Go Morra! Eller som man vanligtvis säger.. God morgon!

Ännu en morgon, då jag vaknar i ottan.. Har varit uppe sedan klockan 05..?! Vilket är

crazy, när man tänker efter.. Har sedan en tid tillbaka bestämt mig för att inte somna

om.. när jag vaknar såhär omänskligt tidigt.. Mest för att inte sabba hela morgonen totalt..

Har insett att jag lika gärna kan ha min "egentid" på morgonkvisten.. när ungarna fortfarande

sover.. som på kväll- och nattetid, när ungarna sover.. Tiden blir ju min oavsett..?!

Nu är klockan dock mycket nog att gå upp.. och det är dags att gå in och väcka mina små

sovande änglatroll.. i alla fall de två stora.. som ska hinna käka frukost innan dagis och skola.

Usch.. klockan är mycket och tankarna snurrar..

Jag är inte ledsen.. men tankarna snurrar.. Känner mig lite som en observatör av mig själv

just nu.. Livet jag levt.. livet jag lever.. och livet jag ska leva länge till.. Allt som har hänt

mig och som har gjort mig till den jag är..

Om man aldrig har blivit sviken, är det svårt att förstå hur illa det egentligen gör själen..

Man kan inte föreställa sig de känslor, som uppstår.. eller förstå att det inte är något som

bara försvinner med tiden.. Det blir kanske lättare att hantera, ju längre tiden går.. men

"det" finns alltid kvar..

Det jobbiga är inte sanningen.. utan det jobbiga är förtroendet, som aldrig kan bli

det samma.. Det skaver på ens inre och själen kommer aldrig att bli sig lik igen..

Det kan vara små besvikelser och det kan vara större.. oavsett, så sårar de alltid..!

Jag ser mig själv som en tuff brud.. Och efter allt jag gått igenom under det senaste året,

vill jag tro att det finns fler än jag som tycker det.. Jag tycker att jag har klarat mig rätt bra

och jag ser ljust på min framtid. Kanske är det just därför jag vill poängtera att svek sårar..?!

För även om jag skrattar och mår bra, finns det en historia.. ett svek som skaver min själ..

Jag försöker att inte ta åt mig av alla de känslor som triggas igång, när påminnelsen dyker

upp.. men det är inte alltid så lätt..

- Såra mig hellre med sanningen.. än gör mig lycklig med en lögn..

Kloka ord att lägga på minnet..

- För vad du än gör.. (även för din egen skull) ljug aldrig för någon..

Det kommer att få konsekvenser som är större än alla "förlåt" tillsammans.

Man kan aldrig få det ogjort.. och som sagt, kommer det ALLTID att finnas kvar..

Jag vet inte varför det blev så viktigt för mig att berätta detta, just nu..?!

Kanske är det löftet jag gav till Charlie, tidigare.. om att vi skulle spela spel..

.. men som rann ut i sanden, då allt annat skulle göras och tiden inte räckte till..

Kanske var det det som fick mig att minnas, när jag själv var barn..

Jag vet att min pappa lovade mig en massa saker.. men som aldrig blev av..

Nu såhär i "vuxet" tillstånd, förstår jag att det aldrig var hans mening att bryta

sina löften.. Han hade visioner, som han delade med sig av, men som aldrig blev

av pga. tidsbrist.. (Precis som mitt löfte till Charlie..) För han ville verkligen göra

allt det där, han sa.. annars hade han inte sagt dem..?!

Som tonåring, bestämde jag mig därför, att aldrig lova något.. Jag slutade till och med, 

med att ge nyårslöften.. och jag har hållt fast vid detta resten av mitt liv.. Fram tills nu..?!

Lite bra ändå.. att jag fick mig en tankeställare.. För jag vill verkligen inte att mina barn

ska tro mindre om mig.. och kanske sluta tro på mitt ord..!!

Det är så fruktanskvärt starkt.. det här med tillit och förtroende..

Jag försöker lära mina barn att det är fult att ljuga.. men barn gör inte som man säger..

Barn gör som de vuxna gör.. så från och med nu ska jag inte säga "att vi kan spela spel"

bara för att det ska "låta bra".. Från och med nu, blir det ett "vi får se".. Så har jag i alla

fall inte lovat något, som jag inte kan hålla och på så sätt inte ljuga..

Detta lilla exempel är, i mina ögon, det "lilla sveket".. Det finns ju betydligt mycket värre

saker man kan ljuga om.. men ändå.. Det är inte okej.. även om det bara är litet..!!

Så, med andra ord.. För dina barns.. och för din familj's skull.. För din släkt och alla dina

vänners skull.. Men framför allt för din egen skull! Ljug inte!! Det sårar!! Mer än du tror..

Som min psykolog sa till mig.. (när jag gick till henne hösten 2010)

"Lev ditt liv, baserat på hur du vill bli ihågkommen på din begravning.."

En mening som har följt mig sedan jag hörde den.. Lite hårt kanske att

tänka på sin egen begravning..?! Men ändå..

- Ingen vill väl minnas för sina lögners skull..?!