.. gudarna vet att jag ville inget hellre..!! Men det gick inte, trots mitt inre begär..?!

Jag gjorde ett försök. Plockade fram allting, penslar och färger.. Men eftersom varken Jonathan eller Charlie kunde respektera mina ord om att komma i säng, blev det att jag gav upp och gick ut och satte mig på balkongen och grät i två timmar istället..

Drabbades av en utanför-kroppen-känsla, där jag satt och tröstlöst grät i min ensamhet.. En känsla som jag aldrig önskar mig uppleva igen.. Jag liksom satt där, tätt intill husväggen, när jag kunde känna mig själv resa mig upp och kasta mig ut över räcket.. Jag tog tag i filten och dynan jag satt på, som om jag motvilligt ville uppleva känslan.. som fick mig att gråta ännu mer..

*Jag skriver detta för att jag inte orkar hålla tillbaka mer.. Har alltid varit öppen med tankar och känslor, men många gånger "hållit igen" för att dels skydda andra från oro, men också för att inte verka desperat och servera några fördomar på ett silverfat.. Det är har blivit mer och mer viktigt för mig att skriva öppet om mina inre demoner, för att visa andra att de inte är ensamma om att kanske ha ett ständig inre krig med sig själv.. Jag har alltid skrivit i tankar om att hellre försöka bli klassad som stark på rätt väg, än ett självvalt offer som gör allt för att få lite uppmärksamhet.. men som sagt, nu orkar/kan jag inte längre sortera.. Och någonstans, trots att det är tabubelagt, känner jag att detta är en viktigt del av vissa depressioner som faktiskt finns! Oavsett om vi pratar öppet om det eller inte, så finns det!

Jag kan skriva i all ärlighet, att ingen behöver oroa sig för att jag skulle ta klivet och faktiskt hoppa.. Men sen samtidigt är jag lika ärlig med att säga att jag faktiskt inte vet..?! Kanske för de som kan och vet bättre än jag.. Tänker utbildade personer, som har mer erfarenhet av sånt här än vad jag har.. Kanske kan de se varningssignaler, som jag inte kan..?! Även om jag kanske inte kan tolka den rätt, så kan jag också se någon form av signal, men samtidigt vill jag tro att jag känner mig själv och att jag är alldeles för envis för min egen överlevnad, att jag inte skulle utsätta mig själv för medveten fara..

Nåväl.. Nu är det sagt och jag känner mig stolt över mitt mod..
Sen vad dina fördomar säger, om du nu fått de serverade (?!) kan jag inte rå för..
Jag kan då istället (i försvars-mood) säga "grattis" då du måste leva ett helt fantastiskt bra och simpelt liv..?!

Kärlek & Ärtor

 

Maria Dahlström

15 november 2015 20:44

Jag hatar att veta att en av mina bästa vänner mår så här och att inte kunna hjälpa dig!
Du vet att du kan lyfta luren eller smsa om du behöver mig kommer alltid att finnas där för dig om du behöver mig!!
Jag tycker du är stark som vågar prata om det och blogga om det till andra!
Jag hoppas att du snart mår bättre.
Många kramar din vän för evigt!

Jenny-Blue

16 november 2015 00:51

Ordlös..
Tack älskade du!
Kärlek i massor till dig Maria- min fina vän.. för alltid!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag har tagit bort mitt förra inlägg. Ber om ursäkt och yrkar på sinnesförvirring..  - Kärlek & Ärtor till alla!      ...

  Idag har jag haft en hel rad av tänkbara rubriker att blogga om.. fram tills nu..?! Så jag skriver bara några rader om hur tacksam jag är för att jag har så fina barn. Jag är så stolt över alla tre, att jag skulle kunna spricka emellanåt.. Känner...

  Igår var jag i Åkarp med uppdrag aniktsmålning för barn. En givande uppgift en solig lördag, för mig som pedagog och konstnär..    Man skulle kunna säga att det är den perfekta kombon..?! Även om ansiktsmålning är något helt annat än akryl ...

  För ett halvår sedan kunde jag knappt hantera frågan. "Vad ska vi äta idag mamma?"   Idag kör jag och handlar efter jobb.. åker hem och packar in matvarorna i kylen, för att sätta mig i bilen igen och köra bort till fotbollsträningen som jag ...

  Jag har ändrat runt lite i menyn och uppdaterat några texter.. Och jag firar att jag varit driftig som attan under dagen..    Först jobb, med start 7:30.. som jag överlevde.. ?! (Bara det är en bedrift..) Sedan lyckades jag hitta ett spec...