Senaste inläggen

Av Jenny-Blue - 24 april 2023 22:00


Idag har jag lagat mat tillsammans med mina barn.

Jag fullständigt älskar när vi alla rör oss som ett gäng myror fram och tillbaka i köket.. En skär gurka, en steker kött, den tredje dukar bordet medan jag kollar pommesen i ugnen.. Hundarna som vanligtvis brukar ligga mitt på köksgolvet under denna tid, inser att de har det bättre i soffan där de inte ligger ivägen.. Musiken står på och allting tycks gå så smidigt.. Ett, tu, tre.. så är allting färdigt och vi kan sätta oss ner vid ett dukat matbord, redo för att hugga in i dagens festmåltid.


Vi äter ganska så fort, men sitter kvar i nästan en timme till.. Kvalitetstid av högsta rang! De två yngsta berättar om sin dag i skolan.. Lunchen de ätit, tråkiga läsämnen, vad de gör på slöjden, om kompisar och lärare. Den äldsta berättar om veckan som kommer på jobb.. Bokade dubbelpass, intervjuer som ska påbörjas och trivseln med arbetskamrater. Det skrattas och skojas, kivas och diskuteras om vart annat och jag njuter i fulla drag av stunden vi gör tillsammans. 


Det är ingen självklarhet längre.. att vi alla fyra är samlade runt matbordet. Sedan den äldsta började jobba kvällar och nätter, är det mer ovanligt än vanligt, att vi alla är på plats samtidigt.. Men när det händer är det ren och skär glädje. För det är något speciellt när vi är tillsammans. När vi får dela med oss av vår vardag. När vi sitter där och lyssnar på varandra.. 


Efter maten, när vi har dukat av, sätter pojkarna sig tillsammans i soffan.. De slår på TV:n och tittar på en video om något spel som skapar enade diskussioner bröderna emellan. De trivs. Och jag njuter. Dottern kommer och vill ha hjälp med tvätten och när vi fått igång maskinen med tvätt, kommer vi upp till pojkarna som nu sitter vid matbordet och spelar schack tillsammans.. Jag går ut i köket för att hälla upp en kopp kaffe, som just runnit klart, medan dottern slår sig ner på en stol för att göra sina bröder sällskap. De trivs. Och jag njuter. 


Känslan av harmoni fyller huset och jag sparar minnet av kvällen tills nästa gång vi alla sitter ner och äter tillsammans igen..


Så mycket mer än bara Kärlek & Ärtor!


.


.


.


.

Av Jenny-Blue - 16 april 2023 21:42


Helgen började lite stökigt när min fredagsplanering gick åt pipsvängen.. Jag borde varit van vid det här laget.. men attans.. Det spelar ingen roll hur många gånger det inte blir som jag tänkt mig.. Det blir inte lättare att hantera för det..


Kanske fick jag ett mindre utbrott.. och kanske var jag i affären när det hände..?! Men jag lovar att kassabiträdet som tog emot mig i kassan, inte blev drabbad. Tvärtom.. Som kvinna hade hon inte alls svårt att relatera till det jag sa.. och samtalet slutade med att vi båda var eniga om att världen hade varit en bättre plats om kvinnor fått bestämma..


Hur som haver.. Fredagen blev ok trots allt. När pulsen lugnat sig och kroppen hade slutat skaka av ilska.. fastnade jag i soffan där jag satt. Jag skulle egentligen ha målat på mitt bidrag inför utställnigen jag ska vara med på under firandet av Göteborg 400år.. men som du kanske förstår hade jag varken lust eller energi till att skapa med glädje.. Så som sagt.. blev jag sittandes i soffan, för att senare somna till filmen som stod på. 


Lördagen kom och jag vaknade relativt tidigt.. från min sömn i soffan. Jag gick upp. Satte på kaffe. Gick ut med hundarna. Och kom så småningom igång med att måla på tavlan som jag ratat dagen innan. Minns inte så mycket mer från dagen än att jag målade..?! Jag vet att jag lagade kyckling till mig och mellangrabben vid halv två.. Och att vi åt pizza vid tv:n strax efter klockan 20. Äldsta grabben jobbade och mini me sov över hos en kompis.. Kanske att jag fejade lite i trädgården, men det kan också ha varit under fredagen innan helvetet bröt loss..?!


Nåväl..

Idag har det varit söndag.. hela dagen.. och den började med att jag lät mig somna om.. Sov till typ tio och låg och skrollade på luren en stund innan jag gick upp för att göra kaffe och gå ut med hundarna. 

Klockan tolv kom mitt bokade möte, en företagsam ungdom, som tog ett lass sopr till tippen. En fröjd att se skitet försvinna, vilket fick igång mig till att börja städa inne på ateljén. Detta i sin tur gjorde att jag kunde tömma bilen på grejer från påskens utställning.. som jag kört runt med sedan dess..


Med andra ord har det varit en härlig dag. Med många tyngder som plockats bort från mina axlar! 


Imorgon är det måndag igen, vilket inte är lika upphetsande som en städad ateljé.. men det får man väl ta..?! Min plan nu är, att gå och ta en dusch och gå och lägga mig.. så..


Over and out för det här inlägget..


Kärlek & Ärtor!

Av Jenny-Blue - 30 mars 2023 17:46


Jag håller på att skriva ett inlägg om stress.. men har svårt att skriva färdigt, då det är ganska så tungt ämne för mig att skriva om.. Jag har varit på botten flera gånger.. och varje gång har jag trott att det skulle vara den sista..


Nu när jag sitter där igen.. är läget ändå annorlunda än tidigare.. och fortfarande tror jag att detta är sista gången jag ligger och kravlar på botten.. Det tog mig många år innan jag insåg grunden till varför jag hela tiden trillar tillbaka ner i gropen av hopplöshet.. men nu har jag äntligen knäckt nöten! Och jag har vänt upp och ned på livet jag levt.


Efter alla år, har jag insett att det var livet jag levde som fick mig att må dåligt. Inte pga. sträckan jag sprang.. Och nu har jag brutit det mitt itu. Livet jag kände finns inte mer och det är en process i sig att komma över alla känslor som det faktiskt innebär. Ilska, sorg, saknad, som bearbetats genom sina olika faser..


Jag har haft dåligt samvete för att ha lyssnat på mig själv. För att jag har gjort det jag har behövt för att JAG ska kunna må bra. Vilket kanske låter konstigt i dagens "jag, jag jag samhälle"..?! Jag gav allt jag hade för allt och alla i min omgivning, men alldeles för sällan fick jag tillbaka samma mynt.. Detta fick mig att känna mig överkörd, utnyttjad, ohörd, tagen förgivet.. och framför allt väldigt, väldigt ensam..


I över tjugo år trodde jag att det var mig det var "fel" på.. Jag var för mycket. Jag tyckte för mycket.. Jag kände för mycket.. Jag krävde för mycket.. osv.. Och det var det som slog ut mig gång på gång, på gång..


Men nu har jag som sagt gjort slut med mitt gamla liv. Och när jag väl kommit ifatt alla känslor och destruktiva tankar och fått sorterat allting är jag säker på att allting kommer bli till det bättre. 


Sorgen är fortfarande stor.. En del av människorna från mitt tidigare liv, som jag tyckte väldigt mycket om, har valt att inte hålla mig kvar i sina liv.. Många av naturliga skäl, men det gör det inte mindre känslosamt. Och sorgen är insikten av att jag inte betydde mer än den skugga jag levde som.. 


Saken med mig är att jag har full förståelse. Och jag kommer fortsätta med det. Jag är inte arg på någon. Jag förstår. Men jag kan helt enkelt inte anpassa mig efter alla andra längre.. De gör sina val och jag måste göra mina..




  

Av Jenny-Blue - 18 mars 2023 07:57


Det är som att leva i två olika världar.. även om jag vet att det egentligen "bara" handlar om olika sinnesstämningar.. När jag tänker efter är det nog i brist på balans mellan de båda, som gör kontrasten så stor.. Höga toppar och galet djupa dalar..?! 


För när jag gör det som jag mår bra av.. som igår, när jag var på vernissage och träffade likasinnade.. känner jag mig ostoppbar.. Jag äger marken jag står och går på.. Energin fylls på och jag blir full av framtidstro.. Till skillnad från min "andra värld" där jag dagligen dräneras på energi av olika anledningar. Nära kanten till hopplöshet med dragningskraft till att ge upp..


I torsdags deltog jag i ett webbinarium gällande energibrist. Fick en massa bra tips på hur man kan göra för att spara, men framför allt hur man fyller på sin energi. Tipsen rörde ljus, mat, prioritering och övningar för att sk. nollställa kroppen från stress.. Ser man till mitt läge just nu, så visade det sig att jag redan är en bit på väg till ett mer balanserat liv. Vilket var inspirerande att inse, då det länge känts som om jag tar ett steg fram, följt av tre steg bak.. Jag och mitt dåliga tålamod i ett nötskal..?!


Och det är just det.. mitt tålamod.. För jag inser ju att bara för att jag har fått en massa bra tips upplästa för mig, innebär ju inte detta en direkt förändring.. Jag behöver jobba för att nå resultat.. och det kommer ta tid. Tid som jag själv måste ge mig! 



Av Jenny-Blue - 16 mars 2023 11:33


Jag har skrivit om energitjuvar under många års tid.. Energitjuvar som under senaste åren har fått ett annat namn i form av narcisister.. Jag vet att många redan är trötta på begreppet, men fasiken vad jag är övertygad om att jag hade klarat mig bättre om jag kommit i kontakt med vetskapen tidigare. Inte för att kunna anklaga fler, men för att kunna skydda mig själv..

Av Jenny-Blue - 14 mars 2023 14:20


Tänkt dig att du blir förminskad som individ.. Du bli anklagad för att tänka för mycket. Drömma för stort. Känna för dramatiskt. Du är alltid sur. Du är aldrig nöjd. Du gnäller över bagateller och är ett helt projekt att ha och göra med.. 


Tänk dig samtidigt, att du gång, på gång ber om hjälp till att bli en bättre människa.. Desperat blottar du ditt inre, som ett skrik efter förståelse, men faller alltid tillbaka ner i gropen som hela tiden blir djupare. Känslorna du ger används emot dig och istället för hjälp till att må bättre, mår du ännu sämre..


Du gör allt för att förändra ditt beteende. För du vet att du inte kan förändra andra.. bara dig själv.. Och ju mer du gräver desto mer övertygad blir du om att det måste vara ett seriöst fel på dig.. Och hjulet snurrar bara runt, runt, runt..


Du ger ditt allt.. och lite till.. Tills dagen kommer då du inte mäktar med att ens ta på dig skorna.. 

-Du har misslyckats och hopplöshet fyller din kropp som ett tomrum med giftig gas, som bara väntar på att explodera..

Av Jenny-Blue - 13 mars 2023 06:38


När jag arbetade i fabrik, 2010-2014, var vi tre stycken tjejer som jobbade ihop.. Tomas jobbade på kontoret och jag ute på golvet. Min roll var den samma som de andra tjejernas, men jag fungerade också lite som en mellanhand, med koppling till en av cheferna inne på kontoret. 


Jag kände mig aldrig underminerad trots den mansdominerade arbetsplatsen. Jag har alltid trivts bättre med killar. Mest troligt efter min erfarenhet av långsinta tjejer, falska upp till hakan fulla av skitsnack. Killarna har liksom alltid tagit så mycket lättare på saker.. Mer raka rör liksom.. lite som jag själv.. inte så mycket energikrävande skitsnack.. 


En dag uppstod en dispyt mellan en av mina kvinnliga kollergier och en av de nya snubbarna på arbetsstationen bredvid vår. Hon sa ingenting om det först, men berättade senare när vi insåg att hon verkade ledsen över något.. Lång historia kort, utan att dömma, handlade det om att hon var kvinna och skulle veta sin plats. Han var man och behövde inte lyssna på henne. Detta fick mig att gå i taket. Jag blev fullständigt vansinnig..!


Jag minns inte vilken ordning allting hände.. men jag vet att jag gick in och berättade om det inträffade på kontoret. Jag vet att jag var med i någon forma av diskussion gällande kvinnors talan och röst. Och jag vet att jag tog på mig uppgiften, som just kvinna, att informera den nya snubben om vad som gällde.. om jämstäldhet och allt det där.. Och det var en fröjd att få sätta snubbens beteende på plats, även om det tog flera veckor innan han ens tittade på mig igen..


Jag är inte konflikträdd, men kräver en viss sinnestämning för att ta första steget.. Det som hände i fabriken var mer svar på tal och jag kände mig bra efter att ha kunnat stå upp för min kvinnliga kollega. Hennes röst verkade inte spela någon roll för snubben, i hans sätt att se på kvinnor.. men av någon anledning lyssnade han på mig.


Då trodde jag att det var pga min nationalitet och för att jag faktiskt vågade säga ifrån..

Senare skulle jag dock inse att den faktiska anledningen enbart handlade om att jag var chefens "fru"..


Att snubben hörde vad jag sa, hade ingenting med mig att göra.. Mitt värde låg inte i mig som person.. Det låg helt och hållet i min koppling till en av cheferna.. Och jag tror att snubbens fortsatta beteende nog baserades mer på rädsla för chefen än av respekt för mig..?!



Av Jenny-Blue - 12 mars 2023 10:16


Det har gått en mindre evighet sedan jag bloggade sist.. Skönt för den som inte bryr sig.. Frustrerande för den som "behövt" informationen.. Ledsamt för den som bryr sig.. 


Anledningen till att jag inte har skrivit på ett tag är egentligen många, men främst för att jag inte har vetat var jag ska börja.. När jag slutade skriva hade jag nästan precis tagit klivet ut i det okända.. Papperna för skilsmässan var påskrivna och jag led av ångest för hur jag genom mitt beslut påverkat andra..


Det känns ganska ruttet att stå upp för sig själv, när man har en själ som jag och tänker mer på andra än sig själv.. 


Många pusselbitar har fallit på plats under tiden som jag varit borta och bilden som tagit form är allt annat än vacker.. Det ena ledde till det andra och till slut kunde jag helt enkelt inte hålla ihop längre.. Jenny ni kände dog. 


Skönt för den som inte bryr sig. Frustrerande för den som "behövde" henne.. Ledsamt för de som älskade henne på riktigt. 



   

Dänerad 

Kärlek &

uppätna Ärtor

LITE MER OM MIG...

KALENDER

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2023
>>>

   

 

      Privat konto: 

     jenny78blue 

 

    Konst konto:

     jenny78blue_art

 

      MaryKay konto:

     jennyblue_mk

 

 

LETAR DU EFTER NÅGOT SPECIELLT? SÖK HÄR:

SIDOMENYN UPPDATERAD

    16 augusti 2023

 

BLOGGFÄRG UPPDATERAD

    15 augusti 2023 

 

MIN KONST - HEMSIDA

www.jennyblueart.com

 

Följer du länken ovan, hittar du info om bokade utställningar, mig och mina verk, presenttips, mm..     

 

      

     

     

         

            - Välkommen!

 

 

LÄNKAR TILL ANNAT VIKTIGT

     

         

     

        

     

 

     

 

     

 

 

KATEGORiER

BELLA i mitt minne

   7 sep 2005 - 15 jun 2016

PitaPata Dog tickers

ARKiV

   

 

 

 

       

 

 

 

       

 

 

 

      

 

 

 

       

 

 

 

      

 

 

 

       


Skapa flashcards