- Roligt.. Bra gjort.. och så lite gulligt också..

Den första filmen "Den besvikna HUNDEN" 

Fick den visad för mig, av min bror, för väldigt länge sedan.. och nu visar jag den för er..

Den andra filmen "Den retade KATTEN" och Marsvinet..

Efterföljaren till filmen med hunden.. Kanske inte så rolig.. men enligt mig, bra gjord!

Igår var jag och ungarna på Vellingeblomman.. och här kommer

några hemska bilder som bevis på detta.. Först ut är Jonathan:

Och här kommer några bilder på Charlie, vårt eget lilla monster..

Vi hade en jättetrevlig eftermiddag tillsammans!

Det uppstod lite komplikationer, när vi upptäckte att man

inte får ha barnvagnar med sig in till deras Halloweenutställning..

Men vi löste det, helt enkelt, genom att lämna vagnen utanför och ta Jasmine med oss in..

Charlie var lite orolig för sin syster.. som säkert skulle bli jätterädd,

eftersom hon är så liten.. men som TUR var så blev hon inte det!

Jag och pojkarna hoppade dock till en eller två gånger!

Vi åt vars en glass på caféet och pojkarna lekte en stund på gungorna..

sedan gick vi en runda till.. innan vi tittade lite på blommorna och allt annat

pyssel de har.. Deras pumpautställning var lite rolig.. Där de byggt

upp olika "gubbar" av pumpor utförandes olika aktiviteter..

Här kommer några bilder på killarna innan vi åkte hem..

- Så.. har ni inget att göra.. en dag.. så åk ner till

Vellingeblomman och titta på alla blodiga monster..

Utställningen vara till och med den 1 november.

- Tjingeling så länge..

När jag och Tomas hade bestämt oss för att separera.. krackelerade hela min värld!

Hur skulle jag klara av allt vad det innebar..?! Hur och var skulle jag finna styrkan till

att överleva..?! Och som om det inte var nog med "bara" separationen, var jag gravid

dessutom.. med allt som det innebär..

- Bara en sådan sak som att köpa nya möbler, som jag själv inte kunde lyfta in i bilen..

eller få upp i lägenheten heller, för den delen.. Och själva flytten.. med alla dessa lådor

som skulle packas och lyftas.. lyftas och tömmas.. *suck* Nu när jag tänker tillbaka på

det, så var det skitjobbigt.. Alltihop!

Hela denna cirkusen började i mitten på november 2011.. Och det var som om någon

hade bestämt att jag skulle gå in i en mörk tid.. då jag drabbades av det ena efter det

andra.. Hade vid flera tillfällen problem med min bil.. som vägrade att starta lite till och

från.. Jag kommer ihåg hur arg jag var på bilhelvetet och att det knöts sig i magen varje

gång jag fick ringa till Tomas och be om hjälp..

En av mina arbetskamrater.. av oss tjejer.. var tvungen att sluta på jobb.. Vilket också

var himla jobbigt! Jag var ju så klart tacksam, för att det inte var jag som fick gå.. men

att förlora en person, som betydde så mycket för laget.. Det gjorde riktigt ont och det

i samband med allt annat fick bägaren att rinna över, vid ett par tillfällen..

Som tur är kommer jag inte ihåg precis all olycka, som drabbade mig, men jag vet att de

avlöste varandra.. Och även om det kunde tyckas som små bagateller, för vissa, kändes

det som om min värld bara blev mörkare och mörkare, för varje liten sak..

- Som när jag skulle koppla ur airbagen från förarsätet i bilen och fick reda på att ett

sådant litet ingrepp skulle kosta mellan 1500 och 1700 kronor!! Kommer ihåg att jag sa för

mig själv: "Visst bara sparka på de som redan ligger ner.." för det var precis så det kändes!

Hur som helst..

Det har nu gått snart ett år.. sedan bomben exploderade.. och det känns som om livet

börjar ljusna en aning..?! Tidigare år (dock inte så farligt mycket de senaste två..) har

jag haft min höstdeprition som en del av mina mörka perioder i mitt liv.. och det borde

vara dags för den att komma nu.. egentligen.. men faktum är att jag bara kan se ljuset

just nu..?!

