av Jenny-Blue - Lördag 7 juli 19:58


Egentligen är jag totalt ointresserad av det mesta som heter sport, men är det VM så är det ändå något som fångar mitt engagemang. Och jag var faktiskt intresserad! Jag satt till och med bänkad framför tv:n.. men spänningen höll bara precis fram, tills det att England gjorde sitt första mål..
- Kändes liksom avgjort redan där, vilket också skulle visa sig vara rätt.. (även om England hann göra ett mål till, innan matchen var slut på riktigt.)

Ja ja.. Jag är ändå stolt över Sverige!

Kärlek & Ärtor!

Lite mer om mig..

 

SIDOMENYN UPPDATERAD

2018-07-13 

Spira - Min älskade hund

 

Min vardag i bilder..

Instagram: jenny78blue 

 

För att SE BILDER från min vardag.. i alla dess färger.

--------------------------------

2018

                             

BRIS telefon - 116 111

För att komma till BRIS hemsida..

           klicka:   

KATEGORiER

inspiration.. thegoodquote phuckyoquote

                      

@thegoodquote på Instagram

@phuckyoquote på Instagram

BELLA i mitt minne

   7 sep 2005 - 15 jun 2016

PitaPata Dog tickers

ARKiV

Bröd recept / Tre limpor:

4 dl Havregryn

2 dl Bröd-sirap

1 L Filmjölk

1 tsk Salt

4 tsk Bikarbonat

3 dl Solroskärnor

2 dl Havrekross

4 dl Grahamsmjöl

4,5 dl vetemjöl

 

Blanda ihop ingredienserna efter hand. Häll i brödform, ca 1 liters. Grädda nedtill i ugn, 150 grader, i cirka en timme.

 

 

Daisypath Christmas tickers

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se