Igår var jag på kalas hemma hos Tomas..

Jag slogs av en underlig känsla, när jag var på väg från bilen och upp

till lägenheten.. "Tomas ska ha kalas.. och jag behöver inte göra

någonting.. Jag behöver varken laga kaffe, eller komma ihåg att

ta fram sockerskålen.." - Och det kändes faktiskt rätt så skönt.

Lika skönt var det att för en gång skull, verkligen sitta ner och äta..

.. utan att behöva gå och hämta mer dricka, eller fixa extraservetter..

De övriga gästerna, bestod av Tomas närmaste sörjande.. och det var riktigt kul att få

träffa alla! Jag träffar de flesta, ganska så ofta, förvisso.. Men det visade sig att det

ändå har hunnit gå en månad, sedan jag träffade en del av dem senast..?! (Bevis på att tiden flyger..)

Hur som helst.. Eftermiddagen gick.. Vi åt smörgåstårta.. drack kaffe och fick mumsa kakor..

När klockan hade passerat 18, började folket droppa av.. Jag skulle bort om scoutgården, för

att hämta ut min vinst från barnloppisen.. och när jag kom tillbaka, hade alla utom tre åkt hem.

Hela eftermiddagen hade känts bra, men när lugnet hade lagt sig, efter de sista gästerna hade

gått.. slog det mig som en träpåk i huvudet.. Vanligtvis.. i mitt tidigare "samboliv" brukade den

där lugna stunden.. när festen tagit slut och alla gått hem.. och när all disk stod i diskmaskinen..

vara fylld av harmoni och mys.. Igår.. var det samma känsla, men på något vis var den inte min..

- Jag skulle ju packa ihop barnen och åka hem..?!

Tårarna kom och jag gick ut på balkongen, för att sansa mig.. Det tog en liten stund, men till

slut kände jag mig redo för hemfärd.. Det tog dock inte mer än två minuter, innan jag började

gråta igen.. då Tomas (som sett på mig att något var fel..) frågade vad det var..

Vi satt en stund på balkongen och pratade.. och trots att jag egentligen inte ville prata, från

början.. kändes det som en bra sak att ha gjort..

Jag och Tomas har försökt, att hela tiden, prata om saker som dykt upp på vägen.. Så om det

bara varit bagateller.. så har vi ändå försökt att prata om dem direkt. Mest för att det inte ska

bli "en höna av en fjäder".. men också för att hålla en god kommunikation med varandra och

veta var vi står..

Jag har säkert skrivit tidigare, om hur bra det har varit och hur gott det har gjort för vår

vänskap och vårt nuvarande förhållande..?! Jag har säkert till och med rekommenderat andra,

i liknande situationer, att prata mycket, öppet och ärligt..?!

- Men igår ville jag inte "leva som jag lär".. Och jag hade åkt hem.. Nattat barnen.. och

fortsatt att gråta.. om det inte hade varit för Tomas, som pressade mig lite på ett svar..

Det kan låta lite konstigt, kanske..?! Men jag är så lyckligt lottade, som har Tomas..!!

I början av separationen, var jag besviken och ledsen.. till och med lite arg på mig själv,

för att det visat sig att jag "valt" fel man i mitt liv.. En man, som inte var villig att älska

mig tills livets slut.. Idag vet jag bättre!!

  - Det må hända att det blev fel någonstans på vår gemensamma väg, men det finns

få, vill nästan påstå.. näst intill ingen.. som hade gjort och som gör så mycket för sin

föredetta, som Tomas gör för mig..?! Visst har han en del mindre bra egenskaper,

precis som jag och alla andra människor.. Men han har också många bra om inte

jättebra och fina egenskaper!! Och där är svaret.. till varför det blev han.. och

inte någon annan, som fick bli pappa till mina barn..!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag har tagit bort mitt förra inlägg. Ber om ursäkt och yrkar på sinnesförvirring..  - Kärlek & Ärtor till alla!      ...

  Idag har jag haft en hel rad av tänkbara rubriker att blogga om.. fram tills nu..?! Så jag skriver bara några rader om hur tacksam jag är för att jag har så fina barn. Jag är så stolt över alla tre, att jag skulle kunna spricka emellanåt.. Känner...

  Igår var jag i Åkarp med uppdrag aniktsmålning för barn. En givande uppgift en solig lördag, för mig som pedagog och konstnär..    Man skulle kunna säga att det är den perfekta kombon..?! Även om ansiktsmålning är något helt annat än akryl ...

  För ett halvår sedan kunde jag knappt hantera frågan. "Vad ska vi äta idag mamma?"   Idag kör jag och handlar efter jobb.. åker hem och packar in matvarorna i kylen, för att sätta mig i bilen igen och köra bort till fotbollsträningen som jag ...

  Jag har ändrat runt lite i menyn och uppdaterat några texter.. Och jag firar att jag varit driftig som attan under dagen..    Först jobb, med start 7:30.. som jag överlevde.. ?! (Bara det är en bedrift..) Sedan lyckades jag hitta ett spec...