Resan har inte varit lätt.. och jag vet att den inte är slut än.. men jag kan

ärligt säga som Tomas hela tiden har sagt och verkligen också känna så nu..

- Att vi båda mår bättre såhär!

Igår när jag stod i kö inne på Coop och väntade på min tur att få betala, kom det en mamma och

hennes son och ställde sig i samma kö.. Pojken började klättra (så som alla ungar gör) vid kassan

intill, som var stängd. Jag hörde hur mamman sa till sin son "Kom, vi ställer oss här istället." Och

hon gick runt godishyllan, intill kassorna och ställde sig. Hon var fullt synlig från där jag stod, men

grabben som haft ryggen mot sin mamma och som förmodligen inte hört vad hon sagt, kunde inte

se henne när han vände sig om. "Mamma!" ropade han och mamman svarade..

Allt gick på några sekunder.. och när pojken, som nu hört och hittat sin mamma,

kom fram till henne och började gråta, för att han hade varit av med henne..

Min första tanke var - "Åh, tänk om man hade haft sådana barn, som alltid höll sig i närheten"..

Men sen kom nästa tanke - "Stackars lilla osäkra barn"..

Jag vet inte varför, men det ena gav det andra och följande tankar handlade om hur mina

barn lätt skulle kunna äta upp denna lilla osäkra pojk till frukost.. Förstå mig rätt.. Ingen av

mina pojkar skulle göra det, men de står på ett helt annat trappsteg, än vad den lilla osäkra

sonen gör.. om man så säger..

Jag vet att allas personlighet, har en del med föräldrarnas att göra..

Dels föräldrarnas egen personlighet, men också deras uppfostrings-teknik..

Men det som är så farsinerande är hur vi kan födas in i olika roller.. pga. gener och dylikt..

Jag är en trygg person i mig själv.. med undantag för att jag är mänsklig..?! Och mina barn

är på samma sätt.. Visst kan jag som förälder förstärka dessa infödda egenskaper, alternativ

försvaga dem.. men att dom finns där redan från början är ett under som fasinerar mig..

Jag hade tyckt att det var jättebra om mina pojkar hade hållt sig tätt intill mig, när vi är

någonstans.. men jag vill nog föredra att de vågar upptäcka lite av världen på egen hand!

För någonstans på vägen, kommer det en tid då de måste klara sig själv och då är det bra,

anser jag, att de inte är rädda för det okända.. Vågar ta lite risker.. känna lite spänning..

Och framför allt, kunna stärka sitt ego, genom att få känna att de faktiskt kan klara av saker själv! Dessutom så vet de att jag alltid ställer upp om det skulle vara något, eller om de

behöver hjälp med något..

-Jag är alltid här.. även om det är så att jag står en liten bit längre bort!! 

Idag har varit en bra dag! Var på Burlöv Center och lullade runt en stund..

- Vilket är en väldigt bra grund till en bra dag..

Träffade min kära H&M kompis.. (som jobbar inne på H&M.. Överraskning! *hihihi*)

och stod och snackade med henne en liten stund.. Alltid lika trevligt!! (Kram på dig)

Var också inom Coop, för att handla hem lite bröd och mjölk, pålägg och frukt, mm

inför den kommande veckan, då det är min tur att ha pojkarna.. *BIG smile*

- Åh ja.. GALET men sant! Men jag köpte faktiskt två stycken blommor också, till

mig själv, inne på Coop..

- Och så här ser de ut mina fina blommor!

De SKA vara fina..!! till det priset..?!

Kunde inte låta bli att köpa dem ändå, då jag haft krukorna

till dem ståendes i fönsterkarmen i över två veckor nu..

Sen har jag gjort ett klipp.. (var ju tvungen att spara in pengarna som jag lagt ut på blommorna..?)

Mitt fantastiska klipp, gjorde jag faktiskt inne på Rusta..

- Tre stycken fotpallar med förvaringsmöjligheter! Har spanat runt efter sådana länge..

och hittade äntligen dessa i ett reklamblad.. från just Rusta.. (*haha* och de säger att möjligheter

inte bara trillar in genom dörren..) I bladet var de i skinn, men till min stora glädje fanns de även i

vanligt tyg, när jag kom till butiken. Ordinarie pris 199kr.. Jag betalade 149kr styck..

- Helt okej, enligt mig.. och så fick jag precis sådana jag ville ha till råga på allt!!! Härligt!

När vi kom hem, ringde Tomas för att checka av när han skulle komma hit och

lämna pojkarna.. och för att höra om vi skulle käka något tillsammans, som vi

brukar göra på söndagarna.. "överlämnings-dagen".. Det blev pizza! *smile*

Tomas hade maten med sig när de kom.. och när vi satt här, runt bordet och

åt och pratade om veckan som har gått.. slogs jag av ett glädjerus, som fick

mig att le sådär fånigt.. som man kan göra när man är kär, du vet..?!

- Fullständigt ÄLSKAR när ungarna berättar sina historier.. och Charlie's

spontana kommentarer är oslagbara!!

Efter maten, tog Tomas hand om Jasmine, medan jag och grabbarna tog tag i resterna

från mitt rantafej härom dagen.. En massa kartonger som skulle slängas.. och mina fina

pågar hjälpte mig ner med dem till återvinningen. Två sorterade lådor skulle ner i förrådet,

vilket gick lite mindre smidigt.. men det gick! Charlie har tjatat om att få gå in i förrådet

och idag när han äntligen fick komma in, var han som ett ljus.. Han kallade det dock för

fängelsehålan istället för förråd.. pga. gallerdörrarna mellan de olika utrymmena.. 

När vi ändå höll igång, passade vi även på att fixa en ny tvättid och hämta grejer i

bilen, som jag inte lyckats få med mig upp sedan tidigare.. 

Ja.. sen gick kvällen.. Ungarna borstade tänderna och kom i säng.. Jag passade på att ta

en dusch och sedan tittade jag och Tomas på den nya "Beck".. innan han åkte hem till sitt.

Imorgon är det måndag igen.. Och en helt ny.. oskuldsfull vecka ligger inför våra fötter.

Förmodar att jag måste gå och nanna min kudde, inom det snaraste, då jag inte kan

sova till klockan nio- tio, när jag har pojkarna som ska till skola och dagis..

- Charlie går förvisso inte på dagis mer än 15 timmar i veckan, uppdelat på tisdag till torsdag,

men Jonathan har ju skola varje dag. Och det är faktiskt rätt skönt att ha det så.. För trots

tidiga morgnar, så kommer man igång med dagen på ett helt annat sätt och man får saker och

ting gjorda, lite bättre än annars..

Innan jag lämnar er.. för den här gången.. ger jag er en bild på "Mina Jasmine"

som har fastnat med blicken på sin lilla fjäril, som jag fäst på bilstolen. Hon gillar

den skarpt, då hon kan sitta och stirra på den hur länge som helst, innan hon somnar..

NU ska jag tacka för mig!

Jag önskar er alla.. som fortfarande är uppe (söndag) en fortsatt trevlig natt!

Och till alla er som läser detta under måndagen.. önskar jag en fortsatt trevlig dag!

Kram!

"Mina Jasmine" ligger i sin vagn och ..?! ja.. är sig själv..

medan jag sitter i solen, utanför Burlöv Center.. och röker en cigg.

Tänk så bra det hade varit om man kunde

HA kakan och ÄTA den samtidigt.. och ändå ha kakan kvar..

Men det kan man ju inte..

Förr eller senare, måste man välja!

Antingen så sparar man sin kaka,

eller så äter man upp den..

Om man sparar den så vet man att man alltid har den..

Även om den kommer att bli gammal och seg, så vet

man att det alltid kommer att var ens egen..

Och kom nu inte och säg: Vad ska jag med en kaka till som

jag aldrig kan njuta av, för det är bara negativt tänkande!

Om man väljer att äta upp kakan, försvinner kakan för alltid..

Man kan kanske få en ny, men det finns ingenting som säger

att den kommer att vara lika god som den man tidigare hade..

Och kom nu inte och säg att man måste prova för att veta.. för det är bara trams?!

Jag vet vad jag hade valt.. Vet du?

Jag förmodar att det finns en del där ute som har tagit

en tugga eller två, men som har ångrat sig i sista sekund..

Det kan vara okej, men då får de också leva med att kakan inte längre är hel..

Så.. - Ha eller äta..?!

- Tomas och "Mina Jasmine" i soffan hemma hos Tomas